Övre extremiteten
Innehåll
- Brachium (överarmen)
- Humerus
- Art. humeri
- Antebrachium (underarmen)
- Ulna
- Radius
- Art. cubiti (armbågsleden)
- Art. radioulnaris distalis
- Manus
- Ossa manus
- Artt. manus
- Musculi membri superioris
- Skuldrans muskler
- Överarmens muskler
- Underarmens muskler
- Handens muskler
- Thenarmuskler
- Hypothenarmuskler
- Intrinsicmuskler
- Nervi membri superioris
- Nervi manus
- Övre extremitetens kärl
- Lymfstationer
membrum superius
Övre extremiteten (armen och skuldergördeln)
cingulum pectorạle
Skuldergördeln (skulderbladet och nyckelbenet)
axịlla
Armhålan
brạchium
Överarmen, från axelleden till armbågsleden
cubitis
Armbågen
antebrạchium
Underarmen, från armbågsleden till handen
manus
Handen
carpus
Handloven. Innehåller de 8 handlovsbenen och ledar till underarmsbenen.
metacạrpus
Mellanhanden, även ”handflatan”. Förbinder handloven med fingrarna.
palma
Handflatan. Ventral sida av handen
dorsum manus
Handryggen. Dorsal sida av handen
dịgiti mạnus
Fingrarna. Fem till antalet.
pọllex
Tummen. Innehåller två ben.
ịndex
Pekfingret. Innehåller tre ben.
mẹdius
Långfingret. Innehåller tre ben.
anulạris
Ringfingret. Innehåller tre ben.
mịnimus
Lillfingret. Innehåller tre ben.
1. Brachium
Humerus
Överarmsbenet. Ledar proximalt mot skulderbladet och distalt mot radius och ulna.
cạput hụmeri
Humerus proximala ledkula, proximalt om collum anatomicum.
cọllum anatọmicum
Humerus övre ”hals”. Fåran mellan ledkulan och knölarna, ligger precis distalt om caput humeri.
tubẹrculum majus
Stor knöl lateralt om ledkulan. Utgör fästpunkt för flera muskler.
tubẹrculum minus
Mindre knöl anteriort på proximala humerus. Pekar framåt! Också fästpunkt för flera muskler.
sulcus intertuberculạris
Fåra mellan tuberculum majus och minus varigenom senan från biceps brachiis långa huvud löper.
cọllum chirụrgicum
Humerus nedre ”hals”. Avsmalningen precis distalt om tuberculum majus.
tuberọsitas deltoidẹa
Skrovlighet distalt om tuberculum majus på humerus laterala sida. Fäste för m. deltoideus.
sulcus nervi radiạlis
Fåra med medial-lateral riktning mitt på dorsala humerus. Genom denna löper nervus radialis. Syns dåligt på modell.
fossa olẹcrani
Djup grop som ligger dorsalt på distala humerus. Upptas av olecranon (del av ulna) då man extenderar i armbågsleden.
fossa coronoidẹa
Grop som ligger anteriort på distala humerus. Upptas av processus coronoideus (del av ulna) då man flekterar i armbågsleden.
trọchlea hụmeri
”Trådrulleliknande” yta på distala humerus. Ledar mot ulna.
capịtulum hụmeri
Liten rundad yta lateralt om trochlea på distala humerus där denna ledar mot radius.
epicọndylus mediạlis
Utskott medialt på distala humerus som utgör ursprung för underarmens flexorer. Inflammation i dessa muskelursprung ger ”golfarmbåge” (epicondylit).
epicọndylus laterạlis
Utskott lateralt på distala humerus som utgör ursprung för underarmens extensorer. Inflammation i dessa muskelursprung ger ”tennisarmbåge” (epicondylit).
sulcus nervi ulnạris
Fåra som ligger mellan trochlea humeri och den mediala epikondylen. Innehåller nervus ulnaris. Nervens oskyddade läge medger risk för ”änkestöt”.
Art. humeri
Axelleden. Kulled mellan överarmsbenet och skuldrans grunda ledhåla som medger stor rörlighet. Stabiliseras fr.a. muskulärt, särskilt av musklerna i den s.k. rotatorkuffen (senare i listan).
lạbrum glenoidạle
Ring av fibröst brosk som omger och förstorar axelledhålan, cavitas glenoidalis. Syns ej på modell.
lig. coracohumerạle
Ligament mellan processus coracoideus och övre kanten av tuberculum majus och minus på humerus. Förstärker axelleden. Syns ej på modell.
ligg. glenohumerạlia
Består av tre ligament som täcker och förstärker den anteriora delen av axelleden (kapselväggen). Syns ej på modell.
lig. coracoacromiạle
Kraftigt ligament mellan acromion och processus coracoideus som bildar tak över främre axelledskapseln. Syns ej på modell.
bursa subacromiạlis
Slemsäck under acromion. Inflammation i denna bursa är ett vanligt problem. Syns ej på modell.
2. Antebrachium
membrạna interọssea antebrạchii
Bindvävshinna mellan radius och ulna.
Ulna
Armbågsbenet. Det mediala underarmsbenet, på lillfingersidan.
olẹcranon
Armbågen. Det kraftiga utskottet posteriort på proximala ulna. Går in i fossa olecrani vid extension.
incisụra trochleạris
Inskärning på anteriora olecranon. Ledar mot humerus (trochlea humeri).
procẹssus coronoidẹus
Anteriort ”kråknäbbs”utskott precis distalt om incisura trochlearis. Går in i fossa coronoidea vid flexion.
incisụra radiạlis
Inskärning lateralt på proximala ulna. Ledyta mot radius (caput radii).
cạput ụlnae
”Huvudet” på distala ulna. (jfr. radius huvud som ligger proximalt!) Knölen proximalt om handleden. Nr. II på ”handen”.
procẹssus styloidẹus ụlnae
Spetsigt utskott som utgör ulnas distala ände.
Radius
Strålbenet. Det laterala underarmsbenet, på tumsidan. Dess bredd strålar ut mot handen. Nr. III på ”handen”.
cạput rạdii
”Huvudet” på proximala radius (jfr. ulnas huvud som ligger distalt!).
collum rạdii
”Halsen” distalt om caput radii.
tuberọsitas rạdii
Skrovlig knöl distalt om collum radii. Vetter mot ulna och utgör fäste för m. biceps brachii.
procẹssus styloidẹus rạdii
Spetsigt utskott lateralt på distala radius. Lätt att palpera.
incisụra ulnạris
Inskärning medialt på distala radius. Ledyta mot ulna (caput ulnae).
Art. cubiti
Armbågsleden. Ledkomplex som består av en kulled, en gångjärnsled och två vridleder mellan överarmen och underarmens två ben. Medger stor rörlighet i underarmen. Stabiliseras fr.a. ligamentärt och har gemensam ledkapsel.
art. humeroulnạris
Led mellan humerus och ulna som medger flexion och extension av underarmen.
lig. collaterạle ulnạre
Medialt triangulärt ligament mellan humerus och ulna. Stabiliserar art. cubiti. Syns ej på modell.
art. humeroradiạlis
Led mellan humerus och radius som medger flexion och extension av underarmen.
lig. collaterạle radiạle
Lateralt ligament mellan humerus och radius. Går ihop med lig. anulare radii. Stabiliserar art. cubiti. Syns ej på modell.
art. radioulnạris proximạlis
Den proximala av lederna mellan radius och ulna. Medger rotation av underarmen.
lig. anulạre rạdii
”Ringformat” ligament på ulna, som omsluter caput radii och därigenom stabiliserar art. radioulnaris proximalis. Syns ej på modell.
Art. radioulnạris distạlis
Den distala av lederna mellan radius och ulna. Medger rotation av underarmen.
dịscus articulạris
Broskskiva mellan ulna och carpus. Lite felplacerad i anatomikompendiet men ja. Syns ej på modell.
3. Manus
Ossa manus
ọssa cạrpi
Handlovsbenen. Består av en proximal och en distal rad av totalt åtta små ben.
os scaphoidẹum
”Båtbenet”. Den proximala radens första ben från tummen räknat. Tråkig att frakturera.
os lunạtum
Den proximala radens andra ben från tummen räknat.
os triquẹtrum
Den proximala radens tredje ben från tummen räknat.
os pisifọrme
Den proximala radens fjärde och sista ben från tummen räknat. Sitter på triquetrums palmara yta. Nr. IV på ”handen”.
os trapẹzium
Den distala radens första ben från tummen räknat.
os trapezoidẹum
Den distala radens andra ben från tummen räknat.
os capitạtum
Den distala radens tredje ben från tummen räknat. Centralt beläget.
os hamạtum
Den distala radens fjärde ben från tummen räknat. Har ett palmart, hakliknande utskott.
Minnesregel för handlovsbenen (två anatomiska rader):
Skaffa Lunda-Trikå, Pissa i
Trapphusets Trappa, Kapitalet HarMat
sulcus carpi
Palmar fåra som avgränsas dels av os scaphoideum samt os trapezium och dels av os pisiforme samt os hamatum. Botten för karpaltunneln (canalis carpi, se nedan).
ọssa metacarpạlia I-V
Mellanhandsbenen. Förbinder handloven med fingrarna. I är tummens mellanhandsben, V lillfingrets.
ọssa digitọrum mạnus
Fingerbenen. Består av mindre ben, falanger (phalanx).
phạlanx proximạlis
Proximala fingerfalangen.
phạlanx mẹdia
Mittersta fingerfalangen. Saknas på tummen (har endast två falanger).
phạlanx distạlis
Distala fingerfalangen.
Artt. manus
Handens leder.
art. radiocarpẹa
Den egentliga handleden. Led mellan radius och mellanhanden (ossa scaphoideum, lunatum och triquetrum). Omfattar även discus articularis.
art. mediocarpẹa
Led mellan den proximala och den distala handlovsbensraden. Deltar i flexion och extension av handen.
art. carpometacarpẹa pọllicis (förkortas på klinik ofta till CMC-I)
Tummens sadelled mellan tummens metacarpalben och trapezium. Omtyckt av artros.
art. carpometacarpẹa, II-V (förkortas på klinik ofta till CMC-leder)
Resterande fingrarnas leder mellan metacarpalbenen och handlovens ben.
artt. metacạrpophalangẹae (förkortas på klinik ofta till MCP-leder)
Leder mellan metacarpalbenen och de proximala falangerna.
artt. interphalangẹae proximạles (förkortas på klinik ofta till PIP-leder)
Leder mellan fingrarnas proximala och mellersta falanger. Saknas på tummen (kallas endast IP-led).
artt. interphalangẹae distạles (förkortas på klinik ofta till DIP-leder)
Leder mellan fingrarnas mellersta och distala falanger. Saknas på tummen (kallas endast IP-led).
art. interphalangẹa pollicis (förkortas på klinik ofta till IP-led)
Led mellan tummens två falanger.
4. Musculi membri superioris
Skuldrans muskler
m. deltoidẹus
Består av tre delar som samtliga fäster på tuberositas deltoidea på överarmen. Hjälper till vid nästintill alla rörelser i axelleden. Nr. 7 på ”armen”. Nr. 18 på ”Stefan”.
m. supraspinạtus*
Muskel ovanför (supra) spina scapula. Löper från fossa supraspinata till tuberculum majus på överarmen. Del av rotatorkuffen och medierar abduktion i axelleden. Nr. 1 på ”armen”.
m. infraspinạtus*
Bred muskel under (~infra) spina scapula. Löper från fossa infraspinata till tuberculum majus på överarmen. Del av rotatorkuffen och medierar utåtrotation i axelleden. Nr. 2 på ”armen”.
m. tẹres minor*
Muskel precis under m. infraspinatus. Löper från scapulas laterala kant till tuberculum majus på överarmen. Del avrotatorkuffen och medierar utåtrotation i axelleden. Nr. 4 på ”armen”.
m. tẹres major
Löper från angulus inferior på skulderbladet till proximala överarmen. Fäster anteriort likt latissimus dorsi och utför därmed liknande rörelser. Nr. 3 på ”armen”.
m. subscapulạris*
Muskel som täcker hela framsidan av scapula. Fäster på tuberculum minus på överarmen. Del av rotatorkuffen och medierar inåtrotation i axelleden. Nr. 6 på ”armen”.
*Ingår i rotatorkuffen, en muskelgrupp som består av fyra muskler som stabiliserar axelleden. Kliniskt relevant.
Överarmens muskler
m. bịceps brạchii
Tvåhövdad (biceps) muskel på överarmens framsida. Fäster gemensamt på tuberositas radii på radius. Medierar flexion i axel- och armbågslederna, samt supination av underarmen. Hårt prioriterad av kroppsbyggare. Nr. 9 på ”armen”. Nr. 25 på ”Stefan”.
cạput brẹve
Det mediala bicepshuvudet. Utgår från processus coracoideus.
cạput lọngum
Det laterala bicepshuvudet. Utgår från skuldrans ovankant (glenoiden).
m. coracobrachiạlis
Löper från processus coracoideus till mellersta överarmen (~brachialis). Fr.a. stabiliserande funktion. Saknar nr. på ”armen”. Syns proximalt mellan biceps caput breve och triceps.
m. brachiạlis
Löper från mitten av överarmen till ulna. Medierar flexion i armbågsleden. Nr. 10 på ”armen”.
m. trịceps brạchii
Trehövdad (triceps) muskel på överarmens baksida. Fäster på olecranon på ulna. Medierar fr.a. extension i armbågsleden. Nr. 11 på ”armen”. Nr. 24 på ”Stefan”.
cạput mediạle
Det mediala, kortaste tricepshuvudet. Utgår från proximala överarmen.
cạput lọngum
Det långa, mellersta tricepshuvudet. Utgår från skuldran.
cạput laterạle
Det laterala tricepshuvudet. Utgår från proximala överarmen. Löstagbar på ”armen”.
Underarmens muskler
aponeurọsis palmạris
Handflatans senhinna som kan spännas av m. palmaris longus för dem som har en sådan. Löstagbar på ”handen”.
Ytlig flexorgrupp
m. pronạtor teres
Ytlig muskel som svänger över armbågsleden. Löper från överarmens mediala epikondyl till proximala radius. Medierar fr.a. pronation av handen. Nr. 12 på ”armen”.
m. flẹxor cạrpi radiạlis
Ytlig muskel medialt om m. pronator teres. Löper från överarmens mediala epikondyl till handlovens (~carpi) palmara sida åt radius till. Medierar fr.a. flexion i handleden. Nr. 13 på ”armen”.
m. palmạris lọngus
Ytlig lång muskel på underarmens framsida. Saknas hos vissa. Löper från överarmens mediala epikondyl till aponeurosis palmaris. Nr. 14 på ”armen”.
m. flẹxor cạrpi ulnạris
Ytlig muskel längs hela underarmens lillfingersida (~ulnaris). Löper från överarmens mediala epikondyl till handloven (~carpi). Medierar fr.a. flexion i handleden. Nr. 15 på ”armen”. Sena bokst. g på ”handen”.
m. flẹxor digitọrum superficiạlis
Djup bred muskel på underarmens framsida. Dock ytligast (~superficialis) av underarmens fingermuskulatur. Löper från överarmens mediala epikondyl till fingrarnas mellersta falanger (Obs, ej tummens!), där senorna delar upp sig i två fästen. Medierar flexion i handleden och fingrarna (~digitorum). Nr. 24 samt senan nr. 42/44 på ”armen”. Senan bokst. q på ”handen”.
Djup flexorgrupp
m. flẹxor digitọrum profụndus
Väldigt djup muskel på underarmens framsida. Främst på lillfingersidan. Djupast (~profundus) av underarmens fingermuskulatur. Löper från ulna till fingrarnas distala falanger (Obs, ej tummens!). Senorna löper ut under m. flexor digitorum superficialis senor. Medierar flexion i handleden och fingrarna (~digitorum). Saknar nr. på ”armen”. Syns under kärl (nr. 59 & 62) och nerver (nr. 71 & 75). Senor nr. 43 på ”armen”.
m. flẹxor pọllicis lọngus
Lång, väldigt djup muskel på underarmens framsida. Löper längs tumsidan, lateralt om m. flexor digitorum profundus, från radius till tummens distala falang. Medierar fr.a. flexion av tummen (~pollicis). Sena nr. 41 på ”armen”. Muskeln syns även tydligt. Sena bokst. p på ”handen”.
m. pronạtor quadrạtus
Fyrkantig, oerhört djup muskel på underarmens distala framsida. Fäster i både ulna och radius och medierar därmed pronation. Syns ej på modell.
Radial muskelgrupp
m. brachioradiạlis
Ytlig, stor muskel på underarmens tumsida. Löper från överarmens laterala epikondyl till distala radius. Medierar fr.a. flexion i armbågsleden. Lätt att palpera hos tonårskillar. Nr. 20 på ”armen”. Nr. 30 på ”Stefan”.
m. extẹnsor cạrpi radiạlis lọngus
Ytlig muskel, lateralt om m. brachioradialis. Har en lång sena som fäster på pekfingrets metakarpalben (syns på modell). Löper från överarmens laterala epikondyl. Medierar fr.a. extension i handleden. Nr. 19 på ”armen”. Sena bokst. h på ”handen”. Nr. 26 på ”Stefan”.
m. extẹnsor cạrpi radiạlis brẹvis
Ytlig muskel på underarmens bakre tumsida (~radialis), bredvid m. extensor carpi radialis longus. Har en något kortare (~brevis) sena som fäster i långfingrets metakarpalben (syns på modell). Löper från överarmens laterala epikondyl. Medierar fr.a. extension i handleden. Nr. 18 på ”armen”. Sena bokst. i på ”handen”.
Ytlig extensorgrupp
m. extẹnsor digitọrum commụnis
Ytlig muskel på underarmens baksida. Delar tydligt upp sig i tre senor (~communis). Löper från överarmens laterala epikondyl till fingrarnas falanger (Obs ej tummens!). Medierar dorsalflexion (extension) i handleden och fingrarna (~digitorum). Nr. 17 på ”armen”. Sena bokst. a och b på ”handen”. Nr. 27 på ”Stefan”.
m. extẹnsor dịgiti mịnimi
Ytlig muskel på underarmens baksida. Löper från överarmens laterala epikondyl till lillfingret. Sträcker lillfingret vid bl.a. tecknet för iPhone på teckenspråk. Saknar nr. på ”armen”. Syns precis bredvid m. extensor digitorum communis (titta på var senan fäster). Sena bokst. f på ”handen”.
m. extẹnsor cạrpi ulnạris
Ytlig muskel längs underarmens lillfingersida (~ulnaris). Löper från överarmens laterala epikondyl till handloven (~carpi). Medierar fr.a. extension i handleden. Nr. 16 på ”armen”.
Djup extensorgrupp
m. supinạtor
Kort, djup muskel precis under m. brachioradialis. Löper från överarmens laterala epikondyl till proximala radius. Medierar supination av handen. Nr. 25 på ”armen”.
m. abdụctor pọllicis lọngus
Kort, förhållandevis bred muskel med lång sena proximalt om tummen. Löper från baksidan av interossean, genom det första dorsala senfacket (av 6), till tummens (~pollicis) metakarpalben. Senan utgör palmar gräns för ”snusgropen”. Medierar fr.a. abduktion av tummen. Nr. 23 på ”armen”. Sena bokst. e på ”handen”.
m. extẹnsor pọllicis brẹvis
Kort, smal muskel proximalt om tummen, precis distalt om m. abductor pollics longus. Löper från baksidan av interossean, genom det första dorsala senfacket (av 6), till tummens (~pollicis) proximala falang. Medierar extension av tummen. Nr. 22 på ”armen”. Nr. 29 på ”Stefan”. Sena bokst. d på ”handen”.
m. extẹnsor pọllicis lọngus
Djup muskel på underarmens baksida. Lång sena som tittar fram under m. extensor digitorum communis, proximalt om handleden. Löper från baksidan av interossean till tummens (~pollicis) distala falang. Senan utgör dorsal gräns för ”snusgropen”. Medierar extension av tummen. Sena nr. 21 på ”armen” och bokst. c på ”handen”.
m. extẹnsor ịndicis
Djup muskel på underarmens baksida. Löper från ulna till pekfingrets (~indicis) falanger, under pekfingrets m. extensor digitorum communis. Medierar extension av pekfingret (pekning). Syns ej på modell.
Handens muskler
Thenarmuskler
Palmara (~thenar) muskler som fäster och verkar på tummen (~pollicis).
m. abdụctor pọllicis brẹvis
Ytlig, kort (~brevis) muskel. Följer tumbasens yttre kant. Medierar fr.a. abduktion av tummen. Nr. 29 på ”armen”. Bokst. x på ”handen”.
m. oppọnens pọllicis
Djup muskel kring tummens bas. Medierar opposition, dvs. tumme-mot-lillfinger-rörelse. Nr. 31 på ”armen”. Bokst. w på ”handen”.
m. flẹxor pọllicis brẹvis
Ytlig, kort (~brevis) muskel vid tummens bas, medialt om m. abductor pollicis brevis. Medierar flexion av tummen. Nr. 28 på ”armen”. Bokst. v på ”handen”.
m. addụctor pọllicis
”Köttseglet” mellan tummen och pekfingret på palmarsidan (fästet sitter dock på långfingrets metakarpalben). Medierar fr.a. adduktion av tummen. Nr. 30 på ”armen”. Bokst. l på ”handen”.
Hypothenarmuskler
Handens palmara muskler som fäster och verkar på lillfingret (~digiti minimi).
m. abdụctor dịgiti mịnimi
Ytlig muskel. Följer lillfingerbasens yttre kant. Medierar fr.a. abduktion av lillfingret. Nr. 34 på ”armen”. Bokst. m på ”handen”.
m. flẹxor dịgiti mịnimi brẹvis
Ytlig, kort (~brevis) muskel bredvid m. abductor digiti minimi, in mot handflatan. Medierar flexion av lillfingret. Nr. 33 på ”armen”. Bokst. n på ”handen”.
m. oppọnens dịgiti mịnimi
Djup muskel kring lillfingrets bas. Medierar opposition, dvs. lillfinger-mot-tumme-rörelse. Nr. 32 på ”armen”. Bokst. o på ”handen”.
Intrinsicmuskler
Handens inre muskler. Löper från metakarpalbenen till fingrarnas falangerna (Obs ej tummen!). Senorna har ett speciellt förlopp vilket gör att musklerna medierar flexion i fingrarnas MCP-leder och extension i de övriga fingerlederna (DIP-leder & PIP-leder).
mm. lumbricạles
Fyra ”maskliknande” (~lumbricales), palmara muskler. Löper mellan och på varje sida om senorna till m. flexor digitorum superficialis. Nr. 35 på ”armen”. Bokst. s på ”handen”.
mm. interọssei palmạres
Tre palmara, djupa muskler. Går mellan fingrarnas metakarpalben (interossei=mellan ben). Medierar förutom ovanstående rörelser även adduktion (ihopförsel) av fingrarna. Saknar bokst. på ”handen”, men syns tydligt djupt, centralt i handflatan.
mm. interọssei dorsạles
Fyra dorsala muskler. Går mellan fingrarnas metakarpalben (interossei=mellan ben). Medierar förutom ovanstående rörelser även spretning (abduktion) av fingrarna. Icke-PK-kom-ihåg-regel för att kunna skilja på palmares och dorsales funktionellt: “Man ligger på ryggen (dorsum) och spretar med benen”. Nr. 36 på ”armen”. Bokst. k på ”handen”.
”fossa tabatieré” (anatomical snuff-box)
Triangulär fördjupning på radial, dorsal sida av handen. Bildas från senor av m. abductor pollicis longus, m. extensor pollicis brevis och m. extensor pollicis longus. Namnet kommer från att man använde ytan för att placera och sen sniffa pulveriserad tobak.
retinạculum musculọrum flexọrum (lig. carpi transvẹrsum)
Bindvävsband på palmarsidan, strax distalt om handleden. Täcker senorna till handens flexorer. Bildar även kanaler (canalis carpi och canalis ulnaris) för två av handens tre huvudnerver (n. medianus resp. n. ulnaris). Nr. 37 på ”armen”. Bokst. r på ”handen”.
canạlis carpi
Karpaltunneln. Kanal som bildas av sulcus carpi med retinaculum musculorum flexorum som tak. Innehåller fr.a. n. medianus. Kanalen kan bli för trång, vilket klämmer på nerver, s.k. karpaltunnelsyndrom. Syns ej på modell.
canạlis ulnạris
Guyons kanal. Kanal mellan os pisiforme och hakan på os hamatum. Bildas av retinaculum musculorum flexorum. Innehåller a. och n. ulnaris. Syns ej på modell.
retinạculum musculọrum extensọrum
Bindvävsband på dorsalsidan, strax proximalt om handleden. Täcker senorna till handens extensorer. Nr. 27 på ”armen”. Bokst. I på ”handen”. Nr. 28 på ”Stefan”.
vagịnae tẹndinum manus (sg. vagịna tẹndinis manus)
Slarvigt samlingsnamn på senskidorna till fingrarnas flexorer. Belägna palmart längs med fingrarnas falanger. Hållsfast mot benet av fibrösa kors/ringar (ligament). Syns ej på modell.
5. Nervi membri superioris
plẹxus brachiạlis
Nervfläta som bildas från spinalnerverna C5 – Th1. Nummer 67 på modellen.
fascịculus laterạlis
Nervbunt (efter att ventralrötterna löpt samman, innan dess förgrening) lateralt om arteria axillaris. Grenar sedan upp sig. Kortaste stumpen på ”armen”.
n. musculocutạneus
Nerv från fasciculus lateralis som löper lateralt om nervus medianus. Innerverar m. coracobrachialis, m. biceps brachii och m. brachialis, dvs. fr.a. flexion i armbågsleden. Nr. 70 på ”armen”.
n. cutạneus antebrạchii laterạlis
Sensorisk gren till n. musculocutaneus som innerverar den laterala underarmen. Kommer ut i armvecket mellan m. biceps brachii och m. brachialis. Löper sedan på m. brachioradialis. Kort stump mellan m. biceps brachii och m. brachialis strax proximalt om armvecket på ”armen”.
fascịculus postẹrior
Nervbunt (efter att ventralrötterna löpt samman, innan dess förgrening) posteriort om arteria axillaris. Grenar sedan upp sig. Nr. 67 på ”armen”.
n. thoracodorsạlis
Löper längs den yttre dorsala thoraxväggen och följer scapulas laterala kant. Innerverar m. latissimus dorsi och m. teres major. Syns ej på modell.
n. axillạris
Nerv från fasciculus posterior som går runt collum chirurgicum. Innerverar m. deltoideus och m. teres minor samt huden runt axeln sensoriskt. Nr. 68 på ”armen”. Nr. 14 på ”PNS-gubben”.
n. radiạlis
Nerv från fasciculus posterior. Löper posteriort i armen (i sulcus nervi radialis) och ut på underarmens radiala sida. Delar upp sig i en ytlig och en djup gren i höjd med armvecket. Innerverar de muskler som extenderar i armbåge, handled och fingrar samt sensoriskt delar av handen. Nr. 80 på ”armen”. Nr. 7 på ”handen”. Nr. 11 på ”PNS-gubben”.
ramus profụndus
Nervus radialis djupa gren. Innerverar underarmens extensorer. Kort stump som ”dyker” in under m. supinator strax distalt om armvecket på ”armen”.
ramus superficiạlis
Nervus radialis ytliga gren. Innerverar den radiala delen av handryggen (Obs! Ej halva dig IV och ej dig V). Nr. 81 på ”armen”.
fascịculus mediạlis
Nervbunt (efter att ventralrötterna löpt samman, innan dess förgrening) medialt om arteria axillaris. Längsta stumpen på ”armen”.
n. ulnạris
Nerv från fasciculus medialis som löper medialt på armen och passerar armbågen posteriort via sulcus nervi ulnaris. Innerverar bl.a. ulnara flexorer samt handens abduktion. Även sensorisk innervation. Nr. 74-78 på ”armen”. Bokst. 6 på ”handen”. Nr. 12 på ”PNS-gubben”
n. cutạneus brạchii mediạlis
Nerv från fasciculus medialis som löper på triceps, caput longum (ej att förväxla med gren av n. radialis på ”armen”) Innerverar sensoriskt den mediala delen av överarmen. Syns ej på modell.
n. cutạneus antebrạchii mediạlis
Nerv från fasciculus medialis som löper som ett smalt knippe mellan n. medianus och n. ulnaris på överarmen. Innerverar sensoriskt mediala underarmen (~antebrachii medialis). Nr. 69 på ”armen”.
n. mediạnus
Nerv med fibrer från fasciculus medialis och fasciculus lateralis. Löper mitt på armens anteriora sida och sedan genom karpaltunneln. Innerverar huvudsakligen underarmens flexorer. Även sensorisk innervation. Nr. 71 på ”armen”. Nr. 8 på ”handen”. Nr. 13 på ”PNS-gubben”.
n. thorạcicus longus
Nerv från plexus brachialis (C5-C7). Avgår precis utanför ryggraden och löper genom m. scalenus medius. Innerverar m. serratus anterior. Syns ej på modell
Nervi manus
nn. digitạles palmạres commụnes
Palmara sensoriska nerver till fingrarna (OBS! utom tummen) som består av fibrer från n. medianus och n. ulnaris. Löper längst med metakarpalerna. Nr. 73 & 79 på ”handen”.
nn. digitạles palmạres prọprii
Palmara slutgrenar av nn. digitales palmares communes. Parigt förlopp på varje fingers palmara/volara sida. Saknar nr. på modeller. Syns tydligt på ”handen” och ”armen”.
nn. digitạles dorsạles
Ändgrenar av n. ulnaris och ramus superficialis nervus radialis som går dorsalt på fingrarna. Dorsal motsvarighet till nn. digitales palmares proprii. Parigt förlopp på varje fingers dorsala sida. Saknar nr. på modeller. Syns tydligt på dorsalsidan på ”handen” och ”armen”.
6. Övre extremitetens kärl
Artärer
a. subclavia
Artär som försörjer armen med blod. Löper under nyckelbenet och övergår i a. axillaris vid första revbenets laterala kant. A. subclavia dx kommer från truncus brachiocephalicus och a. subclavia sin kommer direkt från arcus aortae. Nr. 51 på ”torsomodell”.
a. axillaris
Armhåleartären. Fortsättning på a. subclavia lateralt om första revbenet. Övergår i a. brachialis vid m. pectoralis majors undre kant. Nr. 45 på ”armen”.
a. circumflexa humeri anterior
Rundar humerus framsida framför collum chirurgicum och anastomoserar med a. circumflexa humeri posterior. Syns ej på modell.
a. circumflexa humeri posterior
Rundar humerus baksida och anastomoserar bl.a. med a. circumflexa humeri anterior. Nr. 48 på ”armen”.
a. brachialis
Armartären. Fortsättning på a. axillaris nedanför m. pectoralis majors undre kant. Löper medialt om humerus. Delar sig i a. radialis och a. ulnaris nedom armvecket. Nr. 49 på ”armen”.
a. profunda brachii
Djup armartär. Lämnar a. brachialis och löper med n. radialis längs sulcus nervi radialis på dorsala humerus. Nr. 50 på ”armen”.
a. radialis
En av a. brachialis två slutgrenar. Löper längs radius (på tumsidan) till handen. Här känner man vanligen pulsen (OBS känn aldrig med tummen p.g.a. artär som löper i tummen och kan göra att man känner egen puls istället för patientens!). Nr. 55 på ”armen” och nr. 1 på ”handen”.
arcus palmaris profundus
Den djupa handflatebågen under senorna till handens långa flexormusklerna. Främst tillflöde från a. radialis. Anastomoserar med a. ulnaris. Saknar nr. på “handen”.
a. ulnaris
Den andra av a. brachialis två slutgrenar. Löper längs ulna (på lillfingersidan) till handen. Här kan man ibland också känna puls. Vid Allans test kontrolleras handens blodtillförsel via a. ulnaris genom att a. radialis blockeras. Nr. 59 på ”armen” och nr. 2 på ”handen”.
a. interossea communis
Kort (ca 1cm) avgång från a. ulnaris. Delar sedan upp sig i nedanstående två artärer:
a. interọssea anterior
Artär som löper på framsidan av underarmens membrana interossea. Nr. 62 på ”armen”.
a. interọssea posterior
Artär som löper på baksidan av underarmens membrana interossea. Nr. 61 på ”armen”.
arcus palmaris superficialis
Den ytliga handflatebågen under aponeurosis palmaris. Främst tillflöde från a. ulnaris. Anastomoserar med a. radialis. Ger upphov till fingrarnas palmara artärer. Nr. 63 på ”armen” och nr. 3 på ”handen”.
aa. digitales palmares communes
Gemensamma artärer till fingrarna. Löper på fingrarnas sidoytor och ger upphov till aa. digitales palmares propriae. Nr. 64 på ”armen” och nr. 4 på ”handen”.
aa. digitales palmares propriae
Artärer som löper längs varje fingers ulnara respektive radiala sida. Parigt förlopp på varje fingers palmara/volara sida. Nr. 65 på ”armen”.
aa. digitales dorsales
Korta artärer från radius via handryggens kärlnät (reta carpi dorsale) och aa. metacarpeae dorsales. Parigt förlopp på varje fingers dorsala sida. Nr. 66 på ”armen”.
Vener
Endast ytliga vener (djupa vener analogt med större artärer)
v. basilica
Börjar vid distala ulna och löper till armens djupa ven (v. brachialis).
v. cephalica
Börjar vid tummens fäste och löper till armhålans djupa ven (v. axillaris)
v. mediana cubiti
Kommunikantkärl mellan v. basilica och v. cephalica. Löper snett uppåt från v. cephalica till v. basilica.
Minnesregel för dessa vener:
BMC = närmast hjärtat
7. Lymfstationer
nll. lymphatici axillares
Lymfknutor i armhålan.
nll. lymphatici apicales
Apikala lymfknutor (6-12 st), typ vid pectoralis minor.
nll. supraclaviculares
Lymfknutor superiort om clavicula.
Större delen av detta kompendium är skapat av Hampus Holmer, Anton Jarnheimer och Alexander Astermark. Modifikationer för att anpassa kompendiet till kursen Rörelse och neurovetenskap utfördes av Herman Gidestrand och Elliot Soomro.
Tentafrågor
[tentamera subjects=”54″]