Baseras på föreläsning av Anders Håkansson inför termin 5 på läkarprogrammet i Lund 2/10-20.

---

1. Allmänt

• Bakteriemi – bakterier i blodet
• Sepsis – överdrivet immunsvar i blodet som är skadligt för kroppen
  • reagerar på främmande objekt i blodet
  • Bakteriemi → SepsisPå sjukhus finns numera sepsis-larm (likt hjärtstopp-larm).
• Kapsel (baktriens) – hjälper för att undvika fagocytos, olika bakterier har olika kapslar
• Biofilm – bakterier bilder detta i sin omgivning → ökar bakterietillväxten

Aeroba grampositiva bakterier

1. Rods
2. Cocci
   1. Chains (katalas+)
      1. Staf
         1. Koagulas+
         2. Koagulas-
   2. Clusters (katalas-)
      1. Strep
      2. Entero

---

Strep. och stafylo. är fakultativa anerober

---

• Virulensfaktorer – faktorer för att orsaka sjukdom

Många Strep. & Staf. har kommensala (icke-skadliga eller stärkande) virulensfaktorer

• Överblick sjukdomar

2. Streptokocker

Klassificering

1. Hemolytiskt mönster

1. Beta (fullständig hemolys)
   1. S. pyogenes (GAS)
   2. S. agalactiae
2. Alfa (delvis)
   1. S. pneumokocker
   2. S. viridans
3. Gamma (ingen)

2. Lancefield (A, B, C osv.)

Gammal men fortfarande användbar

• Antikroppar mot ytantigen på bakterie
  • Provar olika
  • Kommer fram till att vissa arter har samma ytantigen (reagerar på samma AK)
    • Ex. grupp C

3. Fylogenetisk analys

Olika typer

Pneumokocker

• Diplokock
• Sprids via droplets & kontakt
• Osymtomatiskt vanligt, kan anses som en del av normalflora?
  • 50% av världens befolkning

Sjukdom (fall i USA per år)

1. Akut otitis media (AOM) (10 miljoner)
2. Pneumoni (900k)
3. Sepsis/meningit
   • Bakteriemi → sepsis och/eller meningit
4. Död

• Virulensfaktorer

Diagnos

• Beror på vad den orsakar (otitis media vs. pneumoni)
• Fysisk undersökning, thoraxröntgen, histologisk färgning mm.

Behandling

• Penicillin (i SVE <5% antibiotikaresistens)
  • Antibiotikaresistensen ökar

Prevention

• Amning skyddar
• Vaccin
  • Problem: många serotyper, vaccin hjälper bara mot några, de man slår ut minskar men de andra tar snabbt deras plats och ökar

Viridans

• 19 arter

Sjukdom

• Karies
  • mutans och sobrinus
• Bakteriell endokardit (infek. i endokardium)
  • 70% av all bakteriell endokardit orsakas av viridans
    • typiskt kardinalsymtom – feber av okänd anledning
    • ffa av arterna sanguinis och mitis
    Exempelförlopp: borstar tänder hårt, blöder lite → viridans från tänder in i blod → hjärtat → sätter sig på ex. hjärtklaffar

Behandling

• Penicillin

Enterokocker (f.d. grupp D strep.)

Klassificering

• gamma-hemolytiska
• diplokocker

Arter (95% av infek.)

• faecalis
• faceium

Överlevnad

• tolererar temp., högt lågt, många kemikalier mm.
• inneboende antibiotikaresistens

Behandling

• Mer och mer resistens, nyligen mot även VRE (vancomycin-resistenta enterokocker)
• MDR (multi drug-resistance) lm nu på g

Grupp B strep. (S. agalactiae)

Sjukdomar

• UTI, öron- och sårinfektioner (vuxna)
• Neonatal sepsis (nyfödda)

Virulensfaktorer

GAS (grupp A strep.)

Klassificering

• Beta-hemolytiska
• Uttrycker ’grupp A kolhydrat’ (N-acetyl-b-D-glucosamine länkad till poly-rhamnose)

Sjukdomar

• Ffa. barn
• Lokala
  1. Faryngit (halsfluss ’strep throat’)
     • GAS vanligaste orsaken till faryngit hos barn
     • återkommande, trots antibiotikabehandling
       • gömmer sig inuti celler?
  2. Scharlakansfeber (med utslag)
  3. Impetigo (svinkoppor, ytlig hud)
     • Kan leda till glomerulonefrit och sepsis (ovanligt), men behandlas därför
  4. Cellulit / erysipelas (djup hud)
• Invasiva
  1. Bakteriemi (sepsis, meningit)
  2. Streptococcal toxic shock syndrome (utslag, feber, ödem)
  3. Nekrotiserande fasciit (’flesh-eating’)
  GAS är farliga ifall de hamnar på fel ställe (ex. under huden kan ge nek. fasciit). Annars är de relativt ofarliga (ex. faryngit).
• Post-infektiösa följdsjukdomar
  1. Akut reumatisk feber (artit och endokardit)
     • Följd av faryngit (1-3% risk)
  2. Glomerulonefrit
     • Följd av hudinfektion (impetigo) och faryngit

Spridning

• Droplets, kontakt

Virulensfaktorer

• Mängder av toxiner
• Hyaluronsyra-kapsel
• M-protein
• Streptolysin (SLO, SLS)

Diagnos

• Strep-test (snabbtest)
  • detekterar grupp A-kolhydraten
  • 75% känslighet (+ är riktigt, – kan vara falskt)
• Antikroppar
  • anti-SLO
  • DNAs antikroppar

Behandling

• Penicillin och erythromycin fortfarande effektiva
• (Ännu ingen penicillin-resistens, men erythromycin-resistens på uppsving)

3. Stafylokocker

• Penicillinresistens uppstår när bakterien bär på beta-lactamas

S. aureus (koagulas+)

Resistensbegrepp (i kronologisk ordning)

1. PRSA – penicillinresistenta S. aureus
2. MRSA – methacyninresistent
3. VRSA – vancomycinresistenta
4. CA-MRSA – community acquired
   • Relevant idag!
   • Stammarna bär på Panton Valentine leukocidin (PVL)

---

Klassificering

1. Gram+ kocker i klasar
2. Kapsel
3. Katalas+
4. Koagulas+

Sjukdomar

Liknar GAS kliniskt, måste vara noga att inte ta fel!

• Hudinfektioner!
  1. Impetigo/scalded skin syndrome
  2. Erysipelas/cellulit
  3. Scharlakansfeber
• Muskel/beninfektioner
  1. Myosit
  2. Osteomyelit
  3. Fasciit
• Luftväg
  1. Pneumoni
• Invasiva
  1. Sepsis/meningit
  2. Toxic shock syndrome
  3. Endokardit

Virulensfaktorer

• Biofilmformation effektiv
• Kapsel
• Superantigener (SAgs)
  1. ex. enterotoxiner såsom SEB (Staph. enterotoxin B)
     1. → Toxic shock syndrome
        • 90% av personer över 25 år har antikroppar mot SAg ⇒ ovanligt syndrom
     2. Matförgiftning

SE (Staph. enterotoxin) binder till MHC II hos APC vilket korslänkar T-celler som leder till polyklonal (ospecifik) aktivering med efterföljande cytokinstorm.

Antibiotikaresistens

”Denna organism är kanske mer än någon annan karakteriserad för dess antibiotikaresistens.”

---

• Fag – kort för ’bakteriofag’

CA-MRSA

• PVL → S. aureus kan lysera neutrofiler
  • Spridits via fager?

S. epidermidis (koagulas-)

• proteser
• kateter