Integumentsystemet

Detta inlägg behandlar följande kursmål:

  • Redogöra för hudens struktur, tillväxt, funktion och innervering

Funktion

Integumentsystemet har flera funktioner:

  • skyddande barriär (kemiskt, fysiskt, biologiskt)
  • förmedlar intryck till nervsystemet
  • blodreserv
  • reglerar kroppstemperatur
  • syntetiserar D-vitamin
  • utsöndrar avfall (exkretion)

Hudens struktur

Epidermis, yttersta lagret i huden. Utgör en skyddande barriär mot omgivningen och mikroorganismer. Keratinocyter utgör majoriteten (95%) av celler i epidermis, men det innehåller även Merkelceller, melanocyter och Lagerhansceller. Saknar blodförsörjning och får därför näring genom diffusion. Epidermis separeras från underliggande dermis av ett basalmembran.

Epidermis kan vidare delas in i följande lager (inifrån och ut):

  • Stratum basale, encelligt skikt av keratinocyter som delar sig aktivt och förser ovanstående lager. Sitter fast i basalmembranet via hemidesmosomer och till varandra med desmosomer. Innehåller även melanocyter och merkelceller.
  • Stratum spinosum, flera skikt av celler som innehåller intermediära filament av keratin.
  • Stratum granulosum, flera skikt av tillplattade keratinocyter vars organeller förtvinar, innehåller mycket granula med keratin.
  • Stratum lucidum, tunt och genomskinligt lager som endast finns i tjock hud.
  • Stratum corneum, flera skikt av döda, keratinfyllda keratinocyter.

Minnesramsa: ”Come Let’s Get SunBurned”

Keratinocyter i stratum basale får mest näring från dermis och prolifererar därför konstant. Allt eftersom keratinocyterna vandrar upp och blir en del av de mer ytliga lagrerna, stratum spinosum och stratum granulosum, blir de tillplattade och fylls av keratin. Keratinocyterna dör när de lämnar stratum granulosum, till följd av näringsbrist och ackumuleringen av keratin. Väl i stratum corneum består de nästan endast av keratin.

Dermis, hudlager under epidermis. Består av kollagen och elastin, samt en hel del fibroblaster och leukocyter. Innehåller dessutom blodkärl som används för att reglera temperatur och nervstrukturer som förmedlar sensoriska intryck till nervsystemet. Här finns också hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Står för produktionen av D-vitamin, eftersom det bildas av kolesterol som cirkulerar i blodet.

Dermis delas vidare in i två lager (utifrån och in):

  • Stratum papillare, upphöjningar från dermis som tränger upp i epidermis och ger upphov till fingeravtryck. Består av lucker bindväv.
  • Stratum reticulare, tjock lager som utgör merparten av dermis. Består av tät oregelbunden bindväv, men de flesta kollagenfibrer löper parallellt med hudens yta.

Hypodermis, underhud med huvudsakligen adipocyter. Fungerar som energireserv, stötdämpning och skydd mot kyla. Förankrar huden till underliggande muskulatur.

Det finns dessutom två huvudgrupper av hud:

  • Tjock hud, återfinns på handflator och fotsulor. Har ett tjockare lager underhudsfett och saknar hårsäckar. Har ett extra, yttre lager i epidermis som kallas stratum lucidum.
  • Tunn hud, återfinns på större delen av kroppen. Har ett tunnare lager underhudsfett och innehåller hårsäckar.

Huden innehåller olika typer av celler:

  • Keratinocyter, producerar keratin och har många desmosomer mellan sig, vilket gör huden tålig.
  • Melanocyter, producerar melanin som tas upp av keratinocyter. Alla människor har ungefär lika många melanocyter, men deras aktivitet varierar.
  • Merkelceller, sensoriska celler.
  • Lagerhanska celler, dendritiska immunceller.

Keratin, fibröst strukturellt protein som bygger upp yttersta lagret av huden samt hår och naglar.

Melanin, proteinpigment som ger huden och håret dess färg. Ackumuleras ytligt kring keratinocyternas cellkärnor, där det skyddar mot inverkan av UV-ljus, eftersom dess proteinstruktur skingrar ljus. Det finns olika typer av melanin med olika färger (från svart till rödaktig gul), vilket ger människor olika hudfärg. Ej att förväxlas med med melatonin, som reglerar sömn.

Hudens bihang

Hår, består huvudsakligen av en variant av keratin som är hårdare. Hårtillväxt sker genom att epitelcellerna i hårsäckens rot prolifererar och differentierar. Hårfärgen kommer från melanin som produceras av melanocyter i hårsäckens rot. Hårsäcken är innerverad och bildar en sk hårfollikelreceptor.

M. arrector pili, kroppens vanligaste muskel som sträcker på hårstrået, vilket ger upphov till gåshud. Fäster mellan hårsäcken och hudytan.

Talgkörtel, körtel i anslutning till hårsäcken som utsöndrar talg (sebum på latin). Talg är antiseptiskt, håller huden mjuk och minskar avdunstning av vatten, men för mycket ger oljig hy och kan ge upphov till akne.

Svettkörtel, körtel som utsöndrar svett eller andra vätskor. Används för att reglera temperatur och kan kyla ner kroppen eftersom det krävs energi för att svett ska avdunsta från huden.

Det finns två typer av svettkörtlar:

  • Merokrin svettkörtel, vanligaste typen av svettkörtel. Utsöndrar svett som huvudsakligen består av vatten.
  • Apokrin svettkörtel, större och ovanligare svettkörtel som till exempel finns i armhålor och genitalt. Mynnar ut i hårsäcken istället för direkt ur huden. Kan specialiseras att utsöndra andra typer av vätskor, t.ex. öronvax eller bröstmjölk. Aktiveras först under puberteten.

Nagel, består av keratiniserade celler som bildas i nagelmatrix. Ersätter stratum corneum i nagelbäddens epidermis.

Skador och sårläkning

Hemostasis (blodstillning), process som spontant stoppar blodflödet från kärl. Kärlen kontraherar, blodkroppar klumpas ihop och blodet koagulerar.

Sårläkning av huden sker i tre steg:

  1. Inflammatorisk fas
    • Blodplättar klumpas ihop och proteinet fibrin bildar ett nätverk som hindrar in- och utflöde
    • Leukocyter i vävnaden utsöndrar cytokiner som inleder inflammation
  2. Proliferativ fas
    • Reepitelisering, stamceller i epidermis prolifererar och differentierar, vilket bildar ett nytt lager epidermis
  3. Remodellering
    • Fibroblaster producerar nytt kollagen som förstärker vävnaden och stimulerar till angiogenes (nybildning av blodkärl). Fibroblaster producerar även glykoproteiner och kolhydrater som bildar grundsubstans.

Brännskada, skada som orsakas av extrem värme eller kyla, kemikalier, elektricitet eller strålning. Fibroblaster återbildar kollagen vid det skadade området, vilket visar sig som ärrvävnad. Svåra brännskador kan vara relativt smärtfria, eftersom nervändarna skadas, även om sårkanterna fortfarande gör ont. Antalet hudlager som påverkas bestämmer brännskadans gradering.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.