Fall 10: Hörsel och balans

a) Membrana tympanica

Aka. trumhinnan. Skiljevägg mellan ytter- och mellanörat. Kopplar till malleus / hammaren.

b) Tuba auditativa

Kanal som sammankopplar mellanörat (cavum tympani) och pharynx.

c) Hörselbenen

Lateralt/ytterörat ifrån till medialt/mot innerörat:

Malleus – Incus – Stapes.
Hammaren – Städet – Stigbygeln.

a) Endocochleära potentialen

• Endolymfan har en relativ laddning på +80mV gentemot perilymfan.
• Skillnaden uppstår som konsekvens av ett relativt överskott av framförallt kalium i endolymfan.
  • Genereras av ex. stria vascularis i scala media.

b) Hårcellers polaritet

• Apikalsida
  • Cilier, i kontakt med endolymfa.
• Basolateralsida
  • Kaliumjonkanaler som öppnas av kalcium, i kontakt med perilymfa.

Denna polaritet, med ena sidan i kontakt med endolymfa och den andra med perilymfa, gör att kalium drivs in i hårceller pga den elektriska gradienten mellan lymforna.

a) Tonotopisk organisation

Olika toner, som fortplantas i perilymfan och sedan endolymfan, registreras på olika platser i hörselorganet. Detta är på grund av att basilarmembranet har olika styvhet utigenom cochlea och är därmed mer eller mindre benäget att släppa igenom tryckvågen som sedan registreras av hårceller.

• Bas av cochlea / Proximalt
  • Registrerar högfrekventa (ljusa) toner.
    • Här är basilarmembranet smalare.
    • Degenerering av inre hårceller proximalt i cochlea ger ålderhörselnedsättning / presbyacusis; svårighet att höra ljusa toner.
• Apex av cochlea / Distalt
  • Registrerar lågfrekventa (mörka) toner.

Minnesregel: Bastoner registreras inte vid basen.

b) Inre & Yttre hårceller i cochlea

• Inre
  • Registrerar ljud via böjning av stereocilia mot membrana tectoria, utsöndrar glutamat.
• Yttre
  • Modulerar, genom att ex. förändra basilarmembranets mekaniska egenskaper.

c) Ljudvolym

Genom att involvera fler eller färre hårceller kan cochlea registrera olika ljudvolymer. Ökad ljudvolym innebär alltså en rekrytering av hårceller.

d) Hörselbanan

Efter nc. cochlearis fortlöper hörselbanan bilateralt. Nedanför redogörs den kontralaterala banan:

1. N. vestibulocochlearis (hörseldelen)
2. Ipsilateral nc. cochlearis (gränslandet mellan medulla & pons).
3. Nervbanan delas till bilaterala projektioner på både ipsilaterala och kontralaterala superiora oliven
4. Till inferiora colliculus
5. Till talamus mediala knäkropp
6. Sedan till primära hörselkortex, A1.
   • Kontralateralt: sin. öra tolkas framförallt i dx. hörselkortex.
   • A1 = gyrus temporalis superior, Broddmans 41.

a) Båggångarna

3 st båggångar som känner av vinkelacceleration / huvudvridning i olika plan.

• I ändarna av varje båggång finns ampulla som innehåller:
  • Crista (benås)
  • Cupula (ovanpå crista)
    • Hårceller (inuti cupula)

Cupula, samt hårcellerna i cupula, böjs då endolymfan har en relativ hastighet gentemot kraniet.

b) Otolitorganen

• Utriculus
  • Horistontell acceleration
• Sacculus
  • Vertikal acceleration

Macula innehåller hårceller som känner av kristallers rörelse, som påverkas av riktningen av tyngdkraften. Otolitorganen är huvudaktörer vid rymdåksjuka.

Minnesregel: Macula är typ som ett litet rum, en stuga, en hut – Hutriculus (utriculus = horisontell acc.).

c) Aktivering av hårceller i balansorganet

• Aktivering / Depolarisering
  1. Stereocilia böjs mot kinocilia.
  2. Kalium & kalcium strömmar in.
  3. Hårcellen utsöndrar glutamat.

Minnesregel: Hårceller i balansorganet läser Svenska Dagbladet (stereocilia mot kinocilia ger depolarisation).

d) VOR

Vestibulo-okulära reflexen, mekanism som gör att ögonen kan i takt röra sig åt motsatt håll som huvudet – och därmed behålla blicken på ett objekt.

Signalväg:

1. Balansorganet
2. Vestibulariskärnor
   1. Moduleras även via purkinjeceller i flocculus (vestibulocerebellum)
3. Ögonmuskelkärnorna
4. Ögonmusklerna

I kontrast till VOR finns sackad, som innebär att man byter fokus för att rikta bästa upplösningen mot intressant detaljer.

Finns även VCR (vestibulo-cervikala) & VSR (vestibulo-spinala).

a) Hemisfärerna

1. Vänster (oftast dominant) – viktigast vid språkliga funktioner
   1. Produktion av språk
   2. Tolkning av innehåll
   3. Grammatik
2. Höger
   1. Prosodi
   2. Emotionella aspekten

b) Lobernas roller i språkhantering

Framförallt i vänster hemisfär:

Frontallob

• Funktion: Syntetisera språk.
  • Brocas area
    • Afasi (motorisk) ger hackigt tal med endast nyckelord.
    • Upprepning av ett enda ord: Tono tono tono…

Temporallob

• Funktion: Analysera ljud och omvandla till ex. ord & meningar. Lära och spara ord på föremål/benämningar, substantiv.
  • Wernickes area
    • Afasi ger oförmåga att förstå andras tal och styra innehållet av det egna talet.
  • Skada kan även ge anomi: oförmåga att namnge saker i omgivningen.

Parietallob

•  Funktion: Processa tal och meningar.

c) Fasciculus arcuatus

Oförmåga att upprepa ord = skada i fasciculus arcuatus, associationsfibrer som sammankopplar Wernicke’s & Broca’s.

d) Heshet & Dysartri

• Heshet kan orsakar av ex. nedsatt funktion hos n. recurrens, som kommer från KN X, vagusnerven.
• Dysartri innebär att personen har svårt att artikulera ord, orsakas av nedsatt funktion hos de muskler som används vid tal.
  • Ex. tungan, KN XII, hypoglossusnerven.