Bli vän med din kursbok

Slipp huvudvärken, komma-igång-ångesten och ineffektiv läsning när du går igenom kurslitteratur genom att använda den beprövade metoden PQRST.

När du kommer till universitetet ligger ett större fokus på kurslitteratur än tidigare. Många utbildningar utgår nästan helt från kursböcker medan föreläsningar och annat material fungerar endast som komplement.

Eftersom universitetet funnits länge finns det givetvis människor före oss som funderat över vilket som är det mest effektiva sättet att ploga igenom facklitteratur. En av de mest använda metoderna är PQRST-metoden.

Syftet med denna metoden är att ha en tydlig mall att utgå ifrån. Den största fördelen enligt mig med en redan etablerad mall är att du inte behöver göra upp en ny plan varje gång du stöter på ett nytt kunskapsområde – vilket gör det lättare att komma igång.

Innan vi kollar på PQRST-metoden vill jag varna för att den är mest effektiv för fakta- eller reflektionstunga kursböcker och förmodligen inte lika effektiv för ex. matteböcker. Jag använder den personligen till läkarstudier, men har även läst att den kan vara effektiv i ex. litteraturkurser och marknadsföringskurser.

Nu till metoden:
Preview, Question, Read, Summary, Test

P – Preview

Du skummar igenom kommande tidens studier (ex. en vecka framåt) och tittar på rubriker, underrubriker, bilder, grafer, fetstilta ord, kanske läser första meningen på varje stycke och markerar svåra ord.

Genom detta primear du din hjärna på flera sätt:

  • ny bilder, rubriker mm. kommer att kännas lättare att greppa ifall du redan sett dem.
  • du bygger upp en mental struktur över området och får en uppfattning om vad som ingår var någonstans.
    • detta ger en bättre helhetsbild.
      • ex. ifall du börjar djup-läsa från första till sista sidan kan du ha glömt första halvan av kapitlet när du äntligen läst färdigt.

Det som jag nästan tycker är bäst med att skumma kapitlet är det ger dig en utgångspunkt. Det svåra är ofta att börja plugga, speciellt när du börjar med ett nytt område, med en första uppgift som är mindre tung krävs det mindre viljestyrka.

”Ett arbete påbörjat är hälften avklarat.”

Farmor, fd. fierce svenskalärare

Under tiden jag skummar brukar jag skriva upp rubriker och underrubriker i det dokument jag ska anteckna i (numera notion). Detta minskar friktionen ytterligare nästkommande studiedag då jag kan välja en överrubrik och börja fylla i luckorna.

Q – Question

Primea hjärnan redan innan du läser texten för att minnas mer efteråt och förstå materialet bättre.

Dessa frågor tenderar att vara bättre desto mer övergripande de är. Om du vill göra frågor på väldigt specifik information är det förmodligen bättre att förmulera dessa ifall du gör flashcards under steg S eller T.

R – Read

Läs igenom det du ska lära dig och anteckna saker du finner relevanta att kunna.

S – State, Summary

Formulera dina anteckningar till att vara mer sammanhängande och koncisa.

T – Test

Pröva dina kunskaper genom att gå över frågorna du formulerade tidigare.

  • Att testa dina kunskaper genom frågor kallas för active recall och är ett fundament inom effektivt lärande.

Alla dessa stegen hjälper dig att minnas mer efteråt och ha en mer sammanhängande förståelse.

Systemet är ämnat att följas kronologiskt, men när du blir mer bekväm med grundstrukturen kan du börja experimentera med vad som fungerar bäst för dig i relation till ditt studieupplägg.

Nu när du förhoppningsvis fått en god förståelse för materialet kan det vara bra att tänka ut en metod för att repetera det du lärt dig med rimliga intervall. Repetition med forskningsgrundade intervalllängder kallas för spaced repetition och detta, tillsammans med active recall, anses vara bland de viktigaste teoretiska byggstenarna för effektivt lärande.

Därmed kan det vara god vana att se över hur mänskligt minne fungerar och när du bäst repeterar för att föra över kunskapen till långtidsminnet.

Avslutningsvis vill jag önska dig lycka till men också påminna om att PQRST är som mest effektiv för att skapa förståelse och en bank av material för dig att senare repetera utefter – så glöm inte att repetera regelbundet.

Herman


För att repetera effektivt använder jag personligen mig av en app som heter Anki. I Anki gör du flashcards som automatiskt återkommer när du håller på att glömma av informationen – likt magi. Appen är helt gratis och open source (och sponsrar inte detta inlägget på något sätt). Dessa flashcards skulle jag göra som ett kombinerat steg S (gör korten) och T (repetera dem), där T är en kontinuerlig vana.

En liknande metod till PQRST är SQ3R, som så vitt jag vet är utbredd i USA. Tyvärr hittade jag inga studier som backade SQ3R lika bra som PQRST och valde därför att inte diskutera den här. Marty Lobdell nämner dock SQ3R i sin föreläsning (han är professor i psykologi och har studerat studieteknik som område på universitetet) som en bra metod. Ifall du hittar någon bra studie om SQ3R eller pröver den själv får du jättegärna höra av dig!

Vidare läsning:


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *