Fall 8: Basala ganglier och cerebellum

a)  Anatomisk indelning

• • Nc. lentiformis (putamen & globus pallidus)
  • Nc. caudatus
• Funktionell indelning
  • Nc. subthalamicus
  • Substantia nigra
  • Anatomiska strukturer

b) Banorna terminerar i VL/VA delarna av Thalamus.

c)  Huntingtons

• • De MSN med D₂ – receptor förtvinar vilket påverkar den indirekta banan.

• Parkinsons
  • Dopaminproducerande celler i substantia nigra förtvinar. Symptom som ex. vilotremor.

Minnesregel: Huntingtons har 2 st T i sig = D₂. Parkinsons har bokstaven S i sig = Substantia nigra.

a)  Spinocerebellum

• • Mest mediala del
  • Är involverad i den kontinuerliga feed-back loopen för motorik.
    • Globolus & Emboliformis (interpostate)
    • Fastigii -> nc. vestibularis, kontrollerar framförallt posturala muskler (proximala).
• Cerebrocerebellum
  • Mest laterala del
  • Planering & initiering av viljestyrda rörelser.
    • Input från kontralateral cerebrum via pedunculus medius.
    • Output från nc. dentatus till kontralateral cortex (via thalamus) via pedunculus superior.
    • Processerad information från cerebrocerebellum utförs på ipsilaterala sidan: kontralateral info från kortex, sedan skickas signalen tillbaka till samma kontralaterala kortex via överkorsning i mesencephalon.
• Vestibulocerebellum
  • Utgörs av flocculus & nodulus
  • Balans & ögonrörelser
    • Nc. vestibularis
• Vermis har huvudsaklig kontroll över ögonrörelser (bland cerebellums olika delar).
• Bonusfunktion: Språk!

b) Inhibitorisk = GABA. Excitatorisk = Glutamat. Celllagrena utifrån till in är 1. Molekylär- 2. Purkinjecells- 3. Korncellslagret.

c) symptom på skador i lillhjärna kan vara ex. intentions- eller essentiell tremor, problem med balansen.

a)  Purkinjeceller är inhibitoriska och hämmar rörelse, om vi då vill att ex en sekvens av inövade rörelser / associationer ska fortgå behöver vi hämma purkinjecellerna som vanligtvis hämmar denna process.

• • Hämma purkinjeceller vid inlärning = LTD.

b) Associativ inlärning kan vara i form av Klassisk betingning

• • kan ge upphov till fobier samt användas för att behandla fobier.

c) Inlärning i cerebellum / LTD kräver att klättertrådar inducerar förändringar samtidigt som aktiva granuleceller också stimulerar purkinjecell vi parallelltrådar.

a) Facilitering

1. 1. Många successiva aktionspotentialer i det presynaptiska axonet -> ansamlas kalcium i den terminalen.
   2. Ansamling av kalcium leder till stor frisättning av presynaptiska vesiklar innehållande neurotransmittorer -> stark påverkan av postsynaptiska terminalen.

b) Antifacilitering

• • Desensitering av postsynaptiska receptorer
  • Presynaptiska terminalen har ont om neurotransmittorer att frisätta.

a) PICA försörjer posterior och lateral del av medulla oblongata samt posterior-inferior del av cerebellum.

• A. vertebralis samt a. spinalis anterior försörjer anteriora delen av medulla oblongata.
• AICA – cerebellum
• SCA – cerebellum

b) Alla dessa kärnor sitter posteriort i medulla oblongata.

• Nc. Ambiguus
  • Sitter i kranial del av medulla.
  • De delar av vagus som försörjer larynx samt glossopharyngeus som försörjer pharynx sitter gemensamt här.
• Stora Vaguskärnan
  • Sitter mer caudalt i medulla.
  • Skiljd från nc. ambiguus, har hand om större parasympatiska funktioner.
• Vestibulära kärnan
  • Sitter medialt om nc. ambiguus.
• Trigeminus spinala kärna
  • Sitter kranialt i medulla.
  • Vidareförmedlar smärta och temperatur från ansiktet.