Endokrinologi

Hormon, signalsubstans som insöndras till blodet och efter transport i blodet påverkar målcell.

• Peptidhormon, vattenlösligt hormon
• Aminhormon, syntetiseras från aminosyran tyrosin och kan vara både vatten- och fettlösliga
  • Tyroideahormon, adrenalin, noradrenalin
• Steroidhormon, fettlösligt hormon

Vattenlösliga hormoner transporteras fritt i plasma, medan fettlösliga hormoner transporteras med transportproteiner, t.ex. albumin.

Vattenlösliga hormoner binder till och aktiverar cellytereceptorer, vilket kan reglera flera cellulära processer. Fettlösliga hormoner passerar istället cellmembranet och binder till receptorer i cytosol eller cellkärna som reglerar gentranskription.

Hypotalamus–Hypofysen

Något riktigt high yield att lära sig i T3 om endokrinologi är hur feedbacklooparna mellan hypotalamus – hypofys – målorgan generellt ser ut och vilket hormon som dyker upp var i signalkedjan. Har man någorlunda koll på det löser man nästan orimligt många tentafrågor.

Generellt sett gäller att hormon från hypofys inhiberar insöndring av hormon från hypothalamus och hormon från målorgan inhiberar insöndring av hormon från både hypofys och hypothalamus.

Hypotalamus, område i hjärnan med flera kärnor som producerar hormon som antingen förvaras i neurohypofysen för senare frisättning (t.ex. ADH eller oxytocin) eller s.k. releasing hormon (hypofysiotropa) som reglerar hypofysens hormonfrisättning.

Hypofysen, struktur i hjärnan under hypotalamus, som tillsammans med hypotalamus reglerar det endokrina systemet.

• Adenohypofysen, endokrin körtel som producerar hormon (tropiner)
• Neurohypofysen, förlängning av hypotalamus som består av nervvävnad

Hypofysiotropa hormon	Tropiner
Tillväxthormonfrisättande hormon (GHRH) Somatostatin (SS)	Tillväxthormon (somatotropin, GH)
Tyreotropinfrisättande hormon (TRH)	Tyroideastimulerande hormon (TSH, tyreotropin)
Kortikotropinfrisättande hormon (CRH)	Adrenokortikotropt hormon (ACTH, kortikotropin)
Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH)	Gonadotropiner * Follikelstimulerande hormon (FSH) * Luteiniserande hormon (LH)
Dopamin (DA)	Prolaktin

Somatostatin (SS), hämmar frisättning av tillväxthormon.

Dopamin (DA), hämmar frisättning av prolaktin.

Tillväxthormon (somatotropin, GH), peptidhormon som bildas i adenohypofysen och reglerar tillväxten hos barn, i samverkan med tyroidea- och steroidhormon, insulin m.fl.

• Direkt effekt: stimulerar och förutsätter cellulär metabolism
  • Lipolys av fettvävnad för energi
  • Glukoneogenes och glykogenolys (fria glukosmolekyler)
  • Ökar insulinresistens i vävnad, vilket minskar insulinets effekt (glukossparande)
• Indirekt effekt: effekter via IGF-1
  • Tillväxt
  • Proteinsyntes
  • Ökat glukosupptag

Insulin-like growth factor 1 (IGF-1), hormon vars produktion stimuleras av tillväxthormon. Stimulerar cellulär metabolism, motverkar celldöd och ökar celldelningshastigheten.

Adrenokortikotropt hormon (ACTH, kortikotropin), peptidhormon som bildas i adenohypofysen och reglerar hormonfrisättning från binjurarna.

Sköldkörteln

Tyroidea (sköldkörteln), endokrin körtel som består av många folliklar som producerar två fettlösliga aminhormon: trijodtyronin (T₃) och tyroxin (tetrajodtyronin, T₄).

Syntes av sköldkörtelhormon (T₃/T₄):

1. Follikelceller producerar tyreoglobulin (TG)
2. Jod transporteras in i kolloiden
3. Tyrosin-rester i TG jodineras, vilket bildar monojodtyrosin (MIT) eller dijodtyrosin (DIT), beroende på antalet jod-joner
4. Tyreoidperoxidas (TPO) konjugerar två joderade tyrosinrester i TG till
   • MIT + DIT = T₃
   • DIT + DIT = T₄
5. Vid sekretion sker endocytos av TG och fusion med lysosom, proteaser bryter ner TG ⇒ T₃/T₄ som frigörs och når blodet via faciliterad diffusion

Tyroideastimulerande hormon (TSH), insöndras från hypofysen och stimulerar sköldkörteln på flera sätt:

• Jodidupptag
• Jodinering av tyreoglobulin
• Konjugering av tyreoglobulin
• Endocytos av kolloid
• Proteolys av tyreoglobulin
• Sekretion av T₃/T₄
• Tillväxt av tyroidea (struma)

T₃/T₄ är två fettlösliga hormoner som transporteras i blodet bundet till transportprotein, t.ex. tyroxinbindande globulin (TBG), albumin och transtyretin (prealbumin). T₃ är mer potent än T₄, men har en kortare halveringstid jämfört med T₄. T₄ finns fritt i blodet i större andel (80%).

Receptorer för T₃/T₄ (TH-receptor) finns i cellkärnan hos de flesta celler och påverkar gentranskription. Främst leder aktivering till stimulerad basalmetabolism, men är även viktigt för normal tillväxt, utveckling av nervsystemet och har kardiovaskulära effekter:

• perifer vasodilatation
• lågt diastoliskt blodtryck
• ökad hjärtfrekvens och ventrikulär kontraktilitet, pga ökad sympatisk stimulering
• högre systoliskt blodtryck

T₃/T₄ hämmar produktion av TRH och TSH (negativ feed-back). Jodbrist, som leder till låga nivåer av T₃/T₄, ökar därför produktionen av TSH och ger därmed tyroideatillväxt (struma).

TSH-receptor antikropp (TRAK)

Paratyroideahormon (PTH), produceras av bisköldkörtlarna (paratyroidea) och stimulerar benresorption, vilket ökar Ca²⁺-nivåer i blodet. Stimulerar även reabsorption av Ca²⁺ och utsöndring av fosfat i njuren, samt aktivering av vitamin D i njuren. Insöndras vid låga Ca²⁺-nivåer, sänkt vitamin D och höjd fosfat.

Vitamin D, stimulerar upptaget av Ca²⁺ och fosfat i duodenum. Stimulerar även osteoblaster till benbildning. Ett överskott på vitamin D stimulerar osteoklaster och därmed benresorption. Vitamin D tas upp via tarm från föda eller syntetiseras i huden vid UVB-strålning. Aktiveras i levern och njurarna.

Calcitonin, hämmar osteoklast-aktivitet, vilket tillåter benbildning och inlagring av Ca²⁺ och fosfat. Även effekt på njuren med ökad utsöndring av Ca²⁺ och fosfat. Dock har calcitonin svag effekt och är inte lika viktig regulator som PTH och vitamin D.

Binjurar

• Kortex – producerar steroidhormon (kortikolsteroider)
  • Zona glomerulosa, producerar mineralkortikoider, t.ex. aldosteron, som påverkar elektrolyt- och vätskebalans
  • Zona fasciculata, producerar glukokortikoider, t.ex. kortisol, som har anti-inflammatoriska och metabola effekter
  • Zona reticularis, producerar androgener/könshormoner
• Medulla – producerar katekolaminer (t.ex. adrenalin, noradrenalin)

Aldosteron, ökar antalet Na⁺/K⁺-ATPas i distala tubuli och uppsamlingsrör i njuren, vilket ökar reabsorption av vatten och Na⁺ och ökar sekretion av K⁺. Ökar även sekretion av H⁺, vilket kan leda till alkalos. Produktion stimuleras av angiotensin II och K⁺.

Adrenokortikotropt hormon (ACTH, kortikotropin), stimulerar binjurarna till att producera steroidhormoner, t.ex. kortisol, från kolesterol i blodet.

Kortisol, typ av glukokortikoid som reglerar immunsystemets funktion och cellulär metabol aktivitet. Utsöndras exempelvis vid stresstimuli.

• Kortisol är anti-inflammatoriskt genom att bland annat hämma prostaglandiner och IL-2 produktion
• Kortisol stimulerar lipolys i fettvävnad, samt glukoneogenes, glykogenes (bildning av glykogen) och proteolys i muskler (aminosyror blir substrat i glukoneogenes)
• Kortisol ökar insulinresistens i vävnad, vilket minskar insulinets effekt och ökar glukosnivåer i blodet
• Uppreglerar α₁-receptorer i kärl, vilket verkar vasokonstrigerande

Kortisol går inte att lagra, men det kan omvandlas till kortison som är en inaktiv metabolit. Enzymet som katalyserar denna reaktion hämmas av lakrits, därmed kan höga intag av lakrits ge högt blodtryck.

Progesteron, krävs för syntes av kortisol och testosteron.

Adrenalin

Oxytocin