Essentiell Funatomi

1. Bålen
2. Huvud & hals
3. Övre extremiteten
4. Nedre extremiteten
5. Nerver
   • Dermatom
   • Kranialnerver
6. Smått & gott-anatomi

1. Bålen

M. serratus anterior, innerveras av n. thoracicus longus, håller scapula mot thoraxväggen. Försvagning kan ge vingskapula.

Rörelse i nacken

Rörelse	Muskler	Leder
Huvudvridning (maximal)	m. splenius (ipsilateral) m. sternocleidomastoideus (kontralateral)	art. atlantoaxialis mediana et lateralis cervikala fasettlederna
Bakåtböjning av huvudet	mm. trapezii m. splenius	art. atlantooccipitalis
Höja scapula	m. levator scapulae m. trapezius övre del
Sänka scapula (skuldergördeln)	m. pectoralis minor

Rörelse i bålen

Rotation	m. obliquus internus (ipsilateral) m. obliquus externus (kontralateral) mm. transversospinales (ipsilateral)
Sidoböjning	m. quadratus lumborum (pga fäster i crista iliaca – costa XII)
Inandning (ökad bröstkorgsvolym)	m. diafragma kontraheras (ökar avståndet mellan bröstben & ryggrad)

Fasettleder

1. Halsryggen = horisontella
2. Bröstryggen = vertikala
3. Ländryggen = sagittala

Nerver i bålen

Nerv	Innerverar	Kotnivå
n. phrenicus	diafragma	C4
n. thoracicus longus	m. serratus anterior
n. thoracodorsales	m. latissimus dorsi

2. Huvud & hals

Tuggmusklerna, innerveras motoriskt av n. trigeminus. Dessa muskler fäster i os mandibularis. Käkleden är mellan mandibula och os temporale.

• m. masseter (rotation)
• m. temporalis (rotation)
• m. pterygoideus medialis (rotation)
• m. pterygoideus lateralis (protrusion)

Kärl i huvud & hals

Hjärnans kärl

Artär	Försörjer	Symtom vid skada
a. vertebralis / PICA	Medulla oblongata (posteriora) – nc. ambiguus – nc. vestibularis – trigeminus spinala kärna Cerebellum	Svalgpares & heshet, yrsel, förlorad ST-känsel. Ataxi = nedsatt motorkoordination. Balans.
a. basilaris / AICA & SCA	Pons
a. cerebri posterior	Occipitalloben
a. cerebri media	Mesencephalon / Mitthjärnan Broca’s area. Basala ganglier.	Förlust av det motoriska talet (Broca).
a. cerebri anterior	Främre frontalctx. Del av sensoriskt (S1) och motoriskt (M1) homunculus för nedre extremiteten.	Problem med exekutiv förmåga och planering. Nedsatt sensorik och motorik i nedre extremiteten.

3. Övre extremiteten

Rotatorkuffen, muskelgrupp som stabiliserar axelleden genom att hålla caput humeri i sin ledyta. Består av fyra muskler:

• m. supraspinatus
• m. infraspinatus
• m. teres minor
• m. subscapularis

M. subscapularis är inåtroterande och fäster i tuberculum minus, övriga är utåtroterande.

MINNESREGEL
supra–infra–teres–sub = SITS

Impingement

Begränsat utrymme mellan processus coracoideus, ligamentum coraco-acromiale och humerus. Strukturer som inklämms:

• m. supraspinatus sena
• m. biceps brachii sena
• bursa subacromialis

Rörelse i övre extremiteten

Art. humeri

Flexion 180° (varav 40° mha STH-leden)	m. pectoralis major m. deltoideus m. biceps brachii m. coracobrachialis m. trapezius (STH) m. serratus anterior (STH)
Extension 50°	m. latissimus dorsi m. deltoideus m. teres major m. triceps brachii (caput longum)
Abduktion 180° (varav 40° mha STH-leden)	m. deltoideus m. supraspinatus m. trapezius (STH) m. serratus anterior (STH)
Adduktion 180°	m. pectoralis major m. latissimus dorsi m. teres major et minor

Art. cubiti

Flexion (i transversella rörelseaxeln) 150°	Överarmens ventrala muskler: m. biceps brachii m. brachialis m. brachioradialis m. pronator teres
Extension (i transversella rörelseaxeln) 0°	Överarmens dorsala muskler: m. triceps brachii
Supination (i longitudinella rörelseaxeln) 80°	m. supinator m. biceps brachii
Pronation (i longitudinella rörelseaxeln) 80°	m. pronator teres (n. medianus) m. pronator quadratus

Art. radiocarpea

Art. radiocarpea utgörs av:

• radius
• os scaphoideum
• os lunatum
• os triquetrum

Handen

Ha koll på benen som bygger upp carpea samt carpaltunneln:

1. scaphoideum
2. lunatum
3. triquetrum
4. pisiforme
5. trapezium (ingår i tummens CMC-led)
6. trapezoideum
7. capitatum
8. hamatum

Skaffa Lunda Trikå, Pissa i Trapphusets Trappa, Kapitalet Har mat.

• Senorna hos handens intrinsicmuskler passerar på böjsidan av MCP men på sträcksidan av PIP och DIP.
• Mm. interossei dorsales medierar fingerspretning.

Kärl i övre extremiteten

1. Arcus palmaris superficialis (nedanstående e la typ mer deskriptiv anatomi men… äsch!)
   • når längst distalt i handen (relativt profundus)
   • ligger djupt om aponeurosis palmaris.

Nerver i övre extremiteten

Plexus brachialis (C5-T1)

• n. medianus – C7
  • fasciculus lateralis + medialis.
  • afferent, palmar tumme till halva ringfingret (I-IV).
  • efferent, tummuskler, utom seglet/adductor pollicis.
  • löper genom carpaltunneln.
• n. ulnaris
  • fasciculus medialis.
  • afferent, palmar halva ringfinger och lillfinger.
  • efferent, handens muskulatur (utom tumme).
• n. radialis
  • fasciculus posterior.
  • afferent, handrygg.
  • efferent, dorsal muskulatur (extensorer) i över- och underarm.

4. Nedre extremiteten

Hamstrings, tre muskler dorsalt på låret som sträcker höften och böjer knäleden:

• m. biceps femoris
• m. semitendinosus
• m. semimembranosus

M. quadriceps, fyrhövdad muskel ventralt på låret som medierar extension i art. genus och består av fyra muskelbukar:

• m. rectus femoris
  • även flexion i höften
• m. vastus intermedius
• m. vastus lateralis
• m. vastus medialis

Rörelse i nedre extremiteten

m. psoas major, flekterar i höft, flekterar och sidoböjer i bål. Fäster i ländryggens transversalutskott och trochanter minor.

Art. coxae

Flexion 140°	m. iliopsoas (även bålflexion & -sidoböjning) m. rectus femoris m. sartorius (begränsas vid sträckt knä av hamstrings)
Extension 10°	m. gluteus maximus (PM) hamstrings
Abduktion 30-45°	m. gluteus medius (PM) m. gluteus maximus m. gluteus minimus
Adduktion	m. adductor magnus, longus et brevis m. pectineus m. gracilis
Utåtrotation (lateralt) 40-50°	m. piriformis, mm. gemelli, obturatorius internus , m. quadratus femoris (från den djupa dorsala gruppen) m. obturatorius externus (från den mediala gruppen, tillsammans utgör dessa muskler höftens korta utåtroterare)
Inåtrotation (medialt)	m. gluteus medius (PM) m. gluteus minimus m. tensor fasciae latae

Art. genus

Flexion 120-150°	hamstrings m. gracilis m. sartorius
Extension 10°	m. quadriceps (innerveras av n. femoralis)
Inåtrotation (medialt) 10°	Medial del av hamstrings (semitendinosus, semimembranosus) m. gracilis m. sartorius
Utåtrotation (lateralt) 30-45°	Lateral del av hamstrings (biceps femoris) m. fasciae latae

Korsband

Lig. cruciatum anterius, främre korsbandet. Fäster från condylus lateralis på femur till area intercondylaris anterior på tibia. Stabiliserar knäleden i riktning framåt. Skada ger en positiv främre draglåda.

Lig. cruciatum posterius, bakre korsbandet. Fäster från condylus medialis på femur till area intercondylaris posterior på tibia.

MINNESREGEL
Långfinger (anterius) över pekfinger (posterius).

Dra knäet ur led

Ex. fotbollsskada, skada på:

• Lig. cruciatum anterius
• Meniscus medialis
• Lig. collaterale tibiale

Art. pedis

Fotledsstukning, skada på lig. talofibulare anterior (vid supination) eller lig. deltoideum (vid pronation).

Övre språngbensleden
Plantarflexion 40-50°	m. gastrocnemius (även knäflex) m. soleus
(Dorsalflexion)	m. tibialis anterior m. extensor digitorum longus
Undre språngbensleden
Supination (inversion)	m. tibialis anterior m. tibialis posterior m. flexor hallucis longus
Pronation (eversion)	m. fibularis brevis et longus

Kärl i nedre extremiteten

Palperbara kärl:

1. a. pedis dorsalis
   • från a. tibialis anterior
2. a. tibilalis posterior
   • palperbar vid mediala malleolen!
3. a. poplitea
4. a. femoralis

Nerver

Dermatom

Viktiga riktmärken:

• C4 cirka nyckelbenet, halsband.
• C5-C6 nivå innerverar biceps.
• C7 innerverar triceps.
• Th1 är sista kotan (kranialt ifrån) som innerverar någon del av armarna.
• Th4 är sista kotan som innerverar bröstet.
• T10 innerverar i höjd med naveln.
• L1 innerverar i höjd med ljumsken.
• L3-L4 innerverar knäet / lig. patella.
• L5 innerverar mediala ovansida av foten, ex. stortån.
• S1 innerverar laterala ovansida av foten.

Kranialnerver

Finns även på andra sidor, ex. fall 4 med KN 5, 7 & 9-12 eller om ni skrollar / Ctrl+F i Centrala nervsystemet.

Kranialnerv	Sensorisk	Motorisk	Parasympatisk	Löper ut genom
I	Lukt.			Lamina cribrosa
II	Ljus/syn.			Canalis opticus
III		Ögonmuskler Muskel som höjer övre ögonlocket.	Kontraherar pupill.	Fissura orbitalis superior
IV		Superiora obliquusmuskeln i ögat.		Fissura orbitalis superior
V	Ansiktet. Inne i munnen (inte smak). Lukt (kemisk).	Tuggmusklerna.		Fissura orbitalis superior (V1). Foramen rotundum (V2). Foramen ovale (V3).
VI		Laterala rectusmuskeln i ögat.		Fissura orbitalis superior
VII	Smak, främre 2/3 tunga via chorda tympani.	Stänga ögat. Stänga munnen/knipa läppar. Rynka pannan.	Saliv- & tårproducerande körtlar.	Canalis facialis (via porus acusticus internus)
VIII	Balans- & hörselintryck.			Porus acusticus internus.
IX	Smak, bakre 1/3 av tungan.	Svälja.	Salivproducerande körtlar.	Foramen jugulare
X	Smak, epiglottis.	Kräkreflex. Stämband.	Hjärtfrekvens mm.	Foramen jugulare
XI		m. trapezius m. sternocleidomastoideus		Foramen jugulare
XII		Tungans muskler.		Canalis hypoglossi

Trigeminusgrenarna

1. n. ophthalamicus
   • sensorik: övre ögonlock och uppåt, samt cornea.
2. n. maxillaris
   • sensorisk: nedre ögonlock till övre läpp. Övre insida mun (ink. alveoli).
3. n. mandibularis
   • sensorisk: nedre läpp och neråt. Nedre insida mun (ink. alveoli).

Tentafrågor

[tentamera subjects=”49″]

Anatomi

CNS I

Basala ganglier, anatomisk vs. funktionell indelning

• Anatomisk
  • nc. caudatus
  • nc. lentiformis
    • globus pallidus
    • putamen
• Funktionell
  • anatomiska strukturer
  • nc. subthalamicus
  • substantia nigra

Saknar BBB

• organum fornicale
• epifysen / glandula pinealis
• neurohypofysen
• area postrema
• eminenta mediana

Ventriklarna ha med??

1. Laterala ventriklarna
2. Foramen interventrikulare (Monroi)
3. 3:e ventrikeln
4. Aqueductus cerebri
5. 4:e ventrikeln
6. Canalis centralis

Suturorna

• Coronalis, mellan os frontale och ossa parietalia.
• Sagittalis, mellan parietalbenen.
• Lamboidea, mellan parietalbenen och os occipitale.
• Squamosa, mellan os temporale och parietalben.

Squamosa = ska mosa. Om man är i slagsmål vill man sikta på tinningen.

Ryggmärgslamina

• I-VI, dorsalhorn. Sensorik.
• VIII & IX, ventralhorn. Motorik.
  • Motoriska framhornsceller finns i lamina IX!

KN. IX har motoriska fibrer = lamina IX har motoriska celler.

Costae verae har två ledförbindelser till columna spinalis.

Membrana tympanica, skiljevägg mellan ytteröra (luftförande) och inneröra (mekaniska delen).

Ryggradskrökning

1. Lordos – i sagittalplanet
2. Kyfos – i sagittalplanet
3. Scolios – i frontalplanet

Underarmens dorsala / palmara muskler (djupa & ytliga)

Underbenets ventrala / dorsala / laterala muskler.