Fall 9: Synen

En kvinna får försämrat mörkerseende, ett synproblem som inte kan lindras med glasögon.

Centralt innehåll

  • Beskriva ögats anatomiska uppbyggnad och motorik
  • Redogöra för synbanornas funktionella anatomi från synnerv till synbark samt definiera de bortfall i synfältet som uppträder vid skador på olika delar av synbanorna
  • Översiktligt funktionell lokalisation inom de områden av cerebrala cortex som bearbetar olika aspekter av synintrycket
  • Redogöra för reflexer som verkar på ögat

Relevant material

Osmosis

Purves, D et al (eds): Neuroscience, Sinauer

  • Chapter 11: Vision: The Eye (s. 219-244)
  • Chapter 12: Cental Visual Pathways (s. 245-263)
  • Chapter 20: Eye Movements and Sensorimotor Integration (s. 421-436)

Youtube

🔑 Nyckelkoncept

Från ljus till n. opticus
      a) hur många stavar respektive tappar kopplar till hur många bipolära celler? (kopplingschema)
      b) vad har tappar respektive stavar för egenskaper?
      c) vad sker då en fotoreceptor träffas av ljus till och med att en signal fortplantas i n. opticus?
      d) vad är det som ger den huvudsakliga synskärpan?

a) Kopplingschema i retina

  1. Flera stavar kopplar till samma bipolär.
  2. En tapp kopplar till en bipolär.

Minnesregel: Det finns (oftast) flera stavelser (stavar) i ett ord (bipolära celler) och tuppar (tappar) är däggdjur – och då är monogami en god idé.


b) Egenskaper hos stavar respektive tappar

  1. Stavar ger oss den perifera syn samt förmågan att se ljus/mörker.
  2. Tappar gör så att vi kan se färg.
    1. Ansamlade i fovea, där de blåa tapparna ligger mest perifert.

Minnesregel: Tuppar (tappar) är färgglada och håller sig i hönshuset (fovea).


c) Aktivering av fotoreceptorer

Ljus hyperpolariserar fotoreceptorer.

  1. Stavar
    1. Rhodopsin som innehåller cis-retinal (A-vitamin-derivat).
      • A-vitaminbrist kan ge nattblindhet pga försämrade stavar.
    2. När cis-retinal träffas av ljus omvandlas det till trans-retinal.
    3. Trans-retinal aktiverar transducin (G-protein).
    4. Transducins aktiva alpha-enhet höjer aktiviteten hos PDE (fosfodiesteras).
    5. PDE omvandlar cGMP (en 2nd messenger) till GMP.
    6. Lägre halter cGMP minskar antalet öppna natriumkanaler.
    7. Lägre natriuminflöde = minskad depolarisation och till och med hyperpolarisation.
    8. Staven slutar frigöra glutamat.
  2. Tappar
    • Istället för rhodopsin använder sig tappar av photopsin som finns i tre olika varianter, en för varje färg (blå, röd & grön; I, II & III).

Fotoreceptorerna är kopplade till bipolära celler.

  • ON-center bipolära – aktiveras av ljus.
    • Glutamat inhiberar.
      • Enda synapsen i kroppen där glutamat är inhibitorisk (som vi ska kunna iaf).
    • Kopplar till ON-center ganglionceller.
  • OFF-center bipolära – hämmas av ljus.
    • Glutamat exciterar.
    • Kopplar till OFF-center ganglionceller.

Endast gangliecellerna utlöser en aktionspotential. Tills dess är det gradvisa depolariseringar.

Minnesregler: Om man (fotoreceptorer) tittar in i en lampa blir man pigg/hyper (hyperpolariserad). Stav på engelska är ’rod’ (rhodopsin).


d) Synskärpa

Samma sak som kontrast, ges av lateral inhibition från horisontalceller (GABAnerga) i bipolärlagret.

Från n. opticus till syncortex och vidare
      a) hur förlöper information från n. opticus till och med syncortex?
      b) vad finns det för 'strömmar' till andra lober från syncortex och vad har dessa för funktion?

a) N. opticus till V1

  1. N. opticus från retina.
  2. Delvis korsning i chiasma.
    • Nasala/mediala nervfibrer korsar över till kontralaterala sidan.
    • Temporala/laterala nervfibrer korsar inte över.
  3. Tractus opticus.
  4. Corpus geniculatum laterale / Laterala knäkroppen (del av thalamus).
  5. Primära syncortex / V1 vid sulcus calcarinus i occipitalloben.

Synfält registreras kontralateralt i hjärnan: vänster synfält registeras i höger V1 och tvärt om.


b) V1 till andra lober

Från occipitalloben går det ’strömmar’ till bla. temporalloben samt parietalloben. Här integreras synen för att producera funktioner såsom:

  • Temporallob (ventralström)
    • Kan benämna (substantiv) det man ser.
      • ”Vad är där borta?” -”Ett träd.”
  • Parietallob (dorsalström)
    • Processar information relaterade till ljus & form. 
    • Kan lokalisera synliga objekt i sin omgivning.
      • ”Var är trädet?” -”Där borta [pekar].”
Ögats anatomi med tillhörande funktioner
      a) vilka anatomiska strukturer bryter ljuset samt hur är uppdelningen?
      b) vad orsakas åldersynthet av?
      c) hur kan närsynthet respektive långsynthet förklaras utifrån ett anatomiskt perspektiv?
      d) vilka är ögats muskler samt vilka nerver innerveras de av?

a) Ljusbrytning

2/3 cornea / hornhinnan.
1/3 corpus vitreum / glaskroppen.


b) Åldersynthet / Presbyopi

Linsen i ögat förlorar med åldern sin elasticitet, därmed blir det svårare att fokusera linsen till nära ljuskällor. Sämre ackomodationsförmåga.


c) Närsynthet & Långsynthet

  1. Närsynthet
    • Ögat är för långt = fokus hamnar kort om retina.
  2. Långsynthet
    • Ögat är för kort = fokus hamnar långt om retina.

d) Ögats muskler

Nerv Muskler
KN III, ocolumotorius m. rectus
– superior
– medialis
– inferior
m. obliquus inferior

m. levator palpebrae

KN IV, trochlearis m. obliquus superior
KN VI, abducens m. rectus lateralis

Reflexer
      a) hur sker pupillreflexen?
      b) hur sker blinkreflexen?
      c) hur är ögonen innerverade när det gäller reflexer?

a) Pupillreflexen

  1. Hög ljusstimuli aktiverar en viss fotoreceptor som skickar sensorisk info via n. opticus.
    1. Överkorsar (chiasma)
    2. Tractus opticus
  2. Synapsar i pretectum istället för LGN.
  3. Synapsar bilateralt till Edingher Westfal nucelus.
  4. Efferent signal till  n. ocolumotorius (via ciliary ganglion) .
  5. Motorisk sfinktermuskel som kontraherar iris.
    1. Kontraktion = parasympatisk
    2. Dilatation = sympatisk

b) Blinkreflexen

  1. N. ophthalamicus skickar sensorisk info in.
    • gren av KN V, trigeminus
  2. Efferent signal från KN VII, facialis, ger blinkrespons.

c) Innervation av reflexbanor

Reflexbanornas efferenta respons är bilateralt innerverade. Sensorisk stimuli på ena ögat ger alltså pupillkonstriktion/blinkning av båda ögonen.

Tentafrågor


[tentamera subjects=”34″]


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *