Hur börjar man forska som läkarstudent?
Det nämns ofta under läkarprogrammet att det är bra att forska som läkare. Jag ville veta mer om forskning när jag började plugga, men tyckte det var svårt att veta vilka vägar man kan gå för att forska och vad forskning egentligen är i praktiken. I detta inlägg finns därför info och några tips som är relevanta för läkarstudenter som vill komma in i forskningen.
Vanligaste sätten att börja med forskning
Om man vill testa forska tidigt under programmet (och även senare) är sommarforskningskurserna med stipendium ett känt och etablerat koncept på Medicinska fakulteten. Får man stipendium kan man alltså testa på att forska i en labbgrupp/forskargrupp under sommaren och få motsvarigheten till CSN under sommaren. Man tar själv kontakt med handledare, exempelvis genom att mejla en go forskare man träffat under programmet. För grundkurserna är deadline för att söka om stipendium i slutet av januari varje år. Det finns även en förberedande forskarskola att söka efter man gått minst en sommarforskningskurs, som tar upp många användbara tips relaterat till forskning via några seminarium och workshops under vårterminen. Mer finns att läsa på hemsidan för sommarstipendium och forskarskola på denna länk.
På läkarprogrammet i Lund skriver man uppsats på T5 och T10. En del klickar bra med sin handledare och forskargruppen under T5 och fortsätter att bygga vidare på T5-projeketet under sommaren/hösten/våren – antingen med hjälp av ekonomiskt stöd från sommarforskningsstipendium nämnt ovan, eller som intermittent anställning. Efter T10-arbetet försätter visa läkarstudenter, likt T5-projektet under sommaren/hösten/våren och gör sedan en doktorsexamen (PhD). För- och nackdelar med att göra en PhD kommer kanske i ett senare blogginlägg, vem vet?
Tips och annat bra att veta om forskning
Ett tips jag hörde tidigt var att man ska välja forskargrupp före vilket ämne man är intresserad av. Motiveringen är att det inte spelar någon roll långsiktigt hur kul ditt ämne är om ditt gäng av kolleger inte är trevliga eller inkluderande. Ämnet kan man alltid lära sig tycka om. Det optimala är givetvis att man gillar både ämnet och forskargruppen och man ska heller inte välja ett ämna man absolut inte tycker om, så ett tips är att höra med exempelvis doktorander eller andra i forskargruppen hur de tycker det funkar i gruppen, om man funderar på att stanna länge i en forskargrupp. Alla håller givetvis inte med om detta resonemanget, men det är tipset jag ofta fått höra.
Forskning inom medicin brukar delas in i preklinisk och klinisk forskning. Inom preklinisk forskning jobbar man med exempelvis celler, cellkulturer, och möss. Klinisk forskning jobbar man med människor eller patienter på olika sätt, genom exempelvis frågeformulär, utifrån journaler, blodprover, jämföra olika behandlingar med mera. Har man en preferens hur man gillar att jobba är det bra att veta att denna indelning finns.
Det finns olika kulturer inom vissa specieliter, alltså hur mycket man förväntas forska, samt även olika kulturer mellan olika fakulteter och professioner. En fördel med forskargrupper med läkare är att det inte behöver bli lika stressigt att prestera inom karriären, eftersom man alltid har kliniken som läkare att gå tillbaka till. Man kan exempelvis forska på 40% av jobbtiden och vara kliniker 60%. Det behöver med andra ord inte bli samma press att prestera på kort tid när man jobbar som läkare. Det betyder inte att det alltid är så och vissa kliniska forskargrupper har mer press än andra.
En kul del om man forskar är att man får åka på konferenser och träffa andra forskare som är intresserande av samma forskningsområde. Man får nya kontakter, det är socialt och man kan byta idéer med folk välden över. Samma möjlighet får man inte om man jobbar som klinisk verksam läkare på heltid, vilket också är bra att känna till.
Forskning är sett som olika viktigt beroende på vart man är och jobbar. Rimligt nog är forskning viktigt på Universitetssjukhus, som då i Lund och Malmö, jämfört med sjukhus på mindre orter. Vissa mellanstora sjukhus har mer eller mindre forskning. Tänker man just på meriten är det alltså bra att veta att forskning är olika viktigt beroende på sjukhus och vart man vill jobba senare.
Om man vet redan från början hur man ser på forskning är det bra att vara tydlig i kommunikationen med handledaren tidigt. Det händer att det uppstår stor skillnad i hur man ser på studentens roll i forskargruppen. Det är därför bra att vara tydlig med om man vill satsa på att doktorera senare, vara med som medförfattare på forskningsartiklar, enbart testa på forskning eller att man mer är nöjd om man får godkänt på uppsatsen eller kursen.
Många som forskar är ambitiösa personer och ibland kan det vara svårt att sätta gränser eller veta hur mycket som förväntas av en som student. Hälsan är alltid prio ett och det är väldigt svårt att forska långsiktigt om man inte mår bra. Prata med handledaren, kursledningen eller annan om det inte känns bra. Man ska inte känna någon press att man måste forska här och nu lixom, utan det är aldrig försent att börja eller testa forska.
Sammanfattat finns det olika sätt att komma in i forskningsvärlden och det finns olika varianter i hur man kan se och kombinera läkaryrket med forskning. Hör gärna av dig vid frågor eller om något ska förtydligas genom att kommentera nedan eller skriva till mig på Messenger @maxwictor.
Ha det så gött och lycka till!
//Max Wictor
