Gastroenteriter (tarminfektioner)

Länk till anteckningar i Notion: Bakteriella och Virala

Baseras på föreläsningarna Mag-tarminfektioner (S. Karlsson Söbirk) och Virala gastroenteriter (S. Schwartz), inför termin 5 på läkarprogrammet i Lund HT20.


Bakteriell:

1. Diarré allmänt


  1. Akut gastroenterit
  2. Persistent gastroenterit
  3. Kronisk diarré
  4. Olika karaktär (ex. dysenteri)

  1. H. pylori
  2. Listeria
  3. Typhoidfeber
  4. Brucellos (undulatfeber)

Krav för klassas diarré

  1. 2 dagar, vattnig lös, mängd

Vanligaste patogenerna till diarré (diagram)


  1. Skadade enterocyter
  2. Ökad sekretion

Farligaste med diarré är att du tappar mycket vätska – upp till 1L i timman 🚿


Behandling

  1. Oral rehydrering
    1. Sallösning (ORS) – vatten, salt & socker
    2. Lite, ofta
  2. IV rehydrering

2. Akut matförgiftning


  1. Orsakas av mat innehållande toxiner (enterotoxiner)
    1. Bakterier har vuxit i maten efter tillagningstillfälle, de dör men toxin ligger kvar
  2. Inkubationstid median 2h
  3. Varar 8-24h

Typer av bakterier → matförgiftning

S. aureus

  1. Superantigen
  2. Neutrofilinfiltration
  3. Kräkningar, vattnig diarré & buksmärtor inom 4h

Bacillus cereus

  • Gram+, finns i miljö
  1. → enterotoxinet Cerulid (värmestabilt)
    1. sporer → bakterie → toxin
    2. associerat med risrätter

Clostridium perfringens

  • anaerob sporbildande gram+ stav
  • orsakar bla. ’gasbrand’ i sår
  1. ’Storköksmat’ – grytor, soppor, kokt lax
  2. sporer → toxin & bakt.
  3. toxin patogenes: förstör ileums cellhinna (ökat intracellulärt Ca2+ & cellpermeabilitet) → celldöd
  • 1-2 dygns duration

Clostridium botulinum

Neurotoxin A-G

  • Konserverade matvaror, ink. korv, lax
  1. Toxiner: hemagglutinin (HA) & neurotoxin (NT)
  2. Hindrar Acetylkolinfrisättning → förlamning

Spädbarnsbotulism

  1. C. bot. i tarm
  2. → toxiner på plats

3. Gastroenterit


Plats för infektion → karakteristisk diarré

Jejunum → rikliga vattniga (här absorberas mest vatten)

  1. Vibrio cholerae
  2. ETEC
  3. rotavirus

Ileum → ’ärtsoppeliknande’

  1. Salmonella
  2. Campylobacter
  3. Yersinia
  4. EPEC

Colon → slemmiga, blodiga

  1. Shigella
  2. Campylobacter
  3. EIEC
  4. E. histolytica

Virulensfaktorer

  • Smittdos avgörs av pH-tolerans (högre tolerans → fler överlever genom magsäck?)
  • Adhesiner → tarmepitel
  • Toxiner
  • Normalflora-resistens
  • Inctracellulära, fakultatitvt
  • Spridning

Patogener gastroenterit

Vibrio cholerae (<4% i Sv)

  • Vattenlev. gramneg. stav
  • Saltvatten, inuti skaldjur bla.
  1. Sprids med förorenat vatten!
  2. Krävs hög dos för sjuka
  3. Voluminösa vattniga diarréer (jejunum)
  • Mortalitet 1-60%

Patogenes

  • Adhesiner → tarmepitel i jej.
  • Koleratoxin
    • alfa-subenhet + 5 beta-sub.
    • ökade nivåer intracellulärt cAMP → hypersekretion av klorid & vatten → minskat Na+ upptag
      • samma mekanism som hos pertussistoxin (Bordetella pertussis) som ger kikhosta
  • HA → förstör mucusbarriär
  • Neuraminidas

Salmonella (7%)

  • gramneg. enterobakt.
  • sprids via mat & vatten (fekal-oral smittväg)
    • ägg, mjölkprod.

Symtom

  1. kräkning, diarré utan blod (ileum), feber, buksmärtor/tenesmer, huvudvärk
  • kan ge efterföljande reaktiv artrit
    1. Infek. med ex. salmonella
    2. 4 veckor senare kommer pat. tillbaks med svullen och molande värk i en till flera leder

Patogenes

  1. M-celler i Peyer’s patches (ileum)
  2. Typ 3-sekretionssystem
    1. SPI-1 in i M-celler → salmonella tar sig igenom tarmslemhinna till djupare lager
    2. SPI-2 → systemisk infek.
  3. Överlevnad i fagosomer
  4. LPS → infektion → prostaglandiner mm. → ökad tarmsekretion → diarré

S. typhi & paratyphi

  1. infek. makrofager → systemisk
  2. 14 dagar inkubation → allvarligt med feber mm.
  • asymtotiskt (kroniskt) bärarskap förekommer

Shigella (4%)

  • gramneg. enterobacteriales (genetisk tillhörig E. coli)
  • S. dysenteriae, sonnei mfl.
  • Låg smittdos, alltså väldigt väldigt låg (10-100 bak.)
  1. Drabbar ffa. barn via personsmitta
  2. M-celler i kolon
  3. Vattnig diarré → slemmig & blodig, buksmärtor & trängningar

Patogenes

  1. Adhesin M-celler i Peyer’s patches
  2. Typ 3-sekretionssystem → virulensf. i epitel & makrofager → fagosom lyseras → intracellulär förökning
  3. Lysering av dubbelmembran → kan enklare kolonisera andra celler (via kapsel)
  4. Shigellatoxin (STX)
    1. en alfa-subenhet & 5 beta-sub. (likt koleratox.)
    2. Alfa-sub. hämmar proteinsyntes
    3. Skadar tarmepitel
      1. Njurpåverkan – skadar glomeruliepitel
      2. STX ⇒ förstärker LPS-effekt
    4. Finns hos EHEC → HUS (njursvikt) hos barn

E. coli

ETEC (8%)

  1. Producerar LT-1 = Koleratoxin-analog
  2. → turistdiarré (mild kolera)

EPEC

  • Diarré hos barn i u-länder

EIEC

  • lik shigella

EHEC

  1. Malet kött & opastöriserad mjölk, bondgård med djur
  2. Blödande kolit med buksmärtor Ingen feber
  3. Shigatoxin (verotoxin)
  4. 10% av barn får HUS (njursvikt)

Yersinia

  • gramneg. bakt. hos djur
  • Y. enterocolitica & pseudotuberculosis → enterit
  1. kontaminerat kött
  2. akut vattnig eller kronisk diarré
  3. kan få: reaktiv artrit, falsk appendicit (barn)

Campylobacter (13%)

  • vanligaste enskilda genes i Sv till diarré-gastroenterit
  • gramneg. korkskruvade stavar, bipolära flageller
  • C. jejuni, C. coli
  1. normalflora fåglar & kyckling – sprid via kött, mjölk, vatten
  2. 3-5 dagar inkub.
  3. adhesiner & toxiner → vattentunn, ibland blodig diarré
  4. kan ge: sepsis, reaktiv artrit
  • Ass. Guillain-Barrés syndrom

Antibiotikaorsakad diarré

  • 10% av alla får diarré
  • ofta C. difficile som tar över mer vid AB

C. difficile

  • grampos. anearoba stavar, sporbildande
  1. prod. enterotoxiner → hypersekretion av vätska + hemorragisk nekros?!

Viral:

  1. Virus 50-70% av alla gastroenteriter
    1. Rota
    2. Calici (Noro)
  2. Bakt. 15-20%
  3. Parasiter 10-15%
    1. Amoebiasis (E. histolytica?)
    2. Giardia

1. Virala gastroenteriter


Allmänt

RNA-virus

  1. Reo (Rota)
  2. Calici (Noro)
  3. Astro
  4. Picorna
  5. Adenovirus

DNA-virus

Adenov. 40 & 41


Vattniga diarréer

2. Rotavirus


Typ A → människor


  1. Vanligaste orsaken till viral gastroenterit hos barn
    1. 6-24 mån
  2. 75% har ak vid 2 års ålder

I Sv överlever i princip alla barn medan i u-länder dör 440 000 per år


Symtom

  1. Fekal-oral vägen
    1. låg smittdos – 10 vironer räcker
  2. Asymtomatisk bärare flera veckor innan, och efter
  3. Diarré (vattnig) 3-8 dagar

Bra immunitet!!

Struktur

  1. dsRNA
  2. Dubbel kapsid (ikasohedraler) i 3 lager
    1. inget hölje

Infektion

  1. Tarmepitel längst ut på villi
  2. Enterotoxin NSP4 inhiberar Na-glukos co-transportör ⇒ hindrar vattenupptag från tarm + ökat intracellulärt Ca2+ ⇒ diarré

Vaccination

  1. From. 2019 ges vaccin till alla spädbarn i Sv
  2. Droppar i munnen, dos1: 6v, dos2: 3mån

3. Calicivirus → vinterkräksjukan


Calici → norovirus (subtyp av calici), finns även Sapovirus (annan subtyp)

Norovirus

Vanligaste anledningen till magsjuka hos vuxan


Struktur

  1. inget hölje
  2. ikasohedral kapsid
  • Jättestabil – upphettning 60C, pH=3, klor i dricksvatten, detergents vid städning

Symtom

  1. Fekal-oral smitta (livsmedel, vatten) eller kontaktsmitta → explosionsartade utbrott med gemensam källa
    1. flera 100 människor kan drabbas från samma källa, nästan likt matförgiftning
  2. inkubationstid 12-48h
  3. Plötslig kräkning, vattniga diarréer & magkramp, illamående
    1. låg feber, huvudvärk, myalgi (viktig pga. kan hjälpa till att urskilja från ex. Campylobacter och Salmonella)

  • Lokal infektioner intestinalt → Malabsorption

Mest smittsamt under symtomatisk fas och 3 dagar därefter, MYCKET SMITTSAMT: 10-100 partiklar

Immunitet

Dålig immunitet efter exponering – endast kortvarig immunitet mot det specifika caliciviruset du hade (och det finns många varianter)

  • 20% av pop. i Europa är genetiskt immuna

  • Epochal evolution → nya norovirusvarianter varje säsong

Sapovirus

  1. infek. ffa. barn
  2. mindre explosivt
  3. mer långvarig
  4. livsmedel (ex. ostron)

4. Andra virus → gastroenterit


Astro

  1. Drabbar både barn & vuxna
  2. Hos barn 3e vanligaste virala gastroenterit (efter 1. rota 2. calici)
  3. 70% av barn har ak vid 5-års ålder
  4. Vinterhalvåret

Adeno

DNA-virus (de andra häri är RNA)


  1. Serotyp 40 & 41
  2. Ffa. barn
  3. Ej säsongsberoende
    1. ifall sommaren ⇒ tänk adeno?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *