Bålen

Länk till quiz

costa	revben
vertebra	kota
spina	tagg, ryggrad
processus	utskott
foramen	öppning
lumbalis	som har med längryggen att göra (adjektiv)
fossa	grop
anulus	ring
caput	huvud
collum	”hals”, ofta under ett caput
tuberculum	knöl
ala	vinge
serratus	sågtandad (adjektiv)
pars	del av
crista	kam

Innehåll

Ctrl/cmd + F rekommenderas!

1. Thorax
2. Columna vertebralis
3. Vertebra
4. Os sacrum
5. Os coccygis (coccyx)
6. Costa
7. Sternum
8. Scapula
9. Clavicula
10. Ryggens ligament
11. Kotpelarens broskleder
12. Ryggens och nackens leder
13. Thorax leder
14. Os coxae
15. Bäckenets leder
16. Ryggens muskulatur (musculi dorsi)
17. Musculi thoracis
18. Mällangärdet
19. Musculi abdominis
20. Främre höftmuskler

1. Thorax

bröstkorgen

apertụra thorạcis supẹrior
Bröstkorgens övre öppning.

apertụra thorạcis infẹrior
Bröstkorgens nedre öppning. Täcks av diaphragma som har öppningar för bla oesophagus, aorta och vena cava.

arcus costạlis
Bröstkorgens bilaterala nedre kanter. Bildas av 7-10 revbenens brosk. Används som ytanatomiskt riktmärke.

2. Columna vertebralis

vẹrtebrae cervicạles
Halskotorna (cervikalkotorna), C1-C7. Har hål för vertebralartärerna. Möjliggör rotation av huvudet.

ạtlas
C1. Specialiserad ringformad kota som saknar kropp och spinalutskott. Del utav leden mellan kotpelare och kranium. Roterar ovanpå axis för att mediera rotation av huvudet. Viktbärande kota som huvudet vilar på. Atlas var titanen som fick till straffuppgift att bära upp världen.

ạxis
C2. Specialiserad kota varpå huvudet roterar via atlas. Har ett utskott (dens axis).

dens ạxis
Det uppåtriktade tandformade utskottet på axis kotkropp. Fraktureras ofta vid hängning.

vẹrtebra prọminens
C7. Har ett särskilt långt spinalutskott och är därför oftast särskilt lätt att palpera.

forạmen transversạrium
Syns tydligt på den hängande kotpelaren. Hål genom cervikalkotornas transversalutskott varigenom bl.a. arteria och vena vertebralis löper.

vẹrtebrae thoracicae
Thorakalkotorna (/bröstkotorna), T1-T12. Tillåter fr.a. rotation.

vẹrtebrae lumbạles
Lumbalkotorna (/ländkotorna), L1-L5. Tillåter fr.a. flexion och extension.

vẹrtebrae sacrạles
Sakralkotorna. 3-5 fuserade kotor, bildar korsbenet (os sạcrum).

vẹrtebrae coccygẹae
Svanskotan/-kotorna. 3-5 fuserade kotor, bildar svansbenet (os coccygis, coccyx).

canạlis vertebrạlis
Ryggradskanalen, innehåller ryggmärgen och utgörs av kotornas foramina vertebralia ner till os sacrum.

Tre typer av böjning i colụmna vertebrạlis, anv. oftast när denna är patologiskt överdriven:

kyfos
Kutryggighet, normalt thorakalt och sakralt/coccygealt.

lordos
Svankryggighet, normalt lumbalt och cervikalt.

skolios
Snedryggighet, ofta både vridning och lateralförskjutning. Inte normalt men relativt vanligt, speciellt hos kvinnor.

3. Vertebra

cọrpus vẹrtebrae
Kotkroppen, den huvudsakligen tyngdbärande delen av kotan. Mellan kotkropparna ligger diskarna.

forạmen vertebrạle
Kothålet, avgränsas av kotbågen och kotkroppen, alla hålen bildar tillsammans canalis vertebralis.

forạmina intervertebrạlia (sg. forạmen intervertebrale)
Hålen där spinalnerverna löper ut ur ryggmärgen. Bildas mellan två kotor.

arcus vẹrtebrae (utgörs av pedịculus arcus vẹrtebrae och lạmina arcus vẹrtebrae)
Kotbågen, avgränsar foramen vertebrale bakåt och i sidled.

pedịculus arcus vẹrtebrae
”Fötterna” på kotbågen. Den delen av kotbågen som ligger mellan kotkroppen och transversalutskottet.

lạmina arcus vẹrtebrae
Den del av kotbågen som ligger mellan transversalutskottet och spinalutskottet. Laminektomi kan utföras vid neurokirurgi.

procẹssus articulạris (procẹssus zygapọphysis) supẹrior et infẹrior Övre respektive nedre ledutskottet på kotbågen, utgår från lamina arcus vertebrae.

fọvea costạlis supẹrior et infẹrior
Finns endast på thorakalkotorna. Ledyta till revbenshuvudet som består av en urholkning på kotkroppen vid kotbågens övre respektive undre fäste till kotkroppen.

procẹssus transvẹrsus
Transversalutskott/tvärutskott, två sidoutskott på varje kota.

procẹssus spinọsus
Spinalutskott/taggutskott, bakre utskott som kan palperas. Saknas på atlas.

processus costalis alt. processus costiformis vertebrae lumbalis
Större delen av lumbala kotkropparnas transversalutskott, revben som tillbakabildats under embryogenesen.

processus accessorius
Litet utskott på lumbala kotkroppars transversalutskotts dorsala fot.

4. Os sacrum

Korsbenet, de sammansmälta vertebrae sacrales.

canạlis sacrạlis
Kanal genom korsbenet som är den sista delen av canalis vertebralis, som mynnar i hiatus sacralis.

hiạtus sacrạlis
Korsbenskanalens bakre, undre öppning, belägen i höjd med S3-S4.

forạmina sacrạlia pelvịna et dorsạlia (sg. forạmen sacrạle pelvịnum/dorsạle)
Främre (mot bäckenet (pelvis)) respektive bakre (mot ryggen (dorsum)) öppningar i korsbenet för nerver och blodkärl.

promontọrium
Kanten på korsbenet som L5 ledar mot. Tydligt landmärke vid röntgendiagnostik.

5. Os coccygis (coccyx)

Svanskotan, de sammansmälta vertebrae coccygeae

6. Costa

Revbenen, kan delas in i costa vera, costa spuria och costa libera.

costae verae
”De äkta revbenen” (costae I – VII) vars brosk fäster direkt till sternum.

costae spuriae
”De falska revbenen” (costae VIII – XII) som antingen har brosk som ansluter till brosket från costa VII (gäller costae VIII – X) eller saknar broskfog (costae XI & XII). Brosket som förbinder costae VIII-X till sternum utgör arcus costalis.

costae liberae (costae fluctuantes)
”De fria revbenen” som saknar broskfog och alltså slutar fritt framåt (costae XI & XII).

os costạle
Revbensbenet

cartilạgo costạlis
Revbensbrosket, ligger mellan revbensbenet och sternum.

cạput cọstae
Revbenshuvudet. Nedre delen av caput ledar mot fovea costalis superior på torakalkotan nedanför och den övre delen av caput ledar mot fovea costalis inferior på torakalkotan ovanför.

collum cọstae
Revbenshalsen. Ligger mellan caput costae och tuberculum costae.

tubẹrculum cọstae
Litet utskott/knöl på baksidan av revbenet; här sitter ledytorna mot bröstkotornas transversalutskott.

corpus cọstae
Revbenskroppen. Hela revbensbenet efter tuberculum costae.

angulus costae 
Revbensvinkeln. Revbenets tydliga böj

sulcus cọstae
Fåra på insidan av revbenets underkant i dess dorsala hälft. Innehåller arteria, vena och nervus intercostalis.

nn. intercostạles; rami ventrạles thoracicae
Syns bl.a. på ”torsomodellen” och ”grisen”. Interkostalnerver från de ventrala spinalnerverna, som löper i sulcus costae.

7. Sternum

Bröstbenet, ledar mot nyckelbenet och, via brosk, mot revbenen.

manụbrium sterni
”Handtaget”, övre sköldformade delen av bröstbenet.

incisụra jugulạris
Halsgropsfåran, ingröpning uppe på manubrium sterni.

corpus sterni
Bröstbenskroppen. Mellersta, största delen av sternum.

procẹssus xiphoidẹus
Svärdsutskottet. Lilla tappen längst ner på sternum. Kan peka inåt och utgöra risk för penetration av vitala strukturer vid hjärtkompressioner hos vissa individer.

synchondrọses sternạles
Broskfogar mellan 1) manubrium sterni och corpus sterni (s.k. angulus sterni som ligger i höjd med intercostalrum 2 och används som ytanatomiskt riktmärke) och 2) corpus sterni och processus xiphoideus.

8. Scapula

Skulderbladet.

ạngulus infẹrior
Nedersta ”vinkeln” (spetsen) på scapula.

margo medialis et lateralis
Skulderbladskanterna. Scapulas mediala och laterala avgränsningar. Utgör fäste för flera muskler.

spina scạpulae
Skulderbladskammen, den kraftiga åsen dorsalt på scapula.

fossa supraspinạta 
Gropen ovanför spina scapula.

fossa infraspinạta
Gropen under spina scapula, sträcker sig till angulus inferior.

fossa subscapularis
Den mest ventrala sidan av scapula, in mot revbenen som vinklar sig på ett sätt som bildar en grop.

acrọmion
Skulderhöjden. Mest laterala delen av spina scapula. Bildar ett tak över axelleden.

processus coracoidẹus
“Korpnäbben”, det främre utskottet på skulderbladet, under nyckelbenet.

cạvitas glenoidạlis
Ledhåla på scapula mot humerus. Är mycket grund jämfört med andra kulledshålor, vilket ger en ostabil men mycket rörlig led.

9. Clavicula

Nyckelbenet, ledar mot acromion och manubrium sterni.

art. acromioclaviculạris
”AC-leden”, leden mellan acromion och clavicula.

lig. coracoclaviculạre
Ligament mellan processus coracoideus och nyckelbenet. Tvådelat, beläget medialt och anteriort om processus coracoideus.

lig. acromioclaviculạre
Förbinder nyckelbenet med skulderbladets spets och ger horisontell stabilitet. Kapselförstärkande.

art. sternoclaviculạris
Leden mellan sternum och clavicula.

10. Ryggens ligament

Ryggens ligament (Syndesmọses colụmnae vertebrạlis)
De fibrösa leder som håller ihop kotpelaren.

lig. longitudinạle antẹrius
Syns bra på ”sagittalsnittet”. Främre längsgående bandet som förbinder kotkropparnas framsidor.

lig. longitudinạle postẹrius
Syns bra på ”sagittalsnittet”. Det bakre längsgående bandet som löper i ryggkanalens främre vägg och till största delen förbinder mellankotsdiskarna med varandra.

lig. flạvum
Syns på ”stora kotan”. ”Det gula ligamentet”. Ligament som löper baktill, kort mellan kotkropparna, i canalis vertebralis. Är ofta gulfärgad och relativt elastisk.

ligg. interspinạlia
Ligamenten som går mellan spinalutskotten.

lig. supraspinạle
Ligament som löper på spinalutskotten och täcker dem.

lig. nuchae 
Syns tydligt längst posteriort i nacken på det stöd ”lilla hjärnan” ligger i. Nackens ledband som börjar vid C7 och fäster i protuberantia occipitalis externa (senare genomgång). Är en förstärkt och breddad fortsättning av lig. supraspinale.

ligg. intertransversạria
Ligament som löper mellan transversalutskotten.

11. Kotpelarens broskleder

Kotpelarens broskleder (Synchondrọses colụmnae vertebrạlis)

dịscus intervertebrạlis 
Diskarna som ligger mellan kotkropparna.

ạnulus fibrọsus
Den yttre delen av en disk som består av fibröst brosk.

nucleus pulpọsus
Den inre geléaktiga delen av en disk, tros vara en embryonal rest från notochorden.

12. Ryggens och nackens leder

Ryggens och nackens leder (Articulatiọnes colụmnae vertebrạlis)

art. atlantooccipitạlis
Leden mellan atlas och cranium (condyli occipitales). Ansvarar till stor del för nick-rörelsen av huvudet.

art. atlantoaxiạlis mediạna 
Leden mellan dens axis och atlas. Står för mycket av skak-rörelsen av huvudet.

lig. ạpicis dẹntis
Ligament som löper från spetsen av dens axis till främre kanten av foramen magnum (senare genomgång)

ligg. alạria
Pariga ligament som löper från dens axis till laterala, främre kanten av foramen magnum.

lig. crucifọrme atlạntis
Korsformat ligament som ligger på utsidan om ligg. alaria och lig. apicis dentis. Består av lig. transversum atlantis och fasciculi longitudinales.

lig. transvẹrsum atlạntis
Löper dorsalt om dens axis från ena kanten av foramen vertebralis på atlas till den andra.

fasciculi longitudinạles
Löper bakom dens axis och lig. apicis dentis, från basala delen av axis till främre kanten av foramen magnum.

membrạna tectọria
Dubbelbladig fortsättning av lig. longitudinale posterius. Löper från axis till främre kanten foramen magnum där den övergår i dura mater. ”Täcker” ovanstående ligament.

artt. zygapophysiạles
Facettlederna, leder mellan ryggradens ledutskott (nedre kotans processus articularis superior ledar mot den övre kotans processus articularis inferior). Dessa är formade olika i olika delar av kotpelaren för att mediera olika rörelser. Lumbalt och cervikalt medieras ffa flexion, extension och en viss lateralböjning. Thorakalt medieras istället ffa rotation.

art. atlantoaxiạlis laterạlis
Facettleden mellan atlas och axis.

art. lumbosacrạlis
Leden mellan sacrum och L5, som bl.a. stabiliseras av lig. iliolumbale.

lig. iliolumbạle
Ligament som löper från transversalutskotten på L4-L5 till ilium (bäckenets övre del) och stabiliserar art. lumbosacralis.

13. Thorax leder

Thorax leder (Articulatiọnes thorạcis)

artt. costovertebrạles (utgörs av art. cạpitis costae och art. costotransversạria)
Lederna mellan revben och kotor.

art. cạpitis costae
Led mellan revbenshuvudet och fovea costalis superior på en undre kota samt fovea costalis inferior på en övre kota.

art. costotransversạria
Led mellan tuberculum costae och kotans transversalutskott.

artt. sternocostales
Lederna mellan revbensbrosket och sternum.

14. Os coxae

Det pariga höftbenet. Dess delar växer ihop under barnaåren. Pelvis/Bäckenet, utgörs av os coxae och os sacrum.

pelvis major 
Stora bäckenet, anatomiskt rum som består av den övre delen av bäckenhålan, begränsas mot pelvis minor av linea terminalis och lateralt av os ilium. Innehåller nedre inälvor.

pelvis minor
Lilla bäckenet, anatomiskt rum som består av den undre delen av bäckenhålan, begränsas mot pelvis major av linea terminalis. Innehåller urinblåsa, rectum och inre genitalia.

lịnea terminạlis
Upphöjd linje som löper från sacrum till symfysis pubica, delar in bäckenet i pelvis minor och major.

forạmen obturạtum
Stora hålet i lilla bäckenet, omsluts av os ischii och os pubis, täcks av membrana obturatoria.

incisụra ischiạdica major
Större inbuktning mellan SIPI och spina ischiadica.

acetạbulum
Höftbensgropen. Ledhåla för caput femoris, utgör ”treriksröse” för de tre höftbensdelarna.

fạcies lunạta
Broskbeklädd, månformad och slät ledyta i acetabulum.

fossa acetạbuli
Liten skrovlig grop i acetabulum som omges av facies lunata. Är inte en ledyta och täcks därmed inte av brosk. Fäste för lig. capitis femoris (senare genomgång).

os ịlium
Tarmbenet. Övre delen av höftbenet som angränsar till os ischii och os pubis.

corpus ọssis ịlii
Tarmbenets centrala del närmast acetabulum.

ala ọssis ịlii
Stora vingformade delen av os ilium, ligger ovanför corpus ossis ilii.

fossa ilịaca
Skålformade gropen på insidan av ala ossis ilii.

crista ilịaca
Tarmbenskammen, den kraftiga palperbara kammen överst på ala ọssis ịlii, mellan SIPS och SIAS. Här tas benmärgsprov.

spina ilịaca antẹrior supẹrior
SIAS, den främre och övre tarmbenstaggen. Går att palpera och syns ofta.

spina ilịaca antẹrior infẹrior
SIAI, den främre och undre tarmbenstaggen.

spina ilịaca postẹrior supẹrior
SIPS, den bakre och övre tarmbenstaggen.

spina ilịaca postẹrior infẹrior
SIPI, den bakre och undre tarmbenstaggen.

os ịschii
Sittbenet. Nedersta bakre delen av höftbenet, utgör den bakre begränsningen av foramen obturatum.

corpus ọssis ịschii
Sittbenets centrala del närmast acetabulum, utgör bakre begränsning för foramen obturatum.

spina ischiạdica
Bakåt utskjutande bentagg från corpus ossis ischii mellan incisura ischiadica major och minor.

ramus ọssis ịschii
Utgör undre begränsning för foramen obturatum. Är framtill förenad med ramus inferior ossis pubis

tuber ischiạdicum
Sittbensknölen (ja, det är den man sitter på), stor skrovlig knöl utspringande ur nedre/bakre delen av ramus ossis ischii.

os pụbis
Blygdbenet. Främre delen av höftbenet, utgör den främre begränsningen av foramen obturatum.

corpus ọssis pụbis
Blygdbenets centrala del närmast acetabulum. OBS! Fel i Feneis.

ramus supẹrior ọssis pụbis
Blygdbenets övre gren, ovanför foramen obturatum.

pẹcten ọssis pụbis
Den vassa benkanten på ovansidan av ramus superior ossis pubis. Avgränsas medialt av tuberculum pubicum

tubẹrculum pụbicum
Litet ventralt utskott ett par cm lateralt om symfysen.

ramus infẹrior ọssis pụbis
Blygdbenets nedre gren, nedanför foramen obturatum.

15. Bäckenets leder

Bäckenets leder (Syndesmọses cịnguli pẹlvici)

membrạna obturatọria
Fibröst membran som täcker foramen obturatum, sånär som på ett mindre hål, canalis obturatorius.

canạlis obturatọrius
Kanal genom membrana obturatoria för bl.a. arteria, vena och nervus obturatorius.

sỵmphysis pụbica
Symfysen/blygdbensfogen. Broskfog (fibröst) som håller ihop de båda blygdbenen. Luckras upp vid förlossning.

art. sacroilịaca
Oerhört stram led som förbinder sacrum och os ilium.

ligg. sacroilịaca
Flera ligament som löper mellan os ilium och os sacrum, på både ventral- och dorsalsidan.

lig. sacrotuberạle
Ligament från os sacrum och os ilium till tuber ischiadicum.

lig. sacrospinạle
Ligament från os sacrum, ala ossis ilii och svanskotan till spina ischiadica.

foramen ischiạdicum majus
Större öppningen mellan inscisura ischiadica major och os sacrum, avgränsas av lig. sacrospinale och av lig. sacrotuberale. Genomgång för flera nerver, muskel och kärl.

foramen ischiạdicum minus
Mindre öppningen mellan incisura ischiadica minus, lig. sacrospinale och lig. sacrotuberale. Genomgång för flera nerver, muskel och kärl.

16. Ryggens muskulatur (musculi dorsi)

Ytligt liggande ryggmuskulatur

m. trapẹzius
Nr 14 på ”Stefan” & Nr. 52 på ”sagittalsnittet”. Kappmuskeln. Består av tre delar. Går som en trekant ifrån nackens protuberantia occipitalis externa till ryggradens T12, samt fäster lateralt i spina scapulae och clavicula. Den nedre och övre delen utåtroterar scapula och samtliga delar adducerar scapula.

m. latịssimus dorsi
Nr 16 på ”Stefan”, nr 5 på ”armen”. Breda ryggmuskeln, ”roddmuskeln”. Utgår ifrån ryggradens T7 ned, utanpå aponeurosis musculi erectoris spinae (ned till bl.a. crista iliaca), och fäster på överarmens framsida. Inåtroterar, adducerar och drar ner armen.

m. sternocleidomastoidẹus
Nr 11 på ”Stefan” & Nr. 43 på ”Sagittalsnittet”. Den sneda halsmuskeln. Utgår ifrån bröst- och nyckelben (art. sternoclavicularis) och fäster vid processus mastoideus (se genomgång 3). Unilateral kontraktion vrider ansiktet till motsatt sida och böjer huvudet åt samma sida. Bilateral kontraktion höjer ansiktet.

m. levạtor scạpulae 
Nr. 13 på ”Stefan” & Nr. 54 på ”Sagittalsnittet”. Utgår ifrån transversalutskotten på C1-C4 och fäster vid mediala delen av scapula kring början på spina scapulae. Höjer scapula.

m. rhomboidẹus minor 
Syns på ”helkroppssagittalsnittet”. Har sitt ursprung på spinalutskotten på ryggradens C6-C7 och fäster något inferiort om ursprunget på scapulas mediala kant. Sitter ovanför m. rhomboideus major och djupt om m. trapezius. Adducerar och höjer svagt scapula.

m. rhomboidẹus major 
Syns på ”helkroppssagittalsnittet”. Har sitt ursprung på spinalutskotten på ryggradens T1-T4 och fäster något inferiort om ursprunget på scapulas mediala kant. Sitter nedanför m. rhomboideus minor och djupt om m. trapezius. Adducerar och höjer svagt scapula.

m. tẹres major
Nr 3 på ”armen”, och fint på ”Stefan”. Går från scapulas nedre spets för att sedan fästa på främre överarmen. Fungerar som en stödjemuskel till latissimus dorsi då de utför samma funktioner (extension, adduktion och inåtrotation i axelleden).

m. serrạtus posterior superior 
Syns ej på modell. Bakre övre sågmuskeln. Utgår ifrån spinalutskotten på ryggradens C6-T2, och fäster på costae 2-5. Höjer revbenen, vid t.ex. forcerad inandning.

m. serrạtus posterior inferior
Syns på muskeltorsons rygg. Bakre nedre sågmuskeln. Utgår ifrån spinalutskotten på ryggradens T11-L2 och fäster på de 4 nedersta revbenen. Sänker revbenen, vid t.ex. forcerad utandning och vrider bålen åt sin sida.

Djupt liggande ryggmuskulatur

m. erẹctor spịnae
Går att peka ut på kvinnligt bäcken samt muskeltorson, men dess ingående muskler är svåra att distingera. Samlingsnamn för ryggens hållningsmuskulatur. De olika komponenternas huvuduppgift är att upprätthålla extensionen i kotpelaren, men de medierar även i varierande grad andra rörelser, såsom rotation. Muskulaturen delas i övre lumbarryggen upp i tre kolumner, m. ileocostalis, m. longissimus och m. spinalis. Motsvarar grisens fläskfilé.

m. iliocostalis
Erector spinaes laterala kolumn. Går från crista iliaca till revbenens bakre yta.

m. longịssimus
Erector spinaes mittersta kolumn. Går från ryggradens tvärutskott till revbenen.

m. spinạlis
Erector spinaes mediala kolumn. Går mellan spinalutskott (relativt lång muskel).

aponeurọsis mụsculi erectọris spịnae 
Syns på kvinnligt bäcken. OBS! Det som syns på ”Stefan” är en ytligare aponeuros. Senplatta för erector spinae muskulaturen samt en del andra ryggmuskler. Utgår ifrån crista iliaca.

mm. interspinạles
Syns ej på modell. Korta muskler mellan närliggande spinalutskott på ryggkotorna.

mm. intertransversạrii
Går att peka ut på ”torsomodellen”. Korta muskler mellan närliggande transversalutskott på ryggkotorna.

mm. spinotransversạles
Går som ett V från undre kotors spinalutskott till övre kotors transversalutskott. Omfattar mest kranialt också m. splenius cervicis och m. splenius capitis.

m. splẹnius cẹrvicis
Utgår ifrån spinalutskott på C4-T3 och fäster på halskotornas transversalutskott. (Fäster i nacken = cervix).

m. splẹnius cạpitis 
Nr 53 på ”sagittalsnittet”. Utgår ifrån spinalutskott på C4-T3 och fäster lateralt på bakre kraniet och processus mastoideus. (Fäster på huvudet = caput).

mm. transversospinạles
Samlingsnamn för korta muskler från transversal- till spinalutskott, som ett tält. Står för rotation och extension av ryggraden.

m. semispinạlis cạpitis
Syns som en ”fläck” på sagittalsnittet. Den enda av transversospinalmusklerna som istället fäster i skallbasen.

17. Musculi thoracis

Thoraxmuskulaturen (musculi thorạcis)

m. pectorạlis major
Nr. 8 på ”armmodellen”. Stora bröstmuskeln. Utgår ifrån sternum och clavicula och fäster på överarmen.

m. pectorạlis minor
Syns på muskeltorson och vanliga torson. Lilla bröstmuskeln. Utgår med ett triangulärt förlopp ifrån revben 3-5 och fäster på processus coracoideus.

m. serrạtus antẹrior
Nr. 19 på ”Stefan”. Syns även på muskeltorson. Främre sågmuskeln, boxarmuskeln. Utgår ifrån skuldrans insida och fäster på framsidan av revbenen 1-9.

mm. intercostạles extẹrni 
Syns bl.a närmast ryggraden på ”grisryggen” och som nr. 99 på ”torsomodellen”. Yttre interkostalmuskulaturen mellan revbenen med förekomst från ryggraden till revbensbrosket. Fiberriktning ”likt ytterfickor”. Vidgar bröstkorgen vid inandning.

mm. intercostạles intẹrni
Syns ej på modell. Inre interkostalmuskulaturen. Börjar först en bit ut från ryggraden och går till sternum. Fiberriktning ”likt innerfickor”. Minskar bröstkorgens volym vid forcerad utandning.

mm. intercostạles ịntimi
Syns bl.a på grismodell. Innersta bladet av interkostalmuskulaturen. Samma struktur och funktion som interni. Täcker de blodkärl och nerver som löper mellan revbenen och avgränsar interni från intimi. diaphrạgma Mellangärdet. Utgör vägg mellan thorax- och bukhålan och fungerar muskulärt som primär andningsmuskel.

18. Musculi abdominis

Magmuskulaturen

m. rẹctus abdọminis
Nr. 22 på ”Stefan”. Raka bukmusklen. Utgår från revbensbrosket och processus xiphoideus och fäster i os pubis.

vagịna mụsculi recti abdọminis
Nr. 23 på ”Stefan”. Rectusskidan. Senskida som omger m. rectus abdominis.

lịnea ạlba
Vit linje av förtjockad sena som avgränsar m. rectus abdominis två laterala stråk vertikalt. Här läggs snittet ofta vid laparotomi för att undvika att skada muskeln.

m. oblịquus extẹrnus abdọminis
Nr. 21 på ”Stefan”. Yttre sneda magmuskulaturen. Utgår från revbenens utsidor och fäster i crista iliaca och rectusskidan. Fiberriktning likt ytterfickor. Sänker bröstkorgen, böjer bålen framåt (situps!), höjer bäckenets främre parti.

lig. inguinạle
Syns på benmodell. Ljumskligamentet. Nedre bindvävsstråket av m. obliquus externus abdominis. Går från SIAS till tuberculum pubicum.

m. oblịquus intẹrnus abdọminis
Går att peka ut på ”torsomodellen”. Inre sneda magmuskulaturen. Utgår bl.a från crista iliaca och fäster i nedersta revbenen och rectusskidan. Fiberriktning likt innerfickor.

m. transvẹrsus abdọminis
Nr. 86 på nya ”torsomodellen”. Tvärgående bukmuskeln belägen innanför de sneda bukmusklerna. Går mellan ryggens och magens senplattor. Viktig för kroppens hållning och ökar buktrycket. ”Bajsmuskeln”.

anulus inguinalis profundus
Övre öppningen (ring) av canalis inguinalis.

anulus inguinalis superficialis
Nedre öppning (ring) av canalis inguinalis.

m. quadrạtus lumbọrum
Nr. 87 på ”torsomodellen”. ”Fyrkantig” muskel från crista iliaca till transversalutskott på L1-L4 och nedre revben.

19. Främre höftmuskler

m. iliopsọas 
Samlingsnamn för nedanstående höftböjarmuskulatur.

m. psoas major
Nr. 88 på ”torsomodellen” och nr. 1 på ”benmodellen”. Medialt i ljumsken på ”Stefan” (onumrerad). Höftböjare som utgår från ländkotorna och går till lårbenet.

m. ilịacus
Nr. 90 på ”torsomodellen” och nr. 2 på ”benmodellen”. Lateralt i ljumsken på ”Stefan” (onumrerad). Höftböjare som utgår från fossa iliaca och går till lårbenet.

canạlis inguinạlis
Går att peka ut på ”torsomodellen”. Ljumskkanalen innehållande sädesledare. Bildas av bukfascior och avgränsas bl.a av bukmuskulaturen och lig. inguinale. OBS! Förväxla ej med hålet där benets kärl och nerver löper.

Lacuna musculorum
Den mer laterala delen av utrymmet som bildas mellan lig. inguinale och pelvis, innefattar muskler som ingår i m. iliopsoas.

Lacuna vasorum
Den mer mediala delen av utrymmet som bildas mellan lig. inguinale och pelvis, innefattar blodkärl som fortsätter ner till låret.

n. phrenicus
”Mellangärdesnerven”, innerverar framförallt diafragma

n. thoracicus longus
Innerverar serratus anterior, går från cervicales, förbi clavicula och neråt till serratus anterior

n. thoracodorsales
Innerverar latissimus dorsi, fortlöper likt n. thoracicus longus (förbi clavicula och neråt)

---

Större delen av detta kompendium är skapat av Hampus Holmer, Anton Jarnheimer och Alexander Astermark. Modifikationer för att anpassa kompendiet till kursen Rörelse och neurovetenskap utfördes av Herman Gidestrand och Elliot Soomro.

Tentafrågor

[tentamera subjects=”52″]