Luftvägsinfektioner

Länkar till anteckningar i Notion: Bakteriella, Virala

Baseras på föreläsningarna Lunginfektioner, viroser (S. Schwartz) och Luftvägsinfektioner bakteriella (K. Riesbeck).

Vanligaste virus

  1. Rhino (RNA)
  2. Corona (RNA)
  3. Adeno (DNA)

Pneumokock-pneumoni → snabbt insjuknande, livsfarligt

1. Bakteriella pneumonier


Atypiska bakteriella pneumonier

Långdragna, tysta ”trojanska hästar”

*intracellulära

  1. Mykoplasma pneumoniae
  2. Chlamydophila pneumoniae eller psittaci*
  3. Legionella pneumophilia*
  4. Bordetella pertussis (kikhosta)
  5. Mykobakterier (TB)

Mykoplasma

  • Extracellulär
  • Saknar cellvägg!
    • Inget PBP = inga antibiotika som går på cellvägg (ex. penicillin) fungerar
  • Adhesinet P1 – binder cilier i luftväg

Diagnostik

  • Vanligaste anledningen till luftvägsinfektion mellan 20-30 års ålder
  • Röntgen: ”något diffusa infiltrat i båda loberna”

Behandling

  1. Erytromycin

Legionella pneumophila

Värm bostadsvatten till minst 65C !! (då dör legionella)

  • Utomlandsresa vanligast

Kikhosta (Bordetella pertussis)

Vaccineras i Sv

Gramnegativ stav


  1. Spädbarn kan dö
  2. Äldre också riskgrupp
  3. Hostar flera månader (ca. 3 mån)

Virulensfaktorer (dessa 3 används i vaccinet)

  1. PT (pertussistoxin, ett A-B exotoxin)
  2. FHA (filamentös hemagglutinin)
  3. pertakin

  • Smittar endast människor (inte djur)
  • PT binder cilierade luftvägsceller

2. Typiska pneumonier


  1. Pneumokocker
  2. Haemophilus influenzae
  3. Moraxella catarrhalis

Pneumokocker (S. pneumoniae)

Betydande virulensfaktorer

  • kapsel
  • pneumolysin – släpps ut i stora mängder → snabbt akut

Symtom

  • Akut – frossa, hög feber och hosta

Diagnos

  1. Biomarkörer indikationer
    • låg syrgasmättnad
    • höga vita (LPK)
    • CRP högt
  2. Lungröntgen – lobulär pneumoni (endast infiltrat i en lunglob, ensidig)
  3. Odling nasofarynx
  4. Sepsis → blododling
  5. Urin (Binax test) – pneumokockantigen
  6. Likvor (meningit)

Behandling

  1. Kåvepenin (PcV)
    1. Allergi mot PcV → Erytromycin, klindamycin

Haemophilus influenzae

Kapslade (typer a-f) vs.

  • Typ B drabbar ffa. barn och kan även ge sepsis och meningit
  • Vaccin mot typ B (Hib) !

Ej kapslade (icke typbara)

  • Vaccin saknas

Behandling

  • Amoxicillin (ampicillin)
    • Resitens mot denna ökar

Virulensfaktor

  • IgA-proteas – hindrar IgA i slemhinnor

Hib & Hif är båda kaplsade och invasiva

Moraxella catarrhalis

  • okapslad, lågvirulent
  1. → långdragen torrhosta, otit.
  2. sinuit,
  3. laryngit
  4. bronkit/lunginflammation

  1. Rökning riskfaktor

Virulensfaktor

  • Yttermembransvesiklar (OMV) – knoppar av yttermembran innehållande virulensfaktorer
    • inaktiverar komplementsystemet
      • H. influenzae bekämpas av komplementsystemet

Moraxella och H. influenzae samarbetar och ger dubbelinfektion


KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom)

  • Associeras med bakt. infektion med Moraxella och H. influenzae

1. Virala pneumonier


Tar sig in i kropp via

  1. Luftvägar → Slemhinnor
    1. fimbrier (virulensfaktor) krävs för att infiltrera slemhinnor
  2. luftvägar är vanligaste inkörsporten för virus

Spridning

  1. Kontakt (hosta, nysningar) → Aerosol (droplets)

RNA-virus

  1. Rhinovirus (picornafamilj)
  2. Coronavirus
  3. RSV
  4. Influensa
    1. Genetisk reassortment (omsortering) av fragmenterat genom

2. ÖLI


De virus som tas upp här är ssRNA(-), deras genom fungerar direkt som mRNA för transkription

Rhino

  1. inget hölje
  2. → 50-80% av alla förkylningar
  3. snuva, nästäppa, nyser, halsont
    • låg-ingen feber
  4. snuva = smittar
  5. 1-3 dagar inkubationstid
  6. 3-5 dagar sjuk

Immunitet

  • IgA-antikroppars skydd varar 18 månader
  • 100 subtyper

Corona

  • höljebärande
  • 10-15% av förkylningar, 1 ny stam per utbrott

Allvarliga utbrott

  1. SARS (atypisk lunginfektion)
  2. MERS (Middle East Respiratory Syndrome, atypisk lunginfektion)
  3. Covid-19

3. NLI


De virus som tas upp här är ssRNA(-), deras genom behöver transkriberas till kompletterande sträng före transkription

Paramyxovirus

RSV

typ av paramyxovirus – orsakar kraftiga luftvägsinfektioner hos barn, bl.a. RSV

  • respiratoriskt syncytiecirus (RSV)
  • vanligaste luftvägsvirus som orsakar mortem hos småbarn och spädbarn
    • vanligaste agens till NLI hos barn i förskoleålder (ca. 60% av alla)
  • väldigt infektiöst, drabbar småbarn när maternella ak försvinner (ca. 6mån)
    • nästan alla barn <2 år infekterade

Patogenes

  1. Infekterar lungepitel, ofta djupt i lungan
  2. Avdödande av epitelceller → igentäppta bronkioler mm.
    1. pga. spädbarns bronkioler så liten diameter ⇒ allvarligare sjukdom

Symtom

  • mildare hos vuxna
    • allvarlighetsgrad: förkylning-pneumoni
  • små barn
    1. 25-40% RSV-infek. ⇒ bronkiolit, pneumoni
    2. ex. anamnes: hosta, rinit, andningssvårigheter & låggradig feber
      • lungauskultation: väsande ljud (ronki) + knastrande ljud (rassel)

Vaccin finns inte

”Vaccinutvecklingen är ett totalt misslyckande.”

Parainfluensa

  • drabbar barn
  • ffa. ÖLI men även NLI
  • Näst vanligaste orsaken till allvarliga NLI hos småbarn

⇒ krupp

  1. Stridor (auskultation)
  2. Heshet & skällande hosta
  3. Barnet får ångest och gråter pga. andnöd

Typfall: Barn vaknar mitt i natten med andnöd, får ångest, gråter ⇒ föräldrar blir oroliga. Lösning: ta upp barnet i famnen, därmed ändrar du kroppsposition och då går krupp över, sjukhusvård behövs inte.

Orthomyxovirus (RNA)

Influensa

Symtom

  1. Plötslig hög feber*
  2. huvudvärk
  3. muskelvärk
  4. halsont
  5. hosta

Typer

  • A: zoonost – infek. både djur & människor
  • B: endast människor
  • C: endast människor

A & B ⇒ säsongsinfluensa

Diagnostik

  • nasofarynxsekret → påvisa RNA

Immunitet

  • Ak mot Hemagluttinin (HA) & Neuraminidas (NA)
  1. Antigen drift – kallas det när flera punktmutationer ger en fenotypisk förändring som är stor nog att ändra immunförsvarets igenkänning av viruset. Detta ger upphov till ex. endemier såsom säsongsinfluensa.
    • slarvigt RNA-polymeras ⇒ flera punktmutationer → delvis ändrad struktur
  • Antigen shift – en stor genomisk förändring sker vilket gör viruset helt oigenkännligt för immunförsvaret. Ex. två influensavirus byter gensegment. Kan orsaka pandemier.
  • 8 RNA-segment som genetiskt omfördelas (extenta)

Adenovirus

→ ffa. förkylning

  • många olika serotyper
  • DNA-virus

Hölje vs. icke-höljebärande virus

  • Hölje – överlever kort tid utanför kroppen, 1 dygn. Enklare att inaktivera via ex. desinfektion
  • Icke hölje – kan överleva på ytor utanför kropp i månader

Ex. HPV som ger vårtor kan ligga kvar på vikterna på gymmet i flera månader, du kommer dit å lyfter lite så pressas viruset in i huden medan ex. HIV-smittad som nyser – dessa virus kan max överleva 1 dygn innan de torkar ihop


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *