Nedre extremiteten
Innehåll
- Övergripande strukturer
- Os femoris
- Art. coxae
- Crus
- Art. genus
- Tibia
- Fibula
- Pes
- Ossa tarsi
- Artt. pedis
- Musculi membri inferioris
- Främre höftmuskler
- Bakre höftmuskler (sätesmuskler)
- Tvära höftledsmuskler
- Lårets främre muskelgrupp
- Lårets mediala muskelgrupp
- Lårets bakre muskelgrupp (hamstrings)
- Underbenets främre muskelgrupp
- Underbenets laterala muskelgrupp
- Underbenets bakre muskelgrupp
- Ytliga
- Djupa
- Nervi membri inferioris
- Plexus lumbalis
- Plexus sacralis
- Nedre extremitetens kärl
- Lymfstationer
1. Övergripande strukturer
MẸMBRUM INFẸRIUSNedre extremiteten (benet och bäckengördeln).
CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)Bäckengördeln (höftbenen), bildar tillsammans med korsbenet bäckenringen.
cọxaHöften
fẹmur Låret, från höftleden till knäleden.
gẹnu Knäet
crus Underbenet, från knäleden till foten.
pes Foten
tạrsus Vristen. Innehåller de 7 vristbenen och ledar till underbenet.
metatạrsus Mellanfoten. Förbinder vristen med tårna.
dịgiti pẹdis Tårna. Fem till antalet.
- hạllux Stortån. Innehåller två ben.
- secụndus ”Pektån”. Innehåller tre ben.
- tẹrtius ”Långtån”. Innehåller tre ben.
- quạrtus ”Ringtån”. Innehåller tre ben.
- mịnimus Lilltån. Innehåller tre ben.
2. fẹmur; os fẹmoris
Lårbenet. Ledar proximalt mot höftbenet och distalt mot tibia.
cạput fẹmoris Femurs proximala ledkula, huvudet.
fọvea cạpitis fẹmorisTydlig grop (fovea) längst ut på ledkulan. Fäste för lig. capitis femoris.
cọllum fẹmorisFemurs hals (lårbenshalsen), precis distalt om caput femoris.
trochạnter majorStor knöl lateralt ledkulan. Utgör fästpunkt för flera muskler.
trochạnter minorNr. 78 på ”benet”. Mindre knöl medialt, strax under ledkulan. Också fästpunkt för flera muskler.
lịnea intertrochantẹricaUpphöjd linje på framsidan, mellan trochanter minor och major. (Obs! Förväxla ej med den betydligt tydligare åsen på baksidan (crista intertrocanterica))
lịnea ạspera Sträv (~aspera, jfr ‘per aspera ad astra’) linje längs femurs baksida.
cọndylus mediạlis Det mediala av två ledhuvuden (condylus) på distala femur. Ledar mot tibia.
epicọndylus mediạlis Utskott medialt på distala femur, på (epi) det mediala ledhuvudet.
cọndylus laterạlis Det laterala av två ledhuvuden (condylus) på distala femur. Ledar mot tibia.
epicọndylus laterạlis Utskott lateralt på distala femur, på (epi) det laterala ledhuvudet.
3. art. cọxae
Höftleden. Kulled mellan lårbenet och höftbenets djupa ledhåla (acetabulum). Stabiliseras fr.a. av ligament.
acetạbulum Höftbensgropen. Djup ledhåla som utgörs av kropparna till os ilii, os ischii och os pubis.
fạcies lunạta Månformad (~lunata), slät ledyta, ytterst i acetabulum.
lạbrum acetabulạre Syns ej på modell. Ring av fibröst brosk som omger och förstorar höftledshålan. Löper längs acetabulums kant (OBS, den nedersta delen innehåller inte brosk och klassas som ett ligament (lig. transversum acetabuli)).
lig. transvẹrsum acetạbuli Syns ej på modell. Höftbensgropens ”golv”. Ligament mellan facies lunatas två nedre spetsar.
lig. cạpitis fẹmoris Syns ej på modell. Kort ligamentet inuti höftledshålan, mellan fovea capitis femoris och acetabulum. Innehåller bl.a. blodkärl som försörjer höftleden.
lig. iliofemorạle Syns ej på modell. Kraftigt, främre ligament mellan os ilium och linea intertrochanterica.
lig. ischiofemorạle Syns ej på modell. Bakre, skruvformat ligament mellan os ischii (sittbenet) och gropen medialt i trochanter major.
lig. pubofemorạle Syns ej på modell. Främre, medialt ligament mellan os pubis och trochanter minor.patẹllaKnäskålen. Kroppens största sesamben (ossa sesamoidea, senare i listan). Förbinder quadricepssenan med patellarsenan som fäster i tuberositas tibiae.
4. crus
tịbia
Nr. 83 på ”benet”. Nr. 1 på ”fötterna”.Skenbenet/”smalbenet”. Det mediala av underbensbenen.
cọndylus mediạlis Den mediala breddningen av proximala tibia. Ledar mot femur.
cọndylus laterạlis Den laterala breddningen av proximala tibia. Ledar mot femur.
ạrea intercondylạris antẹrior Det främre området mellan (~inter-) ledytorna (~condylaris) på proximala tibia. Fäste för det främre korsbandet.
ạrea intercondylạris postẹrior Det bakre området mellan (~inter-) ledytorna (~condylaris) på proximala tibia. Fäste för det bakre korsbandet.
tuberọsitas tịbiae Skrovlighet (tuberositas) anteriort på proximala tibia. Fäste för lig. patellae (senare i listan).
mallẹolus mediạlis Lätt palperbar knöl medialt på tibias distala ände.
fịbula
Nr. 86 på ”benet”. Vadbenet (peroneus). Det laterala, betydligt mindre av underbensbenen. Fibula betyder även nålförsett spänne eller brosch.
cạput fịbulae Nr. 85 på ”benet”. Huvudet på proximala fibula. Ledar mot tibia.
mallẹolus laterạlis Nr. 87 på ”benet”. Lätt palperbar knöl lateralt på fibulas distala ände.
5. art. gẹnus
Knäleden. Led mellan femur och tibia.
lig. patẹllae Syns på ”knäet”. Ligament mellan patella och tuberositas tibiae. Fortsättningen på m. quadriceps femoris sena (senare i listan).
retinạculum patẹllae mediạle Syns tydligt på ”benet”. Längsgående fiberband (~retinaculum) medialt om patella. Fortsättning på bl.a. m. vastus medialis sena (senare i listan).
retinạculum patẹllae laterạle Syns på ”benet” men täcks delvis av tractus iliotibialis. Längsgående fiberband (~retinaculum) lateralt om patella. Fortsättning på bl.a. m. vastus lateralis sena (senare i listan).
lig. collaterạle tibiạle Syns på ”knäet”. Medialt ligament mellan femur och tibia. Fäster även till viss del i den mediala menisken.
lig. collaterạle fibulạre Syns på ”knäet”. Lateralt ligament mellan femur och fibula.
menịscus mediạlis Syns på ”knäet”. Halvmåneformad, medial broskskiva i knäleden. Sitter till viss del fast i lig. collaterale tibiale. menịscus laterạlis Syns på ”knäet”. Halvmåneformad, lateral broskskiva i knäleden.
lig. cruciạtum antẹrius Syns på ”knäet”.Det främre korsbandet. Ligament mellan insidan av condylus lateralis på femur och area intercondylaris anterior på tibia. Tänk ”långfinger över pekfinger”.
lig. cruciạtum postẹrius Syns på ”knäet”. (Förväxla ej med lig. meniscofemoralis som fäster till menisken och ej finns med i listan)Det bakre korsbandet. Ligament mellan insidan av condylus medialis på femur och area intercondylaris posterior på tibia. Tänk ”långfinger över pekfinger”.
bụrsa suprapatellạris Syns ej på modell. Slemsäck superiort om patella, innanför senan till m. quadriceps femoris. Har nästan alltid förbindelse med ledhålan.
art. tibiofibulạrisProximal, stram led mellan laterala tibia och fibula.
membrạna interọssea crụris Syns på ”benet”. Bindvävshinna mellan tibia och fibula.
syndesmọsis tibiofibulạris Syns ej på modell. Distal ”led” (syndesmosis=bindvävsförbindelse) mellan laterala tibia och fibula.
lig. tibiofibulạre antẹrius Syns på ”benet”. Övre delen av ligamenten framför laterala malleolen (nedre delen är lig. talofibulare anterius). Främre ligament mellan distala tibia och fibula.
lig. tibiofibulạre postẹrius Syns ej på modell. Bakre ligament mellan distala tibia och fibula.
6. Pes
ọssa tạrsi
Vristbenen. Består av totalt 7 ben.
tạlus Nr 2 på ”fötterna”. Språngbenet. Det mest proximala vristbenet.
trọchlea tạli Stort ”trådrulleliknande” utskott på proximala talus. Ledar mot underbenen.
calcạneus Nr 3 på ”fötterna”. Hälbenet. Benet distalt om talus.
tụber calcạnei Den bakre, lätt palperbara knölen (tuber) på hälbenet. Fäste för hälsenan.
os naviculạre Nr 4 på ”fötterna”. Nr. 89 på ”benet”. ”Båtbenet”. Medialt ben, precis framför talus.
os cuboidẹum ”Tärningsbenet”. Lateralt ben, precis framför calcaneus. Sträcker sig till metatarsalbenen.
os cuneifọrme mediạle Nr 5 på ”fötterna”. Det mest mediala av tre, små ben (kilbenen) precis framför os naviculare.
os cuneifọrme intermẹdium Det mittersta av tre, små ben (kilbenen) precis framför os naviculare.
os cuneifọrme laterạle Det mest laterala av tre, små ben (kilbenen) precis framför os naviculare.
ossa metatarsạlia I-VMellanfotsbenen. Förbinder vristen med tårna. I är stortåns mellanfotsben, V lilltåns.
ọssa digitọrum pẹdis Tårna. Består av mindre ben, falanger. phạlanx proximạlis Proximala tåfalangen.
phạlanx media Mittersta tåfalangen. Saknas på stortån (har endast två falanger).
phạlanx distạlis Distala tåfalangen.
ọssa sesamoidẹa Nr. 6a på ”fötterna”. Sesamben. Små, friliggande ben infogade i ligament och senor, t.ex. vid stortåns bas. Patella är det största sesambenet i kroppen.
artt. pedis
Fotens (~pedis) leder.
art. talocrurạlis Den övre språngbensleden. Led mellan talus och underbenen (~cruralis). Medger extension och flexion av foten.
lig. collaterạle mediạle (lig. deltoidẹum) Syns på ”benet”. Trekantigt, medialt, starkt ligament mellan distala tibia (malleolus medialis) och de mediala vristbenen (talus, calcaneus och os naviculare).
lig. collaterạle laterạle Syns delvis på ”benet” (se nedan). Lateralt ligament mellan distala fibula (malleolus lateralis), talus samt calcaneus. Består av tre ligament med olika riktningar (lig. talofibulare anterius, lig. talofibulare posterius och lig. calcaneofibulare).
lig. talofibulạre antẹrius Syns på ”benet”. Nedre delen av ligamenten framför laterala malleolen (övre delen är lig. tibiofibulare anterius). Del av lig. collaterale laterale. Ligament mellan distala fibula och främre talus. Kallas kliniskt för FTA. Omtyckt av stukning.
lig. talofibulạre postẹrius Syns ej på modell. Del av lig. collaterale laterale. Ligament mellan distala fibula och bakre talus.
lig. calcaneofibulạre Syns ej på modell (täcks på ”benet” av ett retinakulum med liknande förlopp) Del av lig. collaterale laterale. Ligament mellan distala fibula och laterala calcaneus.
art. subtalạris (art. talocalcạnea) (utgör tillsammans med art. talocalcaneonaviculạris den s.k. undre språngbensleden) Den undre språngbensledens bakre del. Led under talus, dvs. mellan talus och calcaneus. Medger pronation och supination av foten.
art. tạrsi transvẹrsa Choparts led. Led tvärs över vristen (~tarsi), mellan distala talus och distala calcaneus samt proximala os naviculare och proximala os cuboideum.
art. talocalcaneonaviculạris Den undre språngbensledens främre del. Även del av art. tarsi transversa. Led mellan talus, calcaneus samt os naviculare. Medger pronation och supination av foten.
artt. tarsometatarsạles (förkortas på klinik ofta till TMT-leder)Lisfrancs leder. Lederna mellan vristbenen (~tarso-) och mellanfotsbenen (~metatarsales).
artt. metatarsophalangẹae (förkortas på klinik ofta till MTP-leder)MTP- leder. Leder mellan mellanfotsbenen (~metatarso-) och tårna (~phalangeae).
7. mụsculi mẹmbri inferiọris
Nedre extremitetens (membrum inferius) muskulatur.
fạscia lạta Saknar nr. på ”benet”, hela fascian syns dock ej (bara som tractus iliotibialis). Bred (~lata) subcutan bindvävshinna (fascia) som omsluter hela lårbensmuskulaturen runt om. Övergår vid knäet till fascia cruris (senare i listan).
trạctus iliotibiạlis (tractus Maissiati) Saknar nr. på ”benet”.Förstärkning av fascia lata, lateralt på låret. Löper från höftbenskammen (~ilio-) till distala tibia (~tibialis). Ofta orsak till ”löparknä” när den skaver över epicondylus lateralis femoris.
fạscia crụris Syns ej på modell. Bindvävshinna (fascia) som omsluter muskulaturen på underbenet (~cruris). Fortsättning av fascia lata.
aponeurọsis plantạris Syns ej på modell. Fotsulans fibrösa platta, ser ut som senor (~aponeurosis). Spänner över hela undersidan. Hjälper foten att bära upp tyngd.
m. tẹnsor fạsciae lạtae Nr. 9 på ”benet”.Kort muskel lateralt på låret. Spänner fascia lata. Löper från SIAS till tractus iliotibialis.
m. iliopsọas Nr. 1 + 2 på ”benet”. Tvådelad muskel som löper från insidan av bäckenet (~psoas) till femur (trochanter minor). Består av m. iliacus och m. psoas major. Medierar flexion i höftleden.
m. psọas major Nr. 1 på ”benet”.Den längsta delen av m. iliopsoas. Utgår från lumbalkotorna.
m. ilịacus Nr. 2 på ”benet”.Den kortare, bredare delen av m. iliopsoas. Utgår från fossa iliaca.
m. glutẹus mạximus Nr. 3 på ”benet”. Nr. 17 på ”Stefan”. Stora sätesmuskeln/rumpmuskeln. Löper fr.a. från nedre ryggraden till bakre, laterala femur. Medierar fr.a. extension, utåtrotation och abdukiton i höftleden.
m. glutẹus mẹdius Nr. 4 på ”benet” (ser ut att vara två muskler)Den mellersta sätesmuskeln/rumpmuskeln. Ligger djupt om m. gluteus maximus. Löper från utsidan av höftbenet till övre, laterala femur. Medierar fr.a. abduktion i höftleden.
m. glutẹus mịnimus Syns ej på modell. Den innersta sätesmuskeln/rumpmuskeln. Ligger djupt om m. gluteus medius och har både liknande förlopp samt funktion.
m. pirifọrmis Nr. 5 på ”benet” (syns även inne i bäckenet på samma modell, under plexus sacralis) Päronformad (piriformis), kort muskel, djupt om stora sätesmuskeln. Löper från korsbenet till övre, laterala femur (trochanter major). Medierar bl.a. utåtrotation i höftleden.
m. gemẹllus supẹrior Nr. 7a på ”benet”.Kort muskel inferiort om m. piriformis. Löper från spina ischiadica till övre, laterala femur. Medierar bl.a. utåtrotation i höftleden.
m. obturatọrius intẹrnus Nr. 6 på ”benet” (syns även inne i bäckenet på samma modell, som tre muskelbukar)Kort muskel mellan m. gemellus superior och m. gemellus inferior. Löper från den interna sidan av membrana obturatoria till övre, laterala femur. Medierar bl.a. utåtrotation i höftleden.
m. gemẹllus infẹrior Nr. 7b på ”benet”. Kort muskel inferiort om m. obturatorius internus. Löper från tuber ischiadica till övre, laterala femur. Medierar bl.a. utåtrotation i höftleden.
m. quadrạtus fẹmoris Nr. 8 på ”benet”. Fyrkantig muskel inferiort om m. gemellus inferior. Löper från tuber ischiadicum till posteriora femur. Medierar bl.a. utåtrotation i höftleden.
m. obturatọrius extẹrnus Nr. 44 på “manliga genitalia”. * Kort, djup muskel i rumpan, under m. obturatorius internus. Har samma funktion och förlopp som m. obturatorius internus, men utgår från externa sidan av membrana obturatoria.
m. sartọrius Nr. 10 på ”benet”. Nr. 31 på ”Stefan”. Skräddarmuskeln. Tunn, snirklande muskel på lårets fram- och insida. Löper från SIAS till mediala tibia (pes anserinus – senare i listan). Medierar skräddarställning, dvs. böjer och utåtroterar i höftleden samt böjer och inåtroterar i knäleden.
m. quạdriceps fẹmoris Nr. 11a-d på ”benet”. Fyrhövdad (quadriceps) muskel på lårets framsida. Gemensam sena övergår i lig. patellae och retinacula. Medierar extension i knäleden.
m. vạstus mediạlis Nr. 11b på ”benet”. Utsträckt (vastus) medialt på lårets framsida. Utgår längs mediala femur.
m. rẹctus fẹmoris Nr. 11a på ”benet”. Nr. 32 på ”Stefan”. Rak (rectus) muskel mitt på låret. Utgår från SIAI. Medierar även flexion i höftleden.
m. vạstus laterạlis Nr. 11c på ”benet”. Utsträckt (vastus) lateralt på lårets framsida. Utgår längs laterala femur.
m. vạstus intermẹdius Nr. 11d på ”benet”. Utsträckt (vastus) muskel djupt om m. rectus femoris, mellan m. vastus medialis och lateralis. Utgår längs anteriora femur.
m. pectịneus Nr. 12 på ”benet”. Nr. 33 på ”Stefan”. Kort muskel i ljumsken. Löper från pecten ossis pubis till bakre femur. Medierar bl.a. inåtrotation i höftleden.
m. addụctor brẹvis Saknar nr. på ”benet”, men syns mellan 12 (m. pectineus) och 13 (m. adductor longus). Djup muskel i ljumsken. Löper från os pubis till bakre femur. Medierar adduktion av benet. Kortast (~brevis) förlopp av adduktormuskulaturen.
m. addụctor lọngus Nr. 13 på ”benet”. Nr. 35 på ”Stefan”.Ytlig muskel i ljumsken. Löper från os pubis till bakre femur. Medierar adduktion av benet. Längre (~longus) förlopp än m. adductor brevis.
m. addụctor mạgnus Nr. 14 på ”benet”.Djup muskel i ljumsken. Löper från höftbenets mest distala delar till bakre femur. Fäster på ett förhållandevis utbrett/stort (~magnus) område. Medierar adduktion av benet.
m. grạcilis Nr. 15 på ”benet”. Nr. 34 på ”Stefan”. Den mest mediala av ljumskens muskulatur. Löper från os pubis till mediala tibia (pes anserinus – senare i listan). Medierar bl.a. adduktion av benet.
m. bịceps fẹmoris Nr. 18a & b på ”benet”. Nr. 36 på ”Stefan”. Del av hamstrings. Tvåhövdad muskel på lårets laterala baksida. Löper dels från bakre höftbenet (tuber ischiadicum), dels från bakre femur till fibula. Medierar fr.a. flexion i knäleden.
m. semimembranọsus Nr. 17 på ”benet”. Nr. 38 på ”Stefan”. Del av hamstrings. Muskel på lårets mediala baksida. Djupt om m. semitendinosus. Löper från bakre höftbenet (tuber ischiadicum) till mediala tibia. Medierar fr.a. flexion i knäleden. Tips: semimembranosus löper medialt om pes anserinus.
m. semitendinọsus Nr. 16 på ”benet”. Nr. 37 på ”Stefan”. Del av hamstrings. Muskel på lårets mediala baksida. Tendinosus täcker m. semimembranosus. Löper från bakre höftbenet (tuber ischiadicum) till mediala tibia (pes anserinus). Medierar fr.a. flexion i knäleden.
pes anserịnus Saknar nr. på ”benet”, men syns tydligt. ”Gåsfoten” (Grågås: Anser anser). Senfäste proximalt på mediala tibia för m. sartorius, m. gracilis och m. semitendinosus.
m. tibiạlis antẹrior Nr. 19 på ”benet”. Nr. 43 på ”Stefan”. Sena nr. 10 på ”fötterna”. Muskel längs anteriora tibia. Löper från laterala, proximala tibia till stortåns metatarsalben. Medierar fr.a. supination av foten.
m. extẹnsor digitọrum lọngus Nr. 21 på ”benet”. Nr. 42 på ”Stefan”. Ytlig muskel på underbenets framsida. Löper från fibula och membrana interossea till ovansidan av tårnas falanger (Obs, ej stortåns!). Medierar fr.a. dorsalflexion (extension) av tårna (~digitorum).
m. extẹnsor hallụcis lọngus Nr. 20 på ”benet”. Sena nr. 11 på ”fötterna”. Djup muskel, under m. extensor digitorum longus. Löper från fibula och membrana interossea till ovansidan av stortåns distala falang. Medierar fr.a. dorsalflexion (extension) av stortån (~hallucis).
m. fibularis brevis (m. peronẹus brẹvis)Nr. 23 på ”benet”. Kort muskel lateralt på underbenet. Löper från distala fibula (~peroneus) till lilltåns metatarsalben. Medierar fr.a. pronation av foten.
m. fibularis longus (m. peronẹus lọngus)Nr. 22 på ”benet”. Nr. 45 på ”Stefan”. Lång muskel lateralt på underbenet. Löper från proximala fibula (~peroneus) till stortåns metatarsalben. Korsar över från lateralt till medialt i fotsulan. Medierar fr.a. pronation av foten.
m. trịceps sụrae Nr. 24a-c på ”benet”. Den trehövdade vadmuskeln (sura=vad). Fäster gemensamt via hälsenan (tendo calcaneus). Består av m. gastrocnemius och m. soleus.
m. gastrocnẹmius Nr. 24a & b på ”benet”. Ytlig, tvåhövdad vadmuskel. Medierar fr.a. plantarflexion av foten.
cạput mediạle Nr. 24a på ”benet”. Det mediala gastrocnemiushuvudet. Utgår proximalt om femurs mediala kondyl.
cạput laterạle Nr. 24b på ”benet”.Nr. 39 på ”Stefan”. Det laterala gastrocnemiushuvudet. Utgår proximalt om femurs laterala kondyl.
m. sọleus Nr. 24c på ”benet”. Nr. 40 på ”Stefan”. Djup vadmuskel. Utgår proximalt på underbenen. Medierar fr.a. plantarflexion av foten.
tẹndo calcạneus (tendo Achillis) Nr. 24d på ”benet”. Nr. 41 på ”Stefan”. Nr. 12 på ”fötterna”.Hälsenan. Gemensam sena (tendo) för m. triceps surae (m. gastrocnemius och m. soleus). Fäster i hälbenet (tuber calcanei). I antik mytologi berättas hur hjälten Achilles dör i Trojanska Kriget p.g.a. en skråma i hälregionen. Hans mor Thetis höll honom nämligen i foten när hon doppade honom i floden Styx, vilket gav odödlighet utom just i hälen.
m. poplịteus Nr. 26 på ”benet”. Kort muskel i knävecket (~popliteus). Löper från laterala femur till mediala tibia. Medierar inåtrotation av underbenet när knäet är böjt.
m. tibiạlis postẹrior Nr. 28 på ”benet”. Nr. 15 på ”fötterna”. Djup muskel längs posteriora tibia. Löper från tibia till fotsulan. Medierar fr.a. plantarflexion av foten.
m. flẹxor digitọrum lọngus Nr. 27 på ”benet”. Nr. 14 på ”fötterna”. Djup muskel medialt i vaden. Löper från laterala tibia till undersidan av tårnas distala falanger (Obs, ej stortåns!). Medierar fr.a. plantarflexion av tårna (~digitorum). Observera att senorna från flexor digitorum longus och flexor hallucis longus korsar varandra.
m. flẹxor hallụcis lọngus Nr. 29 på ”benet”. Nr. 13 och 19 på ”fötterna”. Djup muskel lateralt i vaden. Löper från fibula till undersidan av stortåns distala falang. Medierar fr.a. plantarflexion av stortån (~hallucis). Observera att senorna från flexor hallucis longus och flexor digitorum longus korsar varandra.
8. Nervi membri inferioris
plexus lumbạlis (Th12-L4)
Nr. 23 på ”nervgubben”.Lumbalplexat. Nervfläta som bildas från spinalnerverna Th12 – L4.
n. iliohypogạstricusBokst. a på ”grisen”. Löper från plexus lumbalis över m. quadratus lumborums anteriora yta. Nerven penetrerar m. transversus abdominis för att fortsätta mellan m. transversus abdominis och m. obliquus abdominis internus. Sensorisk och tar även bukmuskulaturens motorik.
n. ilioinguinạlis Bokst. b på ”grisen”. Löper inferiort om n. iliohypogastricus över m. quadratus lumborums anteriora yta. Löper sedan snett nedåt till dess att den kring SIAS penetrerar m. transversus abdominis och m. obliquus abdominis internus för att löpa i canalis inguinalis till genitalierna. Innerverar hud kring könsorganen.
n. cutạneus fẹmoris laterạlis Bokst. d på ”grisen”. Lämnar plexus lumbalis vid m. psoas major. Löper sedan snett nedåt över m. iliacus mot SIAS. Går sedan inferiort om lig. inguinale in i låret.
n. genitofemorạlis Bokst. c på ”grisen”. Nr. 22 på ”nervgubben” (OBS står fel i häftet som tillhör ”nervgubben”) Löper i och sedan ovanpå m. psoas major för att därefter dela upp sig i två grenar. Den genitala grenen fortsätter in i canalis inguinalis för att innervera m. cremaster (hos män) och delar av huden på genitalierna sensoriskt. Den femorala grenen löper längs med a. iliaca externa in i låret.
n. obturatọrius Bokst. f på ”grisen”. Nr. 61 på ”benet” och nr. 20 på ”nervgubben”. Löper längs med den posteriora bäckenväggen och in i låret via canalis obturatorius, där den delar sig i en anterior och en posterior gren. Försörjer adduktorgruppen motoriskt och hud medialt på låret.
n. femorạlis Bokst. e på ”grisen”. Nr. 59 på ”benet” och nr. 21 på ”nervgubben”.Löper i och sedan lateralt om m. psoas major innan den når lårets främre del och delar upp sig i flera grenar.
n. saphẹnus Nr. 60 på ”benet” och nr. 28 på ”nervgubben”. Gren från n. femoralis som ackompanjerar a. femoralis genom canalis adductorius tills den tar sig genom bindväven mellan m. sartorius och m. gracilis. Medial sensorik.
plexus sacrạlis (L4-S5)
Nr. 24 på ”nervgubben”. Sacralplexat. Nervfläta som bildas från spinalnerverna L4 – S5. L4 styr patellarreflexen. S1 styr akillesreflexen. S2-S4 styr sfinktermuskulatur (miktion och avföring: engelsk kom-ihåg-regel: S two, three and four make a mess on the floor).
n. glutẹus supẹrior Syns ej på modell. Lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus och löper superiort om m. piriformis. Tar gluteus medius, minimus, tensor fascia lata och piriformis.
n. glutẹus infẹrior Syns på baksidan av kvinnligt bäcken som den övre av två slutgrenar på den nerv som kommer ut under m. piriformis (den nedre är n. cutaneus femoralis posterior) Lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus och löper inferiort om m. piriformis. Tar gluteus maximus.
n. cutạneus femorạlis postẹrior Syns på baksidan av kvinnligt bäcken som den undre av två slutgrenar på den nerv som kommer ut under m. piriformis (den övre är n. gluteus inferior) Lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus och löper inferiort om m. piriformis och djupt om m. gluteus maximus.
n. pudẹndus Nr. II på ”grisen”. Syns intill n. gluteus inferior på ”bäckenets” posteriora sida, nedom m. piriformis, intill en artär. Syns tydligt även inne i ”bäckenet”.”Skamnerven”. Lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus och löper mellan bäckenbotten och m. piriformis för att sedan återvända in i bäckenet genom foramen ischiadicum minus. Försörjer anus och könsorgan.
n. ischiạdicus Nr. I på ”grisen”. Nr. 63 på ”benet” och nr. 25 på ”nervgubben”. Ischiasnerven. Kroppens största nerv. Lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus och löper inferiort om m. piriformis vidare ned i benet, där den så småningom delar upp sig i n. tibialis och n. peroneus communis.
n. fibularis communis (n. peronẹus commụnis)Nr. 65 på ”benet” och nr. 26 på ”nervgubben”. Löper lateralt om n. tibialis i lårets posteriora compartment. Avger en gren, n. cutaneus surae lateralis, innan den rundar collum fibulae och delar upp sig i två grenar, n. peroneus profundus och superficialis
n. cutạneus sụrae laterạlis Syns ej på modell. Lämnar n. peroneus communis när denna är på väg att runda fibula. Innerverar huden (~cutaneus) på den proximala laterala vaden (sura).
ramus commụnicans fibulạris Syns ej på modell. Nerv som som förbinder n. cutaneus surae lateralis med n. cutaneus surae medialis. Bildar n. suralis då den löper samman med n. cutaneus surae medialis.
n. fibularis profundus (n. peronẹus profụndus)Nr. 66 på ”benet” och nr. 29 på ”nervgubben”. Den djupa grenen efter n. fibularis communis delning. Löper längs med membrana interosseas anteriora yta.
n. fibularis superficialis (n. peronẹus superficiạlis)Nr. 67 på ”benet” och nr. 30 på ”nervgubben”. Den ytliga grenen efter n. fibularis communis delning. Löper ner i vaden djupt om m. peroneus longus och går sedan in i fotryggen.
n. tibiạlis Nr. 64 på ”benet” och nr. 27 på ”nervgubben”. Urspringer från n. ischiadicus strax ovanför knävecket. Löper sedan posteriort om tibia ner till foten och innerverar flertalet muskler i underbenet.
n. cutạneus sụrae mediạlis Syns på ”nervgubben” (vänster ben, mest posteriort på vaden. Cirka övre 2/3 av den nerv man ser (nedre 1/3 är n. suralis)) Gren som lämnar n. tibialis i knävecket för att sedan gå ihop med ramus communicans fibularis för att bilda n. suralis.
n. surạlis Syns på ”nervgubben” (vänster ben, mest posteriort på vaden. Cirka nedre 1/3 av den nerv man ser.) Bildas från n. cutaneus surae medialis och ramus communicans fibularis.
9. nedre extremitetens kärl
a ilịaca communisNr. 33 på ”kvinnligt bäcken”, nr. 21 på ”manligt bäcken” och nr. 39 på ”benet”Aortas två slutgrenar. Börjar i höjd med L4 och delar vidare upp sig i a. iliaca externa och interna.
a ilịaca internaNr. 37 på ”kvinnligt bäcken” och nr. 40 på ”benet”.Gren från a. iliaca communis. Löper ned i lilla bäckenet och förgrenar ymnigt längs vägen.
a glutẹa superiorNr. 41 på ”kvinnligt bäcken” och nr. 42 på ”benet”.Går ut ur bäckenet genom foramen ischiadicum majus, över m. piriformis till glutealregionen.
a obturatoriaNr. 38 på ”kvinnligt bäcken” och nr. 41 på ”benet”.Går genom foramen obturatum till adduktorerna.
a glutẹa inferiorNr. 42 på ”kvinnligt bäcken” och nr. 43 på ”benet”.Går ut ur bäckenet genom foramen ischiadicum majus, under m. piriformis till glutealregionen.
a ilịaca externaNr. 36 på ”kvinnligt bäcken”.Gren från a. iliaca communis. Övergår i a. femoralis efter lig. inguinale.
a femoralis YA Nr. 45 på ”benet”. Lårbensartären. Fortsättning på a. iliaca externa vid lig. inguinale. Övergår i a. poplitea i slutet av canalis adductorius i höjd med distala femur. Kallas kliniskt för SFA (“femoralis superficialis”). (Kärlkirurger benämner gärna den allra första biten som a femoralis communis innan delningen i a. femoralis och a. profunda femoris).
aa pudendae externaeSyns ej på modell.Två pariga artärer till nedre bukväggen och yttre genitalia.
a profunda fẹmorisNr. 46 på ”benet”.Första laterala avgången från a. femoralis. Tjock artärstam med viktiga förgreningar.
a circumflexa fẹmoris lateralisNr. 47-48 på ”benet”.Artär med flera inbördes förgreningar som löper framför och lateralt om proximala femur. Anastomoserar bl.a. med a. circumflexa femoris medialis.
a circumflexa fẹmoris medialisNr. 49 på ”benet”.Artärer med flera inbördes förgreningar som löper bakom och medialt om proximala femur. Anastomoserar bl.a. med a. circumflexa femoris medialis och a. obturatorius.
canalis adductoriusSyns på ”benet”.Bindvävskanal för blodkärl som löper snett igenom låret i lateral till medial riktning mellan adduktorerna och m. vastus medialis.
a poplịtea YA Nr. 51 på ”benet”. Artär i knävecket. Fortsättning på a. femoralis från slutet av canalis adductorius till dess delning efter m. popliteus.
a tibialis posterior YA Nr. 56 på ”benet”.Slutgren av a. poplitea. Löper på tibias (stortåsidan) baksida ut i foten. Palperbar bakom mediala malleolen.Kallas kliniskt för ATP. (Kärlkirurger benämner gärna den korta delen av a. tibilias posterior mellan a. tibialis anteriors avgång och a. fibularis avgång som “truncus tibiofibularis”. Därefter sker delningen i a. fibularis och a. tibialis).
a fibularis (a peronea)Nr. 58 på ”benet”. Gren av a. tibialis posterior som löper på fibulas (lilltåsidan) baksida till foten. Rundar laterala malleolen.
a tibialis anteriorNr. 57 på ”benet”.Slutgren av a. poplitea som penetrerar underbenets membrana interossea och löper på tibias framsida till foten. Övergår där i a. dorsalis pedis.
a dorsalis pedis YAFortsättning av a. tibialis anterior på fotryggen. Vanligen palperbar. Kallas kliniskt för ADP.
a arcuataArtärbåge från a. dorsalis pedis. Löper på fotryggen i höjd med proximala metatarsalbenen och avger avstickare till distala foten och tårna.
Ytliga vener (djupa vener analogt med större artärer)
v saphena magna YA Nr. 45a på ”benet”. Stora rosenvenen. Urspringer på fotens mediala sida och löper framför mediala malleolen längs benets mediala sida till v. femoralis. Mynnar nära ljumsken.
v saphena parva YALilla rosenvenen. Urspringer på fotens laterala sida och löper bakom laterala malleolen längs benets baksida till v. poplitea.
vv communicantes Samlingsnamn för alla ytliga kommunicerande vener, såsom dem mellan v. saphena magna och v. saphena parva. Vid kommunikation mellan ytliga och djupa vener benämns dessa istället som vv perforantes.
10. lymfstationer
nll inguinạles superficiạles
nll inguinạles profundi
nll poplịtei
Större delen av detta kompendium är skapat av Hampus Holmer, Anton Jarnheimer och Alexander Astermark. Modifikationer för att anpassa kompendiet till kursen Rörelse och neurovetenskap utfördes av Herman Gidestrand och Elliot Soomro.
Tentafrågor
[tentamera subjects=”55″]