CNS 2

Länk till quiz

Innehåll

  1. Cirkulation – hjärnans arteriella system
  2. Hjärnans venösa system
  3. Syn
    • Oculus
    • Musculi externi bulbi oculi
  4. Hörsel
    • Auris externa
    • Auris media
    • Auris interna
  5. Balans
  6. Övriga neurala hörselstrukturer

1. Cirkulation

aorta
Bokst. i på ”thorax”.
Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare.

arcus aọrtae
Nr. 7 på ”hjärtat”.
Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken.

trụncus brachiocephạlicus
Första stora avgången från aortabågen, finns endast på höger sida. ”Stam” (truncus)
som snabbt delar upp sig till a. carotis communis dextra och a. subclavia dextra.
Dessa försörjer höger huvud/hals respektive höger arm.

a. carọtis commụnis dextra
Höger halspulsåder. Löper längs med luftstrupen och delar sedermera upp sig. Försörjer fr.a. huvudet. Syns
tydligt på ”torsomodellen”.

a. subclạvia dextra
Höger nyckelbensartär. Löper djupt om clavicula. Försörjer fr.a. höger arm.

a. vertebrạlis dextra
Saknar nr., men motsvarar nr. 104 på vänster sida, på ”torsomodellen”s baksida.
Avgår från a. subclavia dextra och löper i foramina transversaria hos cervikalkotorna, upp mot skallen.

trụncus thyrocervicạlis
Syns ej på modell.
”Stam” från a. subclavia dextra, lateralt om a. vertebralis dextra. Försörjer sköldkörteln (tyroidea) och
hals (cervix).

a. thyroidẹa inferior dextra
Syns på ”jättelarynx”.
Avgår från truncus thyrocervicalis. Försörjer sköldkörtelns inferiora del.

a. carọtis commụnis sinistra
Nr. 44 på ”torsomodell”. Nr. X på ”genomskinliga skallen”.
Vänster halspulsåder. Löper längs med luftstrupen och delar sedermera upp sig. Andra stora avgången från
aortabågen. Försörjer fr.a. huvudet.

a. subclạvia sinistra
Nr. 51 på ”torsomodellen”.
Vänster nyckelbensartär. Tredje och sista stora avgången från aortabågen. Löper djupt om clavicula. Försörjer
fr.a. vänster arm.

a. vertebrạlis sinistra
Nr. 104 på ”torsomodellen”s baksida.
Avgår från a. subclavia sinistra och löper i foramina transversaria hos cervikalkotorna, upp mot skallen.

truncus thyrocervicạlis
Syns ej på modell.
”Stam” från a. subclavia sinistra, lateralt om a. vertebralis sinistra. Försörjer sköldkörteln (tyroidea) och
hals.

a. thyroidẹa infẹrior sinistra
Syns ej på modell.
Avgår från truncus thyrocervicalis. Försörjer sköldkörtelns inferiora del.

a. carọtis commụnis dextra et sinistra
Halspulsådern. Den vänstra delen avgår direkt från aortabågen (andra stora avgången), och den högra utgör en av
truncus brachiocephalicus stora förgreningar. Delar upp sig i a. carotis externa och interna (s.k. bifurkation) ungefär i
höjd med tungbenet.

a. carọtis extẹrna
Nr. XII på ”genomskinliga skallen”, där även dess grenar (se nedan) kan ses. Nr. 58b på ”sagittalsnittet”.
Den främre grenen efter bifurkationen av a. carotis communis. Försörjer fr.a. ansikte och skalp.

a. thyroidẹa supẹrior
Nr. 59 på ”sagittalsnittet”.
Övre sköldkörtelartären. Första avgången från a. carotis externa. Utgår framåt och avger en övre gren (till
larynx) men fortsätter själv ned till thyroidea.

a. linguạlis
Liten stump på ”genomskinliga skallen”. Nr. 60 på ”sagittalsnittet”.
Tungartären. Andra avgången från a. carotis externa. Utgår framåt och löper till området kring tungan.

a. faciạlis
Nr. 61 på ”sagittalsnittet”.
Ansiktsartären. Tredje avgången från a. carotis externa. Utgår framåt och rundar underkäken, framför
käkvinkeln och löper sedan upp över ansiktet, till ögonhöjd.

a. occipitạlis
Nr. 65 på ”sagittalsnittet”.
Nackartären. Fjärde avgången från a. carotis externa. Utgår bakåt och förgrenar sig över occipitalbenet.

a. temporạlis superficiạlis
Nr. 63 på ”sagittalsnittet” och Nr V.9 på “genomskinliga skallen”.
Den ytliga tinningartären. Den första och mindre av a. carotis externas två terminalgrenar. Löper upp bakom käkleden och kindbenet, framför örat, och förgrenar sig över temporalbenet.

a. maxillạris
Överkäksartären. Den större av carotis externas två terminalgrenar. Löper anteriort och delar upp sig för att försörja ansiktets djupare strukturer.

a. meningẹa mẹdia
Gren från a. maxillaris som är den största av de tre artärer som försörjer hjärnhinnorna. Går in i kraniet via foramen spinosum och löper epiduralt (mellan dura mater och kranium).

a. infraorbitạlis
Syns ej på modell.
Gren från a. maxillaris som går in i ögonhålan via fissura orbitalis inferior. Löper i botten av ögonhålan och ut igenom foramen infraorbitale.

a. carọtis intẹrna
Nr. 58a på ”sagittalsnittet”.
Den inre grenen efter bifurkationen av a. carotis communis. Går oförgrenad in i kraniet via canalis caroticus.

a. ophthạlmica
Löper in i ögonhålan via canalis opticus och grenar upp sig.

a. centrạlis retịnae
Blodkärl som försörjer retina. Utgår från a. ophtalmica och löper sedan i n. opticus.

a. cẹrebri mẹdia
Det mellersta av de tre stora pariga kärl som försörjer cerebrum. Utgör a. carotis internas laterala ändkärl. Utgår i höjd med sella turcica och löper i sulcus lateralis där den sedan delar upp sig. Försörjer stora delar av
laterala cortex.

a. cẹrebri antẹrior
Det främre av de tre stora pariga kärl som försörjer cerebrum. Utgör a. carotis internas främre ändkärl. Utgår
ifrån a cerebri media i höjd med sella turcica och löper mellan hjärnhalvorna, bakåt längs med corpus callosum
och förgrenar sig utåt. Försörjer de mediala delarna av frontal- och parietalloberna

aa. spinạles posteriọres
Syns ej på modell!
Kan även utgå från PICA. Löper parigt på ryggmärgens dorsala sida hela vägen ned (flera artärer bidrar till dess
blodflöde).

a. spinạlis antẹrior
Syns på ”genomskinliga skallen”.
Ensam artär som löper i fissura medians anterior på ryggmärgens framsida hela vägen ned till sacrum (flera artärer
bidrar till dess blodflöde).

a. cerebẹlli infẹrior postẹrior (PICA, engelsk förkortning)
Syns på ”torsomodellen”s lillhjärna som två kärl; medialt mellan vermis och tonsilla samt på tonsilla.
Det bakersta/nedersta av cerebellums tre stora försörjningskärl. Utgår från a. vertebralis (innan de går ihop) och
löper ut och förgrenar sig över cerebellums bakre undersida.

a. basilạris
Bildas genom konfluensen av de båda a. veretbralis. Löper längs clivus, framför pons till circulus Willisii.

a. cerebẹlli infẹrior antẹrior (AICA, engelsk förkortning)
Utgör det nedersta kärlparet som löper ut från a. basilaris på ”genomskinliga skallen” (PICA syns ej här). Syns
på ”torsomodellen”s lillhjärna, ovanför tonsillen (kärlet närmast flocculus).
Det andra av cerebellums tre stora försörjningskärl. Utgår från a. basilaris och löper till den främre delen av
lillhjärnans undersida.

a. cerebẹlli supẹrior (SCA, engelsk förkortning)
Syns på ”genomskinliga skallen” samt upptill på ”torsomodellen”s lillhjärna
Det översta av cerebellums tre stora försörjningskärl. Utgår från a. basilaris precis innan inflödet till circulus
Willisi. Löper ut och grenar sig över cerebellums ovansida.

a. cẹrebri postẹrior
Det bakersta av de tre stora pariga kärl som försörjer cerebrum. Utgör fortsättningen av a. basilaris efter dess
uppdelning. Löper bakåt längst med cerebrums undersida och försörjer occipitalloben och inferiora
temporalloben.

a. commụnicans postẹrior
Kort förbindelse mellan a. cerebri posterior och a. carotis interna på respektive sida.

cịrculus arteriọsus cẹrebri (cịrculus Willịsii)
Ring av kärl under mellanhjärnan där blodflödet från a. carotis interna möter det från a. vertebralis, via a. communicans anterior och posterior (a. cerebri media och a. basilaris ingår således ej). På så sätt säkras blodflödet till de tre cerebralartärerna (s.k. kollateralförsörjning) vid ocklusion. Stor anatomisk variation föreligger dock, och
försvarsmekanismen är knappast fullständig.

2. Hjärnans venösa system

vena cava superior
Övre hålvenen. Kort ven med stor diameter som förser höger förmak med blod från den övre kroppshalvan. Utgör utlopp för vena brachiocephalica dextra och sinistra. Bokst. C på ”torsomodell”.

vena brachiocephạlica dextra et sinistra
Bilateral huvud-/halsven som utgör sammanflöde för respektive sidas v. jugularis interna och v. subclavia (ej i listan). Går samman och bildar vena cava superior.

v. jugulạris extẹrna
Syns på ”sagittalsnittet” där den löper på m. sternocleidomastoideus.
Extern halsven. Bilateral sammanflödesven för mindre vener som dränerar kraniets utsida och ansiktets djupa delar (bl.a. v. retromandibularis posteriora gren). Löper utanpå m. sternocleidomastoideus och terminerar i v. suprascapularis (ej i listan), som sedan mynnar i v. subclavia.

v. jugulạris antẹrior
Syns på ”sagittalsnittet”.
Främre halsven. Bilateral ven som bildas nära tungbenet från vener som dränerar det submaxillära området. Löper bilateralt om luftstrupen och terminerar sedan i inferiora vena jugularis externa.

v. jugulạris intẹrna
Inre halsven. Bilateral ven som dränerar hjärnan via bl.a. sinus cavernosus och sinus sigmoideus. Löper ut ur kraniet via foramen jugularis. Förses sedan utmed dess gång med blod från ytliga strukturer i ansiktet. I halsen löper den intill a. carotis communis. Mynnar i v. brachiocephalica liksom v. subclavia. Nr. 43 på ”torsomodellen”.

v. faciạlis
Ansiktsven. Bilateral ven som bildas kring näsroten från kärl som dränerar ansiktets ytliga strukturer. Löper sedan snett nedåt strax framför käkvinkeln för att sedan dräneras i v. jugularis interna.

v. retromandibulạris
Syns på ”sagittalsnittet”, dels över tinningen, dels som en snutt bakom käken innan tömning i v. facialis. Bilateral ven som löper bakom (retro-) käken (-mandibularis). Bildas från vener som dränerar utsidan av kraniet (fr.a. neurokraniet), samt strukturer djupt om överkäken. Löper genom öronspottkörteln och delar sedan upp sig i en anterior och en posterior gren som sedermera dräneras i v. facialis respektive v. jugularis externa.

sinus sagittạlis supẹrior
Övre oparig venös hålighet. Bildas strax under skallbenet i medellinjen av durabladens övergång i falx cerebri. Löper i sulcus sinus sagittalis superioris och terminerar i confluens sinuum. Syns bl.a. som en tjock blå sträng på ”genomskinliga skallen”, samt på ”sagittalsnitet” och ”torsomodellen”.

sinus sagittạlis infẹrior
Syns på ”torsomodellen”.
Nedre oparig venös hålighet. Löper i medellinjen längst med den nedre kanten av falx cerebri ovanpå corpus callosum. Terminerar i sinus rectus.

v. basạlis
Ven som löper bilateralt om mitthjärnan (mesencephalon) under (”basalt om”) thalamus, utmed tractus opticus, för att sedan dräneras i v. cerebri magna på ovansidan av cerebellum. Syns ej på modell!

v. cẹrebri mạgna (vena Galeni)
Syns strax under bakre delen av corpus callosum på ”torsomodellen”. Kort ven som bildas från sammanflödet av en rad vener (däribland v. basalis) i området mellan cerebellums ovansida och thalamus baksida. Mynnar tillsammans med sinus sagittalis inferior i sinus rectus.

sinus rẹctus
”Den raka håligheten”. Venöst hålrum där sinus sagittalis inferior och v. cerebri magna dräneras. Löper där tentorium cerebelli möter falx cerebri. Terminerar sedan i confluens sinuum.

cọnfluens sịnuum
Sammanflöde för sinus sagittalis superior och sinus rectus som dräneras av sinus transversus. Ligger medialt strax
bakom/ovanför lillhjärnan, i höjd med protuberantia occipitalis externa.

sinus transvẹrsus
Venöst hålrum som utgår från confluens sinuum. Löper sedan lateralt i sulcus sinus transversi tills den övergår i
sinus sigmoideus.

sinus sigmoidẹus
S-format venöst hålrum som utgör fortsättning av sinus transversus. Löper i sulcus sinus sigmoidei för att
sedan dräneras i v. jugularis interna.

sinus cavernọsus
Liten del av denna struktur syns ovan hypofysen på ”genomskinliga kraniet”.
Venösa håligheter bilateralt om hypofysen som bildas av en rad tunnväggiga vener. Dräneras sedan direkt i v.
jugularis interna. Risk för blodpropp, dvs. en sinustrombos.

vv. diplọicae
Syns ej på modell!
Korta vener som dränerar kraniets spongiösa bendel (diploë) i hjärnans sinusar samt skallens ytliga vener.

3. Syn (vịsus)

supercịlium
Ögonbryn.

pạlpebra (pl. pạlpebrae)
Ögonlock.

rịma palpebrạrum
”Ögonspringan”, mellan ögonlocken.

cịlia (sg. cịlium)
Ögonfransar.

tạrsus supẹrior
Nr. 11 på ”ögat”.
Den övre halvmåneformade plattan av tät bindväv som bygger upp det övre ögonlocket (finns även inferior)

glạndulae tarsạles
Nr. 13 på ”ögat” (obs framdissekerade!)
”Meiboms körtlar”. Mikroskopiska talgkörtlar inuti tarsus superior och inferior som mynnar längst med
ögonlockskanten. Utsöndrar en fet substans som bildar ett skyddande lager ovanpå ögat (“tårfilm”).

tụnica conjunctịva
Nr. 17 på ”ögat”
Bindehinnan. Slemhinna som klär ögonlockets insida och främre delen av ögat, inklusive scleran, men ej cornea som
den istället fäster vid. Detta innebär att man inte kan peta en lins bakom ögat.

glạndula lacrimạlis
Nr. 1, 2, 3 på ”ögat”.
Tårkörtel som sitter upptill, lateralt om ögats främre del. Producerar den hypertona tårvätska som bl.a. rengör ögat. :’(

canalịculus lacrimạlis
Nr. 8 på ”ögat”.
Tårkanalerna som dränerar tårar från ögat. Förbinder punctum lacrimale med saccus lacrimalis.

pụnctum lacrimạle
Typ nr. 7 på ”ögat”.
Tårkanalernas öppningar. Sitter i mediala ögonvrån, upptill och nertill (=två per öga).

sạccus lacrimạlis
Nr. 9 på ”ögat”.
Uppsamlingsställe för tårvätskan från canaliculi lacrimales. För vätskan vidare till ductus nasolacrimalis.

ductus nasolacrimạlis
”Tår- näsgången” mellan saccus lacrimalis och meatus nasi inferior. Epitelklädd gång i canalis nasolacrimalis.
Tömmer således slutligen tårvätskan i näshålan.

ọculus

Ögat.

bụlbus ọculi
Ögongloben. Utgörs av tre hinnor (sclera, choroidea och retina) och dess strukturer.

sclẹra
Nr. 7 på ”ögat”.
Senhinnan. Ögonglobens yttersta hinna. ”Vitögat”.

cọrnea
Nr. 8 på ”ögat”.
Hornhinnan. Ögonlobens främre genomskinliga del som står för en del brytning

m. ciliạris
Ciliarmuskeln. Består av glatt muskulatur i corpus ciliare som är parasympatiskt innerverad.
Kontraktion av muskeln får linsen att slappna av, genom att minska spänningen i fibrae zonulares.

iris
Nr. 10 på ”ögat”.
Regnbågshinnan. Fortsättning på choroidea. Centralt belägen skiva med en öppning (pupilla) i mitten.

pupịlla
Pupillen. Öppning i iris där ljuset flödar in till näthinnan.
m. sphịncter pupịllae
Sfinktermuskel som drar ihop pupillen vid parasympatisk stimulering via n. III.

m. dilạtor pupịllae
Muskel som dilaterar pupillen vid sympatisk stimulering. Muskelfibrerna radierar som solstrålar.

retịna
Nr. 11 på ”ögat”.
Näthinnan. Den innersta hinnan som innehåller sinnesceller (tappar och stavar) vilka förekommer rikligt från
strax bakom corpus ciliare och bakåt. Hinnan fortsätter dock som ett tunt cellager fram till pupillen.

dịscus ọpticus; papịlla
Vit punkt på ”ögat”.
Den del av ögonbotten som utgörs av nervus opticus utlopp och innehåller således inga tappar eller stavar.
Är därmed inte ljuskänslig och ger upphov till blinda fläcken-fenomenet.

mạcula lụtea
Nr. 21 på ”ögat”.
Den ljuskänsligaste delen av retina med högst koncentration av tappar.

fọvea
Gul punkt i mitten av nr. 21 på ”ögat”.
Grop centralt placerad i macula lutea där de yttre lagren av retina förtunnats, vilket leder till att det är
här man får högsta möjliga skärpa.

lens
Linsen belägen i camera posterior vars brytande förmåga regleras av m. ciliaris.

fibrae zonulạres
Trådar som förbinder m. ciliaris och lens.

cạmera antẹrior
”Det främre rummet”. Utrymmet mellan cornea och iris som kommunicerar med camera posterior via pupilla.

cạmera postẹrior
”Det bakre rummet”. Utrymmet mellan iris och corpus vitreum. Där linsen ligger.

corpus vịtreum
Glaskroppen. Den genomskinliga ”kulan”. Består av en helt genomskinlig gel (98-99% vatten) som ljuset
passerar för att nå näthinnan.

n. ọpticus (n. II)
Nr. 16 på ”ögat”.
Synnerven som går mellan retina och chiasma opticum.

chiạsma ọpticum
Synnervskorsningen med fibrer från de båda synnerverna. I denna korsar endast de axon som förmedlar
information från ljusreceptorer i den mediala ögonbottnen (dvs. respektive ögats laterala synfält).

tractus ọpticus
Nervbunten som löper mellan chiasma opticum och corpus geniculatum laterale.

corpus geniculạtum laterạle
Syns tydligt på ”jättehjärnan”s hjärnstam vid tractus opticus slut.
Laterala knäkroppen. Kärna i thalamus som tar emot information från tractus opticus och colliculus superior för
att sedan projicera på synbarken. Ligger lateralt om colliculus superior.

sulcus calcarịnus
Djup fåra i lobus occipitalis som löper i 90° vinkel mot sulcus parietooccipitalis.

area striạta
Mörkgrönt på ”infärgad hjärna”.
Primära synkortex (V1). Omger sulcus calcarinus och behandlar synintryck från det kontralaterala synfältet.

musculi extẹrni bụlbi ọculi

Ögats yttre muskulatur.

m. levạtor pạlpebrae superiọris (innerveras av n. III)
Nr. 4 upptill på ”ögat”.
Övre ögonlockshöjaren. Muskeln som fäster till tarsus superior och höjer på det övre ögonlocket.

m. rẹctus supẹrior (innerveras av n. III)
Nr. 1 på ”ögat”.
Övre raka ögonmuskeln. Fäster superiort på ögat. Fr.a. höjning av pupillen.

m. rẹctus infẹrior (innerveras av n. III)
Nr. 2 på ”ögat”.
Nedre raka ögonmuskeln. Fäster inferiort på ögat. Fr.a. sänkning av pupillen.

m. rẹctus mediạlis (innerveras av n. III)
Nr. 3 på ”ögat”.
Mediala raka ögonmuskeln. Fäster medialt på ögat. Adduktion av pupillen.

m. rẹctus laterạlis (innerveras av n. VI)
Nr. 4 på ”ögat”.
Laterala raka ögonmuskeln. Fäster lateralt på ögat. Abduktion av pupillen.

m. oblịquus supẹrior (innerveras av n. IV)
Nr. 5 på ”ögat”.
Övre sneda ögonmuskeln. Löper genom en medial ögla (trochlea) och fäster lateralt på den bakre övre ögonhalvan.
Fr.a. abduktion och sänkning av pupillen.

m. oblịquus infẹrior (innerveras av n. III)
Nr. 6 på ”ögat”.
Nedre sneda ögonmuskeln. Fäster lateralt på den bakre nedre ögonhalvan. Fr.a. abduktion och höjning av pupillen.

4. Hörsel (ạuditus)

ạuris extẹrna

Ytterörat. Örat utanför trumhinnan.

aurịcula
Bokst. A på ”örat”. Nr. 78 på ”sagittalsnittet”.
Öronmusslan. Består av den yttre elastiska broskmusslan.

hẹlix
Öronmusslans bågformade yttre kant.

crus hẹlicis
Helix början strax ovanför hörselgångens mynning.

antihẹlix
Broskås anteriort om helix.

trạgus
Broskflik ventralt om porus acusticus externus.

antitrạgus
Liten broskflik dorsalt, inferiort om porus acusticus externus, mitt emot tragus.

cavum conchae
Öronmusslans inre hålrum innan yttre hörselkanalen tar vid. Här sätter du iPhone-lurarna (OBS! iPhone
airPods™ går även in i meatus acusticus externus)

lobulus
Örsnibben.

meạtus acụsticus extẹrnus
Nr. 1 på ”örat”.
Yttre hörselgången. Belägen mellan porus acusticus externus och trumhinnan.

membrạna tympạnica
Trumhinnan. Utspänd bindvävshinna som förmedlar ljud till hörselbenen.

pars flạccida (membrana Schrapnelli)
Den mest superiora delen av trumhinnan som bildar en trekant superiort om prominentia mallearis.

pars tẹnsa
Nr. 2 på ”örat”.
Den större, spända och ljudförmedlande delen av trumhinnan.

prominẹntia malleạris
Synlig utbuktning på trumhinnan som sitter superiort om stria mallearis.

stria malleạris
Ljust streck på trumhinnan som bildas där manubrium mallei ligger an.

umbo membrạnae tympạnicae
Den mittersta mest inbuktade delen av trumhinnan.

annulus fibrosus (tympani)
Nr. 3 på ”örat”.
Den fibrösa ring som omger trumhinnan och förbinder denna med omgivande ben.

ạuris mẹdia

Bokst. B på ”örat”.
Mellanörat. Består av cavum tympani, tuba auditiva och cellulae mastoideae.

cavum tỵmpani
Nr. 4 på ”örat”.
Trumhålan. Hålrum i pars petrosa ossis temporalis mellan trumhinna och inneröra. Står i förbindelse med tuba
auditiva och cellulae mastoideae. Utrymme för de tre hörselbenen.

mạlleus
Nr. 7 på ”örat”.
Hammaren. Det första hörselbenet. Ligger an mot trumhinnan och förmedlar vibrationer till incus.

manụbrium mạllei
Nr. 7b på ”örat”.
”Handtaget” till hammaren. Invävd i trumhinnan där den utifrån syns som stria mallearis.

ịncus
Nr. 8 på ”örat”.
Städet. Det mellersta hörselbenet. Förbinder malleus och stapes.

stạpes
Nr. 9 på ”örat”.
Stigbygeln. Det tredje hörselbenet. Ligger an mot fenestra vestibuli och förmedlar vibrationer från incus.

fenẹstra vestịbuli (fenẹstra ovalis)
Nr. 14 på ”örat”.
Membrantäckt öppning till innerörats scala vestibuli. Här sker ljudöverförningen från mellanörat via stapes.

fenẹstra cọchleae (fenẹstra rotunda)
Nr. 16 på ”örat”.
Membrantäckt öppning från scala tympani tillbaka till cavum tympani för ljudvågor som har passerat hela
cochlea.

m. stapẹdius
Syns ej på modell.
Dorsalt belägen muskel i cavum tympani som dämpar ljudöverförningen till innerörat genom att dra ut stigbygeln
från fenestra vestibuli. Går som en slynga kring stapes. Försörjs av gren från n. facialis (VII).

m. tẹnsor tỵmpani
Nr. 12 på ”örat”.
Muskel som dämpar ljudöverförningen till hörselbenen genom att spänna trumhinnan. Löper i en egen kanal längs
med tuba auditiva till trumhinnan. Innerveras av n. trigeminus.

chorda tympani
Nr. 7 på ”helkroppssagittalsnittet” och nr. II på ”örat”.
Gren från n. facialis (VII) som bl.a. förmedlar smak. Den urspringer från canalis facialis och löper mellan malleus
och incus, medialt om trumhinnan i mellanörat och ned till ansiktet där den innerverar tungans främre smaklökar
samt salivkörtlar (submandibularis och sublingualis).

cẹllulae mastoidẹae
Syns på ”helkroppssagittalsnitt”
Små hålrum i processus mastoideus. Står i förbindelse med mellanörat. Kan inflammeras vid öroninflammation.

tuba auditịva
”Örontrumpeten”. Öppen förbindelse mellan cavum tympani och pharynx (ostium pharyngeum tubae auditivae).

ạuris intẹrna

Bokst. C på ”örat”.
Innerörat. Ligger inuti pars petrosa och består av hörsel och balansorganet. Kommunicerar med hörselbenen via
fenestra vestibuli.

ọrganum vestibulocochleạre
Hörsel- och balansorganet. Består av bindväv, sinnesceller, vätska och hålrum i os temporale.

cọchlea
Nr. 20 på ”örat”.
Snäckan. Hålrum i skallbenet som innehåller hörselsinnescellerna och diverse membran.

scala vestịbuli
Nr. 22 på ”örat”.
Ljudkanal inuti cochlea. Förbunden med stapes via fenestra vestibuli och med scala tympani via helicotrema.

helicotrẹma
Syns ej på modell!
Öppningen mellan scala vestibuli och scala tympani i cochleas spets. Här vänder ljudet.

scala tỵmpani
Nr. 23 på ”örat”.
Gång inuti cochlea förbunden med scala vestibuli via helicotrema och med cavum tympani via fenestra
cochlea.

ductus cochleạris (scala mẹdia)
Nr. 24 på ”örat”.
Gång mellan scala vestibuli och scala tympani som innehåller organum spirale och endolymfa.

membrạna vestibulạris
”Reissners membran”. Membran som skiljer ductus cochlearis från scala vestibuli.

lạmina basilạris
Membran som skiljer ductus cochlearis från scala tympani. Här vilar hörselepitelet.

membrạna tectọria
Syns ej på modell.
Membran inuti ductus cochlearis som ligger ovanpå hörselsinnescellernas hårutskott.

ọrganum spirạle cọchleae
”Cortiska organet”, hörselcellerna. Sinnesepitelet som vilar på lamina basilaris och registrerar ljudvågorna.

ganglion spirạle
Ganglion som ligger på rad i mitten av cochlea. Innehåller de bipolära gangliecellernas kroppar, vars
perifera axon går till hörselceller och vars centrala dito bildar n. cochlearis.

5. Balans

utrịculus
Typ nr. 13 på ”örat”.
Vätskefyllt hålrum med sinnesceller. Utgör det större av de två s.k. otolitorganen. Ligger i innerörat närmast båggångarna. Används för att detektera huvudets lutning och linjär acceleration i horisontell riktning.

mạcula utrịculi
Förtjockning av utriculusväggen som innehåller sinnesceller som detekterar lägesförändringar.

sạcculus
Vätskefyllt hålrum med sinnesceller. Det mindre av de två s.k. otolitorganen. Ligger närmast cochlea. Används för att detektera huvudets lutning och linjär acceleration i vertikal riktning.

mạcula sạcculi
Förtjockning av den mediala sacculusväggen som innehåller sinnesceller som detekterar lägesförändringar.

ductus semicirculạris antẹrior
Nr. 18 på ”örat”.
Den främre båggången som detekterar rotatorisk acceleration. Urspringer tillsammans med ductus semicircularis posterior.

ampụlla ọssea antẹrior
Förtjockning i slutet på ductus semicircularis anterior. Innehåller cupula.

ductus semicirculạris postẹrior
Nr. 19 på ”örat”.
Den bakre båggången som detekterar rotatorisk acceleration. Urspringer tillsammans med ductus semicircularis
anterior.

ampụlla ọssea postẹrior
Förtjockning i slutet på ductus semicircularis posterior. Innehåller cupula.

ductus semicirculạris laterạlis
Nr. 17 på ”örat”.
Den laterala, liggande båggången som detekterar rotatorisk acceleration.

ampụlla ọssea laterạlis
Förtjockning i slutet på ductus semicircularis lateralis. Innehåller cupula.

cụpula
Gelatinös upphöjning inuti ampullae ossea som innehåller de sinnesceller som detekterar rotatorisk acceleration.

6. Övriga neurala hörselstrukturer

n. vestibulocochleạris (n. VIII)
Nerv som bildas från n. cochlearis och n. vestibularis. Förmedlar således både hörsel och balans.

collịculus infẹrior
Bilateral mellanstation för hörselintryck på mesencephalons bakre yta (nedre knölarna). Sammankopplad med bl.a. corpus geniculatum mediale.

corpus geniculạtum mediạle
Syns tydligt på ”jättehjärnan”s hjärnstam.
Mediala knäkroppen. Kärna i thalamus som tar emot information från colliculus inferior och projicerar på hörselbarken. Ligger medialt om laterala knäkroppen i höjd med colliculus superior.

gyrus temporạlis supẹrior
Orange på ”infärgad hjärna”.

Primära hörselcortex (A1)
Ligger på superiora gyrus temporalis superior, delvis inuti fissura sylvii.


Större delen av detta kompendium är skapat av Hampus Holmer, Anton Jarnheimer och Alexander Astermark. Modifikationer för att anpassa kompendiet till kursen Rörelse och neurovetenskap utfördes av Herman Gidestrand och Elliot Soomro.

Tentafrågor

[tentamera subjects=”51″]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.