Länk till anteckningar i Notion: Bakteriella och Virala

Baseras på föreläsningarna Mag-tarminfektioner (S. Karlsson Söbirk) och Virala gastroenteriter (S. Schwartz), inför termin 5 på läkarprogrammet i Lund HT20.

---

Bakteriell:

1. Diarré allmänt

---

1. Akut gastroenterit
2. Persistent gastroenterit
3. Kronisk diarré
4. Olika karaktär (ex. dysenteri)

1. H. pylori
2. Listeria
3. Typhoidfeber
4. Brucellos (undulatfeber)

Krav för klassas diarré

1. 2 dagar, vattnig lös, mängd

---

Vanligaste patogenerna till diarré (diagram)

---

1. Skadade enterocyter
2. Ökad sekretion

---

Farligaste med diarré är att du tappar mycket vätska – upp till 1L i timman 🚿

---

Behandling

1. Oral rehydrering
   1. Sallösning (ORS) – vatten, salt & socker
   2. Lite, ofta
2. IV rehydrering

2. Akut matförgiftning

---

1. Orsakas av mat innehållande toxiner (enterotoxiner)
   1. Bakterier har vuxit i maten efter tillagningstillfälle, de dör men toxin ligger kvar
2. Inkubationstid median 2h
3. Varar 8-24h

---

Typer av bakterier → matförgiftning

S. aureus

1. Superantigen
2. Neutrofilinfiltration
3. Kräkningar, vattnig diarré & buksmärtor inom 4h

Bacillus cereus

• Gram+, finns i miljö

1. → enterotoxinet Cerulid (värmestabilt)
   1. sporer → bakterie → toxin
   2. associerat med risrätter

Clostridium perfringens

• anaerob sporbildande gram+ stav
• orsakar bla. ’gasbrand’ i sår

1. ’Storköksmat’ – grytor, soppor, kokt lax
2. sporer → toxin & bakt.
3. toxin patogenes: förstör ileums cellhinna (ökat intracellulärt Ca2+ & cellpermeabilitet) → celldöd

• 1-2 dygns duration

Clostridium botulinum

Neurotoxin A-G

• Konserverade matvaror, ink. korv, lax

1. Toxiner: hemagglutinin (HA) & neurotoxin (NT)
2. Hindrar Acetylkolinfrisättning → förlamning

---

Spädbarnsbotulism

1. C. bot. i tarm
2. → toxiner på plats

3. Gastroenterit

---

Plats för infektion → karakteristisk diarré

Jejunum → rikliga vattniga (här absorberas mest vatten)

1. Vibrio cholerae
2. ETEC
3. rotavirus

Ileum → ’ärtsoppeliknande’

1. Salmonella
2. Campylobacter
3. Yersinia
4. EPEC

Colon → slemmiga, blodiga

1. Shigella
2. Campylobacter
3. EIEC
4. E. histolytica

---

Virulensfaktorer

• Smittdos avgörs av pH-tolerans (högre tolerans → fler överlever genom magsäck?)
• Adhesiner → tarmepitel
• Toxiner
• Normalflora-resistens
• Inctracellulära, fakultatitvt
• Spridning

Patogener gastroenterit

Vibrio cholerae (<4% i Sv)

• Vattenlev. gramneg. stav
• Saltvatten, inuti skaldjur bla.

1. Sprids med förorenat vatten!
2. Krävs hög dos för sjuka
3. Voluminösa vattniga diarréer (jejunum)

• Mortalitet 1-60%

---

Patogenes

• Adhesiner → tarmepitel i jej.
• Koleratoxin
  • alfa-subenhet + 5 beta-sub.
  • ökade nivåer intracellulärt cAMP → hypersekretion av klorid & vatten → minskat Na+ upptag
    • samma mekanism som hos pertussistoxin (Bordetella pertussis) som ger kikhosta
• HA → förstör mucusbarriär
• Neuraminidas

Salmonella (7%)

• gramneg. enterobakt.
• sprids via mat & vatten (fekal-oral smittväg)
  • ägg, mjölkprod.

---

Symtom

1. kräkning, diarré utan blod (ileum), feber, buksmärtor/tenesmer, huvudvärk

• kan ge efterföljande reaktiv artrit
  1. Infek. med ex. salmonella
  2. 4 veckor senare kommer pat. tillbaks med svullen och molande värk i en till flera leder

---

Patogenes

1. M-celler i Peyer’s patches (ileum)
2. Typ 3-sekretionssystem
   1. SPI-1 in i M-celler → salmonella tar sig igenom tarmslemhinna till djupare lager
   2. SPI-2 → systemisk infek.
3. Överlevnad i fagosomer
4. LPS → infektion → prostaglandiner mm. → ökad tarmsekretion → diarré

---

S. typhi & paratyphi

1. infek. makrofager → systemisk
2. 14 dagar inkubation → allvarligt med feber mm.

• asymtotiskt (kroniskt) bärarskap förekommer

Shigella (4%)

• gramneg. enterobacteriales (genetisk tillhörig E. coli)
• S. dysenteriae, sonnei mfl.
• Låg smittdos, alltså väldigt väldigt låg (10-100 bak.)

1. Drabbar ffa. barn via personsmitta
2. M-celler i kolon
3. Vattnig diarré → slemmig & blodig, buksmärtor & trängningar

---

Patogenes

1. Adhesin M-celler i Peyer’s patches
2. Typ 3-sekretionssystem → virulensf. i epitel & makrofager → fagosom lyseras → intracellulär förökning
3. Lysering av dubbelmembran → kan enklare kolonisera andra celler (via kapsel)
4. Shigellatoxin (STX)
   1. en alfa-subenhet & 5 beta-sub. (likt koleratox.)
   2. Alfa-sub. hämmar proteinsyntes
   3. Skadar tarmepitel
      1. Njurpåverkan – skadar glomeruliepitel
      2. STX ⇒ förstärker LPS-effekt
   4. Finns hos EHEC → HUS (njursvikt) hos barn

E. coli

ETEC (8%)

1. Producerar LT-1 = Koleratoxin-analog
2. → turistdiarré (mild kolera)

---

EPEC

• Diarré hos barn i u-länder

---

EIEC

• lik shigella

---

EHEC

1. Malet kött & opastöriserad mjölk, bondgård med djur
2. Blödande kolit med buksmärtor Ingen feber
3. Shigatoxin (verotoxin)
4. 10% av barn får HUS (njursvikt)

Yersinia

• gramneg. bakt. hos djur
• Y. enterocolitica & pseudotuberculosis → enterit

1. kontaminerat kött
2. akut vattnig eller kronisk diarré
3. kan få: reaktiv artrit, falsk appendicit (barn)

Campylobacter (13%)

• vanligaste enskilda genes i Sv till diarré-gastroenterit
• gramneg. korkskruvade stavar, bipolära flageller
• C. jejuni, C. coli

1. normalflora fåglar & kyckling – sprid via kött, mjölk, vatten
2. 3-5 dagar inkub.
3. adhesiner & toxiner → vattentunn, ibland blodig diarré
4. kan ge: sepsis, reaktiv artrit

• Ass. Guillain-Barrés syndrom

Antibiotikaorsakad diarré

• 10% av alla får diarré
• ofta C. difficile som tar över mer vid AB

C. difficile

• grampos. anearoba stavar, sporbildande

1. prod. enterotoxiner → hypersekretion av vätska + hemorragisk nekros?!

---

Viral:

1. Virus 50-70% av alla gastroenteriter
   1. Rota
   2. Calici (Noro)
2. Bakt. 15-20%
3. Parasiter 10-15%
   1. Amoebiasis (E. histolytica?)
   2. Giardia

1. Virala gastroenteriter

---

Allmänt

RNA-virus

1. Reo (Rota)
2. Calici (Noro)
3. Astro
4. Picorna
5. Adenovirus

DNA-virus

Adenov. 40 & 41

---

Vattniga diarréer

2. Rotavirus

---

Typ A → människor

---

1. Vanligaste orsaken till viral gastroenterit hos barn
   1. 6-24 mån
2. 75% har ak vid 2 års ålder

I Sv överlever i princip alla barn medan i u-länder dör 440 000 per år

---

Symtom

1. Fekal-oral vägen
   1. låg smittdos – 10 vironer räcker
2. Asymtomatisk bärare flera veckor innan, och efter
3. Diarré (vattnig) 3-8 dagar

Bra immunitet!!

Struktur

1. dsRNA
2. Dubbel kapsid (ikasohedraler) i 3 lager
   1. inget hölje

Infektion

1. Tarmepitel längst ut på villi
2. Enterotoxin NSP4 inhiberar Na-glukos co-transportör ⇒ hindrar vattenupptag från tarm + ökat intracellulärt Ca2+ ⇒ diarré

Vaccination

1. From. 2019 ges vaccin till alla spädbarn i Sv
2. Droppar i munnen, dos1: 6v, dos2: 3mån

3. Calicivirus → vinterkräksjukan

---

Calici → norovirus (subtyp av calici), finns även Sapovirus (annan subtyp)

Norovirus

Vanligaste anledningen till magsjuka hos vuxan

---

Struktur

1. inget hölje
2. ikasohedral kapsid

• Jättestabil – upphettning 60C, pH=3, klor i dricksvatten, detergents vid städning

Symtom

1. Fekal-oral smitta (livsmedel, vatten) eller kontaktsmitta → explosionsartade utbrott med gemensam källa
   1. flera 100 människor kan drabbas från samma källa, nästan likt matförgiftning
2. inkubationstid 12-48h
3. Plötslig kräkning, vattniga diarréer & magkramp, illamående
   1. låg feber, huvudvärk, myalgi (viktig pga. kan hjälpa till att urskilja från ex. Campylobacter och Salmonella)

---

• Lokal infektioner intestinalt → Malabsorption

Mest smittsamt under symtomatisk fas och 3 dagar därefter, MYCKET SMITTSAMT: 10-100 partiklar

Immunitet

Dålig immunitet efter exponering – endast kortvarig immunitet mot det specifika caliciviruset du hade (och det finns många varianter)

• 20% av pop. i Europa är genetiskt immuna

---

• Epochal evolution → nya norovirusvarianter varje säsong

Sapovirus

1. infek. ffa. barn
2. mindre explosivt
3. mer långvarig
4. livsmedel (ex. ostron)

4. Andra virus → gastroenterit

---

Astro

1. Drabbar både barn & vuxna
2. Hos barn 3e vanligaste virala gastroenterit (efter 1. rota 2. calici)
3. 70% av barn har ak vid 5-års ålder
4. Vinterhalvåret

Adeno

DNA-virus (de andra häri är RNA)

---

1. Serotyp 40 & 41
2. Ffa. barn
3. Ej säsongsberoende
   1. ifall sommaren ⇒ tänk adeno?