Tips till T4

Hej!

Innan du börjar läsa undrar vi om du har några tips till blivande T3:or? Skriv en kommentar eller maila oss (lundalakare@gmail.com). Att dela kunskap är att hjälpa, tack!

Under videon finns ett skriftligt inlägg!

Jaaadå. Välkommen till termin 4. Wow. Redan 3 terminer gjorda.

Om du kommer ihåg vad som sades i termin 1 när någon gick igenom programupplägget så studerar du den friska kroppen termin 1-3 och termin 4 och framåt studerar du den sjuka kroppen. Grattis till att få börja med patologi (läran om den sjuka kroppen)!

I början kommer du att repetera en del immunologi men efter det kommer varje PBL-vecka att nästan helt och hållet gå ut på att lära dig patologi. Patologi innebär att du ska känna till varför sjukdomen uppstår (patogenes), utseende vid undersökning (morfologi), utmärkande symtom och ofta hur den behandlas.

Egen erfarenhet & allmänna råd

Det här med att gå över från fysiologi till patologi är en svårare anpassning än vad man kan tro. Det tog förmodligen 4 PBL-fall innan jag och min grupp förstod att termin 4 går verkligen-verkligen ut på att lära sig sjukdomar.

Första veckorna spenderade vi halva fallet till att repetera normalfysiologi och andra halvan till att gå igenom den bakomliggande patogenetiska mekanismen till någon eller några sjukdomar. Men, nej! Fokusera verkligen på sjukdomar. Och inte endast den bakomliggande mekanismen men även symtom, diagnostik (ofta blodprov) och behandling!

En del av termin 4 är histopatologi (histologi med sjuka preparat). Se över normalhistologi från termin 3 och 2 innan workshopsen – jag hade dundersvårt att greppa vad som är sjukt och vad som är friskt i histologiska preparat för att jag inte hade repeterat.

Så, du kommer att läsa mycket patologi (sjukdomslära, ifall du glömt). Det är två saker jag önskar att någon emfatiskt sa till mig i början av termin 4:
1) kunskapsområden utanför PBL
2) klinisk kemi

1. Under termin 4 kommer du att lära dig cirka 20 olika områden av patologi. Det finns 16 PBL-fall. Alltså är 4 av dessa områden utanför PBL. Vissa kommer kännas mer självklara att läsa på än andra.
   • Exempelvis anemi kommer du att ha seminarier på (känns givet att man borde plugga på det), medan hudåkommor kändes för många i vår klass som en chock när vi fyra veckor senare fick höra att vi skulle läst på det på egen hand samma vecka som bensjukdomar. Vissa områden, som hudens patologi, kommer alltså inte ingå i PBL-arbetet och ni kommer inte prata om det under gruppmötena.
   • Så var lite vaksam! Vi på Lundaläkare kommer givetvis försöka påminna dig 🙂
2. Klinisk kemi innebär att du lär dig tolka provsvar som bidrar till diagnos – alltså vilka blodprov du beställer för att undersöka en viss sjukdom.
   • Kursen innehåller mycket klinisk kemi. Mer än de flesta förstod innan de började göra extentor. Det finns en rekommenderad kursbok för just denna aspekten av kursen som – iallafall om du vill ha högt på tentan – är väl värd att skaffa och börja läsa kontinuerligt redan från första PBL-fallet.
   • Jag uppfattade inte att det var mer klinisk kemi än vad PBL-fallen tog upp i form av prover tagna på patienten, men oh boi, det är mycket klinisk kemi.
   • Be gärna kursledningen förtydliga vad det är ni ska läsa på varje vecka inom klinisk kemi.

Det gamla upplägget för termin 4 innebar att man blandade patologi med mikrobiologi – läran om bakterier, virus och svamp. Termin 5 var då en sorts fortsättningskurs av samma upplägg. Men, no more! Ni kommer att ha en ’ren’ patologi-kurs, vilket innebär ingen mikrobiologi, den kommer på termin 5. Undvik att lära dig information om specifika bakterier och virus. Ibland ska du dock veta vilken mikroorganism som är en riskfaktor för en viss sjukdom, ex. HPV för livmoderhalscancer.

Var inte rädd för att fråga kursledningen tills du verkligen förstår vad som förväntas av dig och vad som är viktigt. Många i min termin tyckte att kommunikationen från kursledningen var bristfällig. Förhoppningsvis var det bara för att många stora ändringar skedde samtidigt som vi hade kursen.

Praktiskt tips: Prova att ge PBLb 15 min extra och ta bort 15 min från PBLa. Bättre användning av tiden enligt den PBL-gruppen jag var i.

---

Resurser

Jag blandade flera källor denna terminen – sällan läste jag om en sjukdom på bara en plats. Min grundkälla var oftast den rekommenderade kursboken Robbins Basic Pathology. Näst var det Osmosis, internetmedicin och socialstyrelsen.

---

Patologi

Robbins
Mycket av det som är på tentorna finns i Robbins. De som skriver tentafrågorna är dock ofta föreläsarna. Jag personligen, och många andra, fick dåliga resultat på extentor i början av tentap på grund av att Robbins och föreläsarna ibland har olika fokus. Därmed kan jag rekommendera att kolla föreläsningarna också ifall de verkar bra.

Natalies anteckningar
Äldrekursares veckovisa sammanfattningar av Robbins och lite osmosis. Finns i någon g-drive.

Osmosis
Det finns en sektion av Osmosis kallad ’USMLE Step 1 Path Review’ med massor av high yield-videor. Detta är enligt mig ett roligt sätt att plugga på för att det är högt tempo och inte en sekund slösas – var beredd att pausa ofta. Dock finns inte allt vi ska plugga på i form av USMLE-videor (ännu iaf.) och ibland är det överkurs gällande ex. symtom & röntgenfynd. De vanliga patologi-videorna är också bra!
– Jag har gjort en del spellistor till de olika PBL-veckorna som ligger på fall-sidorna.

Föreläsningar
De flesta var inte jättebra och många var helt inställda pga. corona. Ibland var det dock föreläsarna som skrev tentafrågorna och då var man körd ifall man inte gick igenom deras pp’s.

Internetmedicin
Bra källa för information om enskilda sjukdomar. Kommer upp när du googlar på sjukdom för snabba fakta.

Socialstyrelsen
Också en bra källa för information om enskilda sjukdomar!

Karolinskas Mesh.kib
Mesh.kib använder jag för att översätta termer till svenska. När jag gör mina anki-kort använder jag mesh konstant.

Pathoma
En betaltjänst av en föreläsare som gör high-yield-powerpoint-presentationer för USMLE Step 1. Många av mina vänner gillade detta, jag föredrar nog personligen osmosis men båda är bra. Finns en g-drive någonstans med massor av videorna.

Webpath
En sida med massor av USMLE step 1 frågor. Vi hade detta som kompletteringsuppgift ifall man missade histologilektioner. Du kommer behöva sålla lite iom. att mikrobiologi finns här.

AnKing
Anki-deck gjort av ett gäng amerikanska läkarstudenter inför USMLE Step 1. Totalt är decket långt mer än vad vi behöver veta T4, men de har kategoriserat allting vilket gör det lätt att söka efter high-yield-kort per område. Korten utgår mycket från Pathoma. !Obs! varken jag eller Elliot har använt detta men önskar att jag hade vetat om det tidigare.

---

Klinisk kemi

Analysportalen (Skåne labmedicin)
Dunderanvändbar sida för provsvar och deras innebörd (klinisk kemi).

Laurells klinisk kemi
Den rekommenderade kursboken för klinisk kemi-aspekten av kursen. Jag skaffade den aldrig men ångrar det beslutet så här i efterhand.

Sammanfattning klinisk kemi (pdf)
Finns en sammanfattning av halva Laurells någonstans på the interweb.

---

Om jag gjorde kursen om igen skulle jag läsa Robbins, skumma igenom för rubriker och sedan börja fylla i fakta under varje rubrik. När jag är färdig skulle jag komplettera med antingen USMLE-Osmosis eller Pathoma (kolla igenom och se ifall de säger något nytt) eller ifall det ryktas om en bra föreläsning gått på den. Sist skulle jag givetvis göra anki-kort och komplettera mina egna med AnKings. Detta är förmodligen mer än vad de flesta orkar varje vecka, inklusive mig – jag lade definitivt till många nya anki-kort under tentaP.

En av mina kompisar körde Pathoma och sen skummade Natalies för att komplettera och tyckte det var optimalt.

Det jag ångrar mest för hela terminen (förutom att inte läsa Klin-kem-boken) var att inte kolla tentafrågor varje PBL-vecka. Extentorna är enligt många skumma, så ge dig själv chansen att inte mötas av tuffa tider under tentaP genom att avverka några under terminen för att se var fokus ligger.

Kom ihåg att känna dig som en framtida läkare när du pluggar sjukdomar – för du är på god väg.

Varmt varmt lycka till!

/Herman ^v^

Efter att ha gått kursen HT20 vill jag också skriva några rader som kan vara bra att känna till. Även om mikrobiologi inte ingår i kursen, förväntas man kunna vissa virus som kan vara inblandade i cancersjukdomar, ex HPV och EBV. Man behöver inte veta hur virus ser ut, men veta att de finns och hur de är inblandade i tumörbildning. Ifall en bakterie tas upp extra mycket på ex ett seminarium kan det också vara bra att lägga det på minnet. Man ska även veta hur förloppet av en infektion kan se ut.

Till nästan varje sjukdom finns det en morfologibild i patologikursboken. Det skulle varit mycket tungt att memorera alla bilder direkt rakt av. Viktigt här är att förstå varför denna sjukdomen ser ut som den gör morfologiskt och inte direkt ”fotominna den”. Tänker man så upplevde jag man fick mycket gratis och det finns en bra studieguide i histologimappen som förklarar det viktigaste att känna till om några utvalda preparat.

Behandling är inte fokus på T4. Det kan dock ibland hjälpa till att förstå sjukdomen ytterligare och få en helhet. Något undantag kan finnas på extentor. MEN, man förväntas förstå mekanismerna bakom några utvalda läkemedel. Dessa involverar läkemedel inom cancer, inflammation, immunmodulering och koagulation. Lyssna extra noga när detta tas upp bland annat på föreläsningarna.

Slutligen upplever många denna kursen som stor, speciellt när det är områden som ska läsas parallellt med PBL. Det kan vara bra att veta och förbereda sig på det mentalt. Kursplanen för T4 tycker jag underlättade plugget en del för att veta vad som är centralt för just denna kursen. Annars är det bara att köra hårt, lycka till och glöm inte att plugga hälsosamt!

/Max :))

---

Projekt för allmännytta

Förslag till uppdrag alla kan ha nytta av, riktat mot dig som nu ska börja termin 4. Vi garanterar inte att det är det mest effektiva sättet för dig att plugga, se det som ett altruistiskt tillägg som gör plugget mer meningsfullt. Du kan alltid skriva till oss för råd!

1. Gör en grandiös tabell över cancermutationer

Organ	Cancer	Mutation
Njure	Klarcellig	VHL
Magsäck	Signetring	CDH1, påverkar E-cadherin

---

Klicka här för att återvända till början av inlägget.