Huvud och hals

Länk till quiz
meatuskanal eller öppning som leder till insidan av kroppen
conchamussla

Innehåll

  1. Cranium
  2. Neurocranium
  3. Viscerocranium
  4. Os frontale
  5. Os occipitale
  6. Os temporale
  7. Os sphenoidale
  8. Os ethmoidale
  9. Cavitas nasi
  10. Cavitas oris propria
  11. Maxilla
  12. Os zygomaticum
  13. Os palatinum
  14. Mandibula
  15. Ansikts- och tuggmuskulatur
  16. Halsens muskler
  17. Tungmuskulatur
  18. Pharynx
  19. Larynx
  20. Övrigt

1. Cranium

cranium
Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. Utgörs av neurokranium och viscerokranium

gạlea aponeurọtica
Skalpen. Platt huvliknande senskida för flera av huvudets muskler. Fastförbunden med huden och förskjutbar mot kraniet. Syns på ”sagittalsnittet”. Bokst. a på ”stefan”.

lạmina extẹrna
Skalltakets yttre skikt av kompakt ben.

lạmina intẹrna
Skalltakets inre skikt av kompakt ben.

diploë
Lager av spongiöst ben mellan lamina interna och externa. Samlingsnamn för spongiöst ben i alla korta, oregelbundna och platta ben (såsom kraniet).

sutụra coronạlis
Kronsömmen, mellan pannbenet och hjässbenen. Nr. 41 på ”skallen”.

sutụra sagittạlis
Pilsömmen, belägen i medianlinjen, mellan höger och vänster hjässben. Nr. 46 på ”skallen”.

sutụra lambdoidẹa
Nacksömmen, mellan nackbenet och hjässbenen. Liknar bokstaven lambda. Nr. 43 på ”skallen”.

sutụra squamosa
Garvning mellan os parietale och os temporale

2. Neurocranium

neurocrạnium
Del av kraniet som omger hjärnan och vidhängande strukturer.

os frontạle
Pannben. Nr. 1 på ”skallen”. Bokst. B på ”sagittalsnittet”.

os parietạle
Hjässben, parigt. Övre, mellersta benet. De två delarna avgränsas av sutura sagittalis. Nr. 2 på ”skallen”. Bokst. A på ”sagittalsnittet”.

os occipitạle
Nackben. Bl.a. fäste för flera av nackens muskler. Nr. 3 på ”skallen”. Bokst. F på ”sagittalsnittet”.

os temporạle
Tinningben, parigt. Bendelen ovanför örat. Syns både utifrån och inuti kraniet. Nr. 4 på ”skallen”.

os sphenoidạle
Kilben, oparigt. Belägen precis framför os temporale. Går från sida till sida. Majoriteten av benet syns inifrån. ”Sven i dalen”. Nr. 6 och 25 på ”skallen”.

os ethmoidạle
Silben, oparigt. Utgör bl.a. mediala väggen av ögonhålan. Omfattar även de två översta näsmusslorna. Nr. 15 på ”skallen”.

fossa crạnii antẹrior
Främre av tre skallgropar inuti kraniet. Hyser hjärnans framlob. Nr. 54 på ”skallen”.

fossa crạnii mẹdia
Mellersta av tre skallgropar inuti kraniet. Hyser hjärnans temporallober. Nr. 55 på ”skallen”.

fossa crạnii postẹrior
Bakre av tre skallgropar inuti kraniet. Hyser lillhjärnan. Nr. 56 på ”skallen”.

3. Viscerocranium

viscerocrạnium
Del av kraniet som underbygger ansiktet samt näs- och munhålan. Ej i kontakt med hjärnan.

maxịlla
Överkäksben, från munnen till ögonhålan. Embryologiskt sett parigt ben (delas av en sutur). Bl.a. fäste för tänder. Nr. 9 på ”skallen”. Bokst. C på ”sagittalsnittet”.

os nasạle
Näsben, litet, parigt ben ovanför näshålans främre öppning. Nr. 8 på ”skallen”.

os lacrimạle
Tårben, litet, parigt ben i ögonhålans främre mediala del. Innehåller tårkanalens öppning. Nr. 14 på ”skallen”.

os zygomạticum
Okben/kindben, parigt ben som sträcker sig från ögonhålans främre, laterala kant bakåt mot tinningbenet (tillsammans bildar de okbågen). Nr. 7 på ”skallen”.

os palatịnum
Gomben, bakre 1/4 av hårda gommen i munhålans tak (främre 3/4 utgörs av maxilla). Nr. 24 på ”skallen”.

concha nasạlis infẹrior
Den undre näsmusslan. Självständigt ben, med fäste på laterala näsväggen. Nr. 16a på ”skallen”.

vọmer
Plogben. Oparigt ben som bildar undre delen av nässkiljeväggen (se bild för näshålan, senare i listan). Syns tydligt på ”ögonmodellen”. Nr. 17 på ”skallen”.

mandịbula
Underkäksbenet. Bl.a. fäste för tänder och rörlig del vid tuggning. Nr. 18 på ”skallen”.

os hyoidẹum
Tungben. Benfäste för flera av tungans muskler. Belägen i höjd med C3. Nr. 47 på ”torsomodell” och syns även bra på stora skelettet och larynx.

palạtum dụrum
Hårda gommen, skiljevägg mellan mun- och näshåla som utgörs av maxilla (hårda gommens främre 3/4) och os palatinum (hårda gommens bakre 1/4).

arcus zygomạticus
Okbensbågen, sammansatt av tinningbenets processus zygomaticus och okbenets processus temporalis.

procẹssus zygomạticus ọssis temporạlis
Framåtriktat utskott från tinningbenet som ingår i okbensbågen. Nr. 28 på ”skallen”.

procẹssus temporạlis ọssis zygomạtici
Bakåtriktat utskott på okbenet som ingår i okbensbågen.

4. Os frontale

os frontạle
Pannben. Nr. 1 på ”skallen”. Bokst. B på ”sagittalsnittet”.

sinus frontạlis
Den pariga pannbenshålan. Separeras av ett tunt septum. Översta lilla a på ”Homer/sagittalsnittet”.

5. Os occipitale

os occipitạle
Nackbenet. Nr. 3 på ”skallen”.

forạmen magnum
Stora nackhålet, öppning för medulla oblongata, blodkärl och nerver. Även fäste för ligament mellan C1-2 och skallen.

clịvus
”Sluttningen” som fr.a. pons vilar mot, bakåtgående från sella turcica mot foramen magnum. Bildas av os occipitale och os sphenoidale.

cọndyli occipitạles
”Ledhuvud”, upphöjning framtill lateralt om foramen magnum. Ledar mot atlas (art. atlantooccipitalis). Nr. 26 på ”skallen”.

canạlis hypoglọssi
Kanal, innehållandes fr.a. n hypoglossus (kranialnerv XII), löper igenom condyli occipitales. Nr. 70 på ”skallen”.

sulcus sinus sagittạlis superiọris
Fåra på insidan av kraniets övre del. Innehåller sinus sagittalis superior (senare genomgång).

sulcus sinus transvẹrsi
Horisontell fåra på insidan av kraniets nackben. Innehåller sinus transversus (senare genomgång).

sulcus sinus sigmoidẹi
”S-formad” fåra, lateralt  på insidan av kraniet. Fortsättning från sulcus sinus transversi. Innehåller sinus sigmoideus (senare genomgång).

forạmen jugulạre
Hjärtformad öppning, lateralt om foramen magnum. Utförsgången för vena jugularis interna (senare modelldemo). Nr. 40 på ”skallen”.

protuberạntia occipitạlis extẹrna
”Geniknölen”. Trubbigt benutskott mitt på nackbenets bakre yta. Kan lätt palperas hos vissa. Bokst. F på ”Homer” (sagittalsnittet).

6. Os temporale

os temporạle
Tinningben. Nr. 4 på ”skallen”.

pars petrọsa
Klippdel, innehållande bl.a. innerörat, på insidan av tinningbenet. Avgränsar fossa cranii media och fossa cranii posterior. Nr. 64 på ”skallen”. Syns även bra på öronmodellen.

tẹgmen tỵmpani
Taket av den del av pars petrosa som täcker trumhålan (cavum tympani), sett inifrån kraniet.

cạvum tỵmpani
Trumhåla, smalt luftfyllt rum mellan innerörats benlabyrint och trumhinnan. Täcks av tegmen tympani.

meạtus acụsticus intẹrnus
Inre hörselgång, genom klippbenet med öppning inåt kraniehålan. Innehåller kranialnerverna VII och VIII (n. facialis och n. vestibulocochlearis) samt blodkärl.

porus acụsticus intẹrnus
Inre öppning för inre hörselgången i klippbenets bakre vägg. Nr. 69 på ”skallen”.

meạtus acụsticus extẹrnus
Yttre hörselgång, från ytterörat till trumhinnan (mellanörat). Kanal för ljudsignaler till trumhinnan.

pọrus acụsticus extẹrnus
Yttre hörselgångens öppning mot omvärlden. Nr. 11 på ”skallen”.

procẹssus mastoidẹus
Tinningbenets vårtutskott (bröstvårtsliknande), bakom örat. innehåller sinusar, s.k. cellulae mastoideae. Fäste för bl.a. m. sternochleidomastoideus. Går att palpera. Nr. 5 på ”skallen”.

procẹssus styloidẹus
”Griffelutskottet”. Långt smalt utskott medialt om käkleden och processus mastoideus. Går ej att palpera. Nr. 27 på ”skallen”.

forạmen stylomastoidẹum
Canalis facialis yttre öppning, där n. facialis (VII) utträder. Belägen mellan processus styloideus och processus mastoideus. Nr. 39 på ”skallen”.

canạlis faciạlis
Benkanal som innehåller n. facialis (VII). Går från meatus acusticus internus till foramen stylomastoideum. Kroppens längsta benkanal för en nerv (ca 3 cm). Syns tydligt på ”helkroppssagittalsnittet”.

fossa mandibulạris
”Ledpanna”, grop för underkäkens ledhuvud. Precis framför yttre hörselgångens öppning. Nr. 30 på ”skallen”.

processus zygomạticus ọssis temporạlis
Framåtgående utskott från tinningbenet som ingår i okbensbågen.

canạlis carọticus
Kanal in i kraniehålan medialt om fossa mandibularis som svänger 90° och innehåller a. carotis interna och vidhängande nerver. Nr. 37 på ”skallen” och fint på både öronmodellen och den genomskinliga skallen.

7. Os sphenoidale

os sphenoidạle
Kilbenet. Nr. 6 och 25 på ”kraniet”.

ạlae minọres
De mindre kilbensvingarna. Bakre avgränsning av den främre skallgropen. Nr. 60 på ”skallen”.

canạlis ọpticus
Synnervskanalen, löper ut bilateralt framför sella turcica och innehåller n. opticus och a. ophtalmica (senare genomgång). Strax nedom Nr. 66 på ”skallen”.

sella tụrcica
Turksadeln, ingröpning belägen ovanför sinus sphenoidalis, framför clivus. Omsluter hypofysen. Nr. 63 på ”skallen.

sinus sphenoidạlis
Kilbenshålan, parig hålighet under turksadeln. Bokst. b i mitten på ”sagittalsnittet”.

ạlae majọres
Nr. 61 på ”skallen”. De större kilbensvingarna. Främre avgränsning av den mellersta skallgropen.

fissụra orbitạlis supẹrior
Den övre sneda springan mellan ögonhålan (orbita) och det kraniella innandömet. Belägen mellan ala major och ala minor, passage för n. oculomotorius (III), n. trochlearis (IV), n. ophthalamicus (V1), n. abducens (VI) samt v. ophthalmica superior. Nr. 67 på ”skallen”.

fissụra orbitạlis infẹrior
Den undre ögonhålsspringan, från ögonhålan nedåt (går ej in i kraniet). Passage för grenar från n. maxillaris (V2 (n. zygomaticus och n. infraorbitalis)) med tillhörande kärl. Syns från ansiktet. Strax under Nr. 12 på ”skallen”.

forạmen rotụndum
Kort framåtriktad kanal nedom fissura orbitalis superior. Innehåller n. maxillaris. Nr. 68 på ”skallen”.

forạmen ovạle
Kort oval kanal belägen strax bakom och något lateralt om foramen rotundum, passage för n. mandibularis. Nr. 34 på ”skallen”.

forạmen spinọsum
Kort, trång kanal som utgör passage för a. meningea media, lateralt belägen bakom foramen ovale. Nr. 35 på ”skallen”.

forạmen lạcerum (obs ej med i listan!)
Nr. 36 på ”skallen”. Oregelbundet, stort hål i kraniets bas, medialt om foramen ovale. Kan lätt förväxlas med andra foramina! Huvudsakligen täckt av fibröst brosk. Typisk överkurs.

procẹssus pterygoidẹus
”Vinglikt” lateralt utskott nedåt på kilbenet, bakom överkäken. Syns på ”skallen” upp och ned. Utgörs av lamina medialis och lamina lateralis.

lạmina mediạlis
Medial benskiva på processus pterygoideus.

lạmina laterạlis
Lateral benskiva på processus pterygoideus.

8. Os ethmoidale

os ethmoidạle
Silbenet. Stora D på ”sagittalsnittet”.

lạmina cribrọsa
Silbensplattan. Avgränsar näshålan från främre skallgropen. Perforeras av nn. olfactorii (I). Nr. 59 på ”skallen”.

crista gạlli
”Tuppkammen”, liten uppåtriktad benkam framför lamina cribrosa i främre skallgropen. Utgör fäste för falx cerebri. Nr. 58 på ”skallen”.

lạmina perpendiculạris ọssis ethmoidạlis
Lodrät benlamell utgående från os ethmoidale. Divergerar ofta åt något håll. Se bild för näshålan på nästa sida. Bildar övre del av septum nasi (Nr. 10 på ”Homer”).

cọncha nasạlis supẹrior et mẹdia
De två översta näsmusslorna. Slemhinnebeklädda utskott i näshålan som fr.a. deltar i uppvärmningen och fuktningen av inandningsluften. Bokst a (superior) och b (media) på ”sagittalsnittet”, samt nr. 12 på ”Homer” (media).

lạmina orbitạlis ọssis ethmoidạlis
Även lamina papyracea, mycket tunn (som papyrus) benplatta mellan ögonhålan och sinus ethmoidalis. Nr. 15 på ”skallen”

sinus ethmoidạlis (cẹllulae ethmoidạles)
Hålrum mellan ögonhålan och näshålan. Avgränsas lateralt av lamina orbitalis och medialt av conchorna. Består av flera hålrum (cellulae). Nr. 14 på ”Homer”.

9. Cavitas nasi

cavitas nasi
Näshålan, mellan näsborrarna och svalget. Står för lukt, luftrening, värmning samt fuktning.

nares
Näsborrarna. Yttre näsöppningar begränsade av näsvingar och septum nasi.

sẹptum nạsi ọsseum
Nässkiljeväggens bendel. Sammansatt av vomer och lamina perpendicularis ossis ethmoidalis. Nr 10 på ”Homer”.

vọmer
Plogben. Oparigt ben som bildar undre delen av nässkiljeväggen (se bild). Syns tydligt på ”ögonmodellen”. Nr. 17 på ”skallen”. Nr. 33 på “torson” (Obs! hela syns ej).

lạmina perpendiculạris ọssis ethmoidạlis
Lodrät benlamell utgående från os ethmoidale. Divergerar ofta åt något håll. Bildar övre del av septum nasi (nr. 10 på ”Homer”).

meạtus nạsi superior
Övre näsgång, mellan översta och mellersta näsmusslan.

meạtus nạsi medius
Mellersta näsgången, mellan mellersta och nedre näsmusslan.

meạtus nạsi inferior
Undre näsgången, mellan nedre näsmusslan och näshålans golv (gommen).

choạnae
Näshålans båda bakre näsöppningar mot nässvalget. Nr. 33 på ”skallen”.

10. Cavitas oris propria

cavitas ọris prọpria
Äkta munhålan. Utrymme mellan tänderna och svalget (OBS! ej mellan läpp/kind och tänderna). Nr. 23 på ”Homer”.

lingua
Tungan på latin.

frenulum linguae
Tunn slemhinna som sträcker sig från munnens golv till mitten på undersidan av tungan.

dens (pl. dentes)
Tänderna. Vuxna har normalt 32 st fördelade på den övre och undre käken.

palạtum dụrum
Hårda gommen, skiljevägg mellan mun- och näshåla. Främre 3/4 utgörs av maxilla och bakre 1/4 av os palatinum. Nr 20 på ”Homer”. Bokst. H på ”sagittalsnittet”.

palạtum mọlle
Mjuka gommen/gomseglet, hårda gommens bakre förlängning t.o.m. gomspenen. Avskiljer näshålan från svalget vid sväljning. Bokst. h på ”sagittalsnittet”.

ụvula palatịna
Gomspenen, medial tapp i slutet av mjuka gommen. Bokst. i på ”sagittalsnittet”.

arcus palatopharyngẹus
Bakre gombågen, slemhinneveck bakom halsmandeln. Löper från gommen (palato-) mot svalget (-pharyngeus). Omsluter halsmandeln tillsammans med arcus palatoglossus. Syns på ”sagittalsnittet”, bakom halsmandeln (Bokst. q).

arcus palatoglọssus
Främre gombågen, slemhinneveck framför halsmandeln. Löper från gommen (palato-) mot tungan (-glossus). Syns på ”sagittalsnittet”, framför halsmandeln (Bokst. q).

tonsillae palatịnae
Halsmandlarna.

11. Maxilla

maxịlla
Överkäksben, från munnen till ögonhålan. Embryologiskt sett parigt ben (delas av en sutur). Bl.a. fäste för tänder. Nr. 9 på ”skallen”.

corpus maxịllae
Övre fixat ben i käken.

procẹssus alveolạris maxịllae
Nedåtgående utskott med hål för tandrötterna (alveolus=urholkning). Utskottet avser hela den hästskoformade åsen. Täcks utåt av tandköttet. Bokst. G på ”sagittalsnittet”.

procẹssus palatịnus maxịllae
Överkäksbenets gomutskott. Utgör de främre 3/4 av palatum durum. Nr. 52 på ”skallen”.

procẹssus frontạlis maxịllae
Stark platta som går uppåt, medialt och bakåt från maxilla, som utgör en del av näsans laterala gräns.

procẹssus zygomạticus maxịllae
Den del av maxilla som sluttar mot zygomaticus.

sinus maxillạris
De bilaterala överkäkshålorna. Dess väggar täcks av slemhinnor. Dräneras in i näshålan under concha nasalis media. Nr. 15 på ”Homer”.

fạcies orbitạlis maxịllae
Överkäksbenets övre yta, som utgör största delen av golvet i ögonhålan.

canạlis nasolacrimạlis
Tårkanalen som dränerar ögat på tårvätska (lacrima=tår). Löper från os lacrimale, genom maxilla och mynnar nedanför concha nasalis inferior.

forạmen infraorbitạle
Öppning strax nedanför ögonhålan, för n infraorbitalis (gren av V2) och dess kärl. Tryckpunkt för n. maxillaris vid sensorikbedömning. Nr. 10 på ”skallen”.

12. Os zygomaticum

os zygomạticum
Okben/kindben, parigt ben som sträcker sig från ögonhålans främre, laterala kant bakåt mot tinningbenet (tillsammans bildar de okbågen). Nr. 7 på ”skallen”.

procẹssus temporạlis ọssis zygomạtici
Bakåtriktat utskott på okbenet som ingår i okbensbågen tillsammans med processus zygomaticus ossis temporalis.

fạcies orbitạlis ọssis zygomạtici
Okbenets yta mot ögonhålan.

13. Os palatinum

os palatịnum
Gomben, bakre 1/4 av hårda gommen i munhålans tak (främre 3/4 utgörs av maxilla). Nr. 24 på ”skallen”.

lạmina horisontạlis ọssis palatịni
Benplatta som bildar bakre 1/4 av hårda gommen och därmed även delar av näshålans golv.

lạmina perpendiculạris ọssis palatịni
Benplatta som utspringer lodrätt uppåt ifrån lamina horisontalis, framför kilbenets processus pterygoideus på var sin sida om nässkiljeväggen. Således bakre, laterala väggen av näshålan. Framför nr. 33 på ”skallen”.

14. Mandibula

mandịbula
Underkäksbenet. Bl.a. fäste för tänder och rörlig del vid tuggning. Embryologiskt sett parigt ben (delas av en sutur). Nr. 18 på ”skallen”.

ramus mandịbulae
Underkäksbenets uppåtgående gren. Har två utskott (se nedan) och förbinds med corpus mandibulae via angulus.

procẹssus condylạris
Underkäksbenets ledutskott. Utgörs av corpus och collum mandibulae.

cạput mandịbulae
Underkäksbenets ledhuvud. Ledar mot fossa mandibularis ossis temporalis via en disk. Nr. 20 på ”skallen”.

collum mandịbulae
Underkäksbenets hals. Smal del innan caput mandibulae.

procẹssus coronoidẹus
”Kråknäbbslikt” utskott framför ledutskottet. Utgör muskelfäste för viss tuggmuskulatur. Nr. 19 på ”skallen”.

canạlis mandịbulae
Benkanal i mandibula, från foramen mandibulae till foramen mentale (se nedan), djupt om tändernas rötter. Innehåller a. och n. alveolaris inferior (gren från V3, som sedan bildar n. mentalis (se ovan)).

ạngulus mandịbulae
Käkvinkeln, mellan corpus och ramus mandibulae. Nr. 21 på ”skallen”.

tuberọsitas massetẹrica
Skrovlighet på utsidan av underkäksvinkeln. Fäste för m. masseter.

tuberọsitas pterygoidẹa
Skrovlighet på insidan av underkäksvinkeln. Fäste för m. pterygoideus medialis.

corpus mandịbulae
Underkäkens horisontella del där tänderna fäster.

forạmen mentạle
Öppning för n. mentalis (gren från V3), belägen på underkäksbenets utsida, nedanför och bakom framtänderna. Tryckpunkt för n. mandibularis vid sensorikdiagnostik. Nr. 22 på ”skallen”.

forạmen mandịbulae
Öppning på insidan av ramus mandibulae för canalis mandibulae. Nr. 23 på ”skallen”.

pars alveolaris
Del av käken dit tänderna fäster.

alveoli dentales
Tandfack i käkbenet.

art. temporomandibulạris
Käkleden, mellan tinningbenet (temporo-) och underkäksbenet (-mandibularis).

dịscus articulạris
Fibrös disk mellan caput mandibulae och fossa mandibularis ossis temporalis. Är delvis sammanväxt med ledkapseln.

15. Ansikts- och tuggmuskulatur

ansikts- och tuggmuskulatur (musculi fạciei et masticatọrii)

m. orbiculạris ọculi
Ögats ringmuskel. Sluter ögonlocken och underlättar tårflödet till tårsäcken och till näsan. Nr. 26 på ”sagittalsnittet” och nr. 2 på ”Stefan”.

m. orbiculạris oris
Pussmuskel. Fyra muskelstråk som omger munöppningen och bildar underlag för läpparna (ingen äkta ringmuskel). Nr. 32 på ”sagittalsnittet”, nr. 6 på ”Stefan”.

m. buccinator
Kindmuskeln. Utgör lateral del av kindväggen.

m. massẹter
Den mest framträdande tuggmuskeln. Stänger munnen tillsammans med m. temporalis och m. pterygoideus medialis. Nr. 39 på ”sagittalsnittet. Nr. 18 på ”Homer”.

m. temporạlis
Tinningsmuskel. Höjer och för underkäken bakåt. Fäster mellan processus coronoideus och os temporale. Döljs av nr. 42 på ”sagittalsnittet” (ligger strax under). Nr. 17 på ”Homer”.

m. pterygoidẹus laterạlis
Tuggmuskel som löper från den laterala ytan på lamina lateralis processus pterygoidei till käkleden. För käken framåt. Nr. 16 på “kvinnlig torso”.

m. pterygoidẹus mediạlis
Tuggmuskel som löper från fossa pterygoidea (mellan lamina lateralis och medialis) till tuberositas pterygoidea på insidan av angulus mandibulae. Synergist till m. masseter och m. temporalis. Syns ej på modell!

16. Halsens muskler

halsens muskler (mm. colli)

platỵsma
Platt hudmuskel. Sträcker sig över m. sternochleidomastoideus, från mandibula till bröstkorgen. Nr. 30 på ”Homer”. Syns tydligt på ”muskeltorax”.

m. sternocleidomastoidẹus
Den sneda halsmuskeln. Utgår ifrån bröst- och nyckelben (art. sternoclavicularis) och fäster vid processus mastoideus. Unilateral kontraktion vrider ansiktet till motsatt sida och böjer huvudet åt samma sida (eftersom fästet på processus mastoideus ligger posteriort om rotationsaxeln). Bilateral kontraktion höjer ansiktet. Nr 11 på ”Stefan” & Nr. 43 på ”sagittalsnittet”.

m. lọngus cọlli
Lång bilateral halsmuskel som främst förbinder C2-C6. Fäster således ej i kraniet. Sido- och framåtböjning av halsen. Nedre delen av muskeln på “sagittalsnittet” (Obs! Övre delen är m. longus capitis).

m. scalẹnus antẹrior
”Främre ojämna halsmuskeln”. Löper mellan tvärutskotten på C3-C6 och costa I. Höjer första revbenet och sidoböjer och vrider halsen. Ligger framför brachialplexat och a. subclavia. Syns tydligt på ”grisen”. Nr. 57 på ”sagittalsnittet”.

m. scalẹnus mẹdius
”Mellersta ojämna halsmuskeln”. Störst av de tre scalenerna. Löper mellan tvärutskotten på C2-C7 och costa I. Höjer första revbenet och sidoböjer halsen. Ligger bakom brachialplexat och a. subclavia. Syns tydligt på ”grisen”. Nr. 56 på ”sagittalsnittet”

m. scalẹnus postẹrior
”Bakre ojämna halsmuskeln”. Löper från tvärutskotten på C5/6-C7 till costa II. Höjer revbenet, sidoböjer halsen. Syns ej på ”grisen”. Syns emellertid tydligt på “helkroppssagittalsnittet”. Nr. 55 på ”sagittalsnittet”

mm. suboccipitạles
”Nackrosetten”. Muskelgrupp som består av åtta småmuskler (fyra par) som fäster på os occipitale från atlas och axis. Djupaste nackmuskulaturen precis nedom protuberantia occipitalis externa. Bilateral rotation, lutning och bakåtböjning av huvudet.

17. Tungmuskulatur

mm. suprahyoidei (övre tungbensmuskler)

m. digạstricus
Den tvåbukiga muskeln. Urspringer medialt om processus mastoideus och fäster på insidan av underkäksbenet. En sena håller muskeln intill tungbenet. Lyfter tungbenet och öppnar munnen. Nr. 44 på ”sagittalsnittet”. Nr. 29 på ”Homer”.

m. stylohyoidẹus
Från processus styloideus till tungbenets mindre horn. Följer bakre digastricusbuken. Drar tungbenet bakåt-uppåt vid sväljning. Nr. 45 på ”sagittalsnittet”.

m. mylohyoidẹus
Löper från insidan av underkäksbenet till tungbenskroppen. Bildar diaphragma oris (munhålans bottenplatta). Drar tungbenet framåt-uppåt och ger stöd åt tungan. Nr. 46 på ”sagittalsnittet” (lateral vy) och bokstaven p på ”sagittalsnittet” (medial vy).

m. geniohyoidẹus
Löper från ett utskott medialt på underkäksbenets insida till tungbenskroppen. Ger stöd åt m. mylohyoideus. Bokst. b ”på sagittalsnittet”. Nr. 28 på ”Homer”, bokstaven o på ”sagittalsnittet”.

mm. infrahyoidei (undre tungbensmuskler)

m. sternohyoidẹus

m. omohyoidẹus

m. sternohyroidẹus

m. thyreohyoidẹus

Yttre tungmuskler (tungans rörelser)

m. genioglọssus

m. hyoglọssus

m. styloglọssus

fascia cervicạlis
Halsens bindvävshinna djupt om platysma. Egentligen tre olika kompartments. Syns ej på modell!

18. Pharynx

phạrynx
Svalg, passage för luft och föda. Utrymme från näshålans öppningar (choanae) ned till larynx. Bokst. r på ”sagittalsnittet”

pars nasạlis pharỵngis (nasopharynx)
Svalgets nasala del, belägen bakom choanae ovanför mjuka gommen.

ọstium pharyngẹum tụbae auditịvae
Örontrumpetens (tuba auditiva) öppning till nässvalget. Bokst. d på ”sagittalsnittet”.

pars orạlis pharỵngis (oropharynx)
Svalgets orala del, bakom munhålan, från mjuka gommen till larynx översta del.

vallẹcula epiglọttica
Vallgravsliknande bilateral inbuktning framför epiglottis för salivdränage till matstrupen utan att dränka lungorna.

pars laryngẹa pharỵngis (hypopharynx)
Svalgets laryngeala del, bakom larynx (struphuvudet), ned till matstrupen (esophagus). Avgränsas vid sväljning framåt av epiglottis.

19. Larynx

lạrynx
Struphuvudet, övergången från svalget till luftstrupen. Utgör även ljudbildande organ. Nr 23 på ”sagittalsnittet”.

cartilạgo thyroidẹa
Sköldbrosket, störst av larynxbrosken. Omger delvis de övriga. Nr II på ”sagittalsnittet. Nr. 2 på ”lilla larynx” och ”stora larynx”.

cartilạgo cricoidẹa
Ringbrosket, beläget på luftstrupens (trachea) övre del. Artikulerar med sköldbrosket. Liknar en klackring. Nr. III på ”sagittalsnittet”. Nr. 3 på ”lilla larynx” och ”stora larynx”.

lig. cricothyroidẹum
Kraftigt vertikalt ligament medialt mellan ring- och sköldbrosk. Här görs akut koniotomi, för att öppna luftvägen. Nr. V på ”sagittalsnittet”. Nr. 11 på ”lilla larynx” och ”stora larynx”.

cartilạgo arytenoidẹa
Kannbrosket. Pyramidliknande brosk som sitter på ringbrosket. Nr. 4 på ”lilla larynx” och ”stora larynx”.

epiglọttis
Struplocket. Skohornsliknande struktur av epitelförsett elastiskt brosk. Förhindrar att främmande föremål som mat och vätska tar sig ned i lungorna. (Glottis är ett samlingsnamn för stämvecken samt springan mellan dem). Nr. I på ”sagittalsnittet”. Nr. 28 på ”jättelarynx” i sagittalsnitt och nr. 23 på ”lilla larynx”

cartilạgo epiglọttica
Struplockets skelett av elastiskt brosk.

plica vocạlis
Äkta stämveck (OBS! Det heter inte stämband längre!). Bilaterala ljudbildande slemhinneveck som löper från sköldbrosket anteriort till kannbrosket posteriort, som lateralt stagas av m. vocalis. Spelar även en roll för att förhindra att man sätter saker i halsen. Nr. VII på ”sagittalsnittet”. Nr. 33 på ”jättelarynx” i sagittalsnitt. Nr. 28 på ”lilla larynx”.

plica ventriculạris (plica vestibularis)
Falska stämveck. Slemhinneveck parallella till, men ovanför de äkta stämvecken. Deltar minimalt i normal ljudbildning, men lär spela en avgörande roll vid growling och Tibetansk skönsång. Nr. VIII på ”sagittalsnittet”. Nr. 27 på ”lilla larynx” Nr. 32 på ”stora larynx”.

ventrịculus larỵngis (sinus Morgagni)
Invagination mellan plicae vocalis och vestibularis. Smalnar av där stämvecken möts anteriort och posteriort. Nr. IX på ”sagittalsnittet”. Nr 26 på ”lilla larynx”. Nr. 31 på ”stora larynx”.

m. cricothyroidẹus
Muskel mellan ring- och sköldbrosk. Urspringer medialt på ringbrosket och fäster bilateralt på sköldbroskets nedre kant. Spänner stämvecken genom att sänka och dra fram sköldbrosket. Nr. 16 på ”lilla larynx” och ”stora larynx”. Nr. 51 på ”sagittalsnittet”.

m. cricoarytenoidẹus postẹrior (m. posticus)
Muskel mellan ring- och kannbrosk. Från ringbroskets bakre yta till kannbroskets dito. Enda muskeln som öppnar ljudspringan. Innerveras av n. laryngeus recurrens (se nedan). Nr. 17 på ”jättelarynx, och på ”lilla larynx”.

m. cricoarytenoidẹus lateralis

m. thyroarytenoidẹus (m. vocalis = del av m. thyroarytenoideus)
Muskel mellan sköld- och kannbrosk. Från sköldbroskets inre yta till kannbroskets främre sidoyta. Deltar vid ljudspringans slutning. Omfattar bl.a. m. vocalis som löper i plica vocalis. Nr. 29 på ”lilla larynx”. Nr. 40 på ”stora larynx”.

m. arytenoideus transversus

mm. arytenoidei obliqui

n. vagus (X)
”Den kringirrande nerven”, a.k.a. den pneumogastriska nerven. Har ett stort antal grenar som försörjer ett område från örat (se Arnolds reflex = man hostar då man petar sig i örat p.g.a. vagusirritation), via hjärta, lungor, magsäck och tarmar, fram till halva tjocktarmen. Särskilt viktig för det autonoma nervsystemet. Utträder strax nedom om n. glossopharyngeus, bakom oliva på medulla oblongata. Nr. 17 på ”helkroppssagittalsnittet”.

n. laryngẹus supẹrior
Övre larynxnerven. Nedåtgående gren av n. vagus. Löper medialt om a. carotis interna och försörjer struphuvudet. Nr. 26 på ”jättelarynx”. Nr. 15 på ”helkroppssagittalsnittet”. Nr 22 på ”lilla larynx”.

n. laryngẹus recụrrens
Återvändande larynxnerven. Avgår på höger sida vid a. subclavia och på vänster sida vid aortabågen och löper mellan luft- och matstruparna till struphuvudet. Försörjer samtliga larynxmuskler med undantag för m. cricothyroideus. Skada gör således att man inte kan öppna ljudspringan, vilket ger heshet. Nr. 19 på ”helkroppssagittalsnittet”. Saknar nr. på ”lilla larynx”.

20. Övrigt

bucca
”Kind” på latin

labium oris
”Läppar” på latin


Större delen av detta kompendium är skapat av Hampus Holmer, Anton Jarnheimer och Alexander Astermark. Modifikationer för att anpassa kompendiet till kursen Rörelse och neurovetenskap utfördes av Herman Gidestrand och Elliot Soomro.

Tentafrågor

[tentamera subjects=”53″]

6 Replies to “Huvud och hals”

  1. Anonym

    Hej!

    Jag undrar var man kan få tag på korten till Anki? Har för mig att de fanns här innan men hittar dem inte längre!

  2. Anonym

    Hej! Tack för grymt jobb! Såg att Quizlet quizen försvunnit för CNS1 och huvud/hals. Kommer dom tillbaka eller är dom borta?

    • Herman

      Tjena!

      Quizlets databas har en hel del copyrightade bilder som nu upphovsrättshavarna valt att dra tillbaka och tyvärr togs hela quizzen bort. Vi jobbar på det men det kan dröja ett tag som det ser ut just nu.

      Ifall någon är taggad på att skapa quiz – privat eller under Lundaläkarefanan – hör av dig så kan vi generera trafik till dig och vara ett bollplank!

      Ha det bäst <3

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.